Etikettarkiv: varumärkesbyggande

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – maj 2018.

Merparten riksorganisationer börjar visa synkroniserat föredöme. Fyra partier uppvisar god skötsel av visuell identitet. Två partier står ut med tydliga utmaningar.

Varumärket säkrar väljare. Eller?

När jag för några år sedan började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken i sociala medier, blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kanske ”good enough”. Vilket jag som kommunikatör ser som riskabelt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster.

För nämligen, vilka partierna är och hur de ser ut grafiskt är inte självklart för alla. Jag repeterar, är inte självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade. Om en missad igenkänning innebär en missad röst så blir effekten tydlig.

Sedan jag började med denna grafiska analys för några år sedan, på bas av Smampions visuella underlag, så har en hel del (positivt) skett i sociala medier. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar med sin (digitala) grafiska profil. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i respektive partis varumärkesmanual, och hur arbetet med varumärket hanteras, och vilket prioritet partiledningar ger detta. Tips för studenter på Beckmans, Handels eller Berghs?

Vad är då status i sociala medier för tillfället? Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken maj 2018

Fyra partier uppvisar god till mycket god och enhetlig skötsel av den visuella identiteten i sociala medier:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Vänsterpartiet
  • Kristdemokraterna

Två partier ser jag har tydliga utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna är… förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. Jag har nu i flera år lyft att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Socialdemokraterna

Riksorganisationen är visuellt enhetlig med undantag för YouTube. Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Skåne avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 1 sida under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – april 2018

Partiernas grafiska profiler. Medborgerlig Samling, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet uppvisar god skötsel av varumärket. Feministiskt initiativ, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna uppvisar icke-synkroniserad hantering av varumärket. Tips för digitalanpassning av grafisk profil.

Varumärket säkrar väljare. Eller?

När jag för några år sedan började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken i sociala medier, så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kanske ”good enough”. Vilket jag som kommunikatör ser som riskabelt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För nämligen, vilka partierna är och hur de ser ut grafiskt är inte självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade. Om en missad igenkänning innebär en missad röst så blir effekten tydlig.

Att tryckeriet som nu ska trycka årets valsedlar upplever att partierna själva inte har så god koll på vilka färger som ska användas, verkar indikera att det finns en hel del att göra för partierna. Jag vill passa på att ge tips om ett utmärkt aktuellt inlägg vid namn Så blir er grafiska profil digtialanpassad och tillgänglig för alla.

Sedan jag började med denna grafiska analys för några år sedan, på bas av Smampions visuella underlag, så har en hel del (positivt) skett i sociala medier. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar med sin (digitala) grafiska profil. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i respektive partis varumärkesmanual, och hur arbetet med varumärket hanteras, och vilket prioritet partiledningar ger detta. Tips för studenter på Beckmans, Handels eller Berghs?

Här hittar du grafisk profil (eller motsvarande) för de tio partier som denna analysblogg bevakar:

Vad är då status i sociala medier för tillfället? Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken april 2018

Tre partier uppvisar god till mycket god och enhetlig skötsel av den visuella identiteten i sociala medier:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Vänsterpartiet

Fyra partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna är… förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. Jag har nu i flera år lyft att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.
  • Centerpartiet.
    • Tydligen har en ny/reviderad logotyp tagits i bruk som inte verkar synkroniserats/uppdaterats i hela landet.
  • Liberalerna.
    • Riksorganisationen gör nu avsteg – men endast på en plattform. Förvirrande. Fem olika varianter på logotyp i landet.

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Tips från digitala politiker – Helena Lindahl kanalfokuserar.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier denna analysblogg bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig av digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Helena Lindahl (C) sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag har valt att fokusera på Facebook, då det är den plattform som jag känner passar mig bäst. För mig är kärnan att kunna föra ett samtal med personer i framförallt Västerbotten, men även i övriga norra Sverige.

Min grundtanke är att försöka diskutera frågorna ur ett köksbordsperspektiv och förklara hur olika politiska händelser berör exempelvis företagare, skogsägare eller boende på landsbygden. Därför försöker jag också så långt det går att undvika krångligt politikerlingo.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det är faktiskt svårt att säga eftersom sociala medier och traditionella medier flyter ihop väldigt mycket för mig. Det finns egentligen inte en sådan avgränsning.

Jag skriver ganska mycket debattartiklar, men även när jag skriver så finns det en tanke på sociala medier. Det är ofta så att lite längre texter kan vara ett bra material för Facebookföljare som vill fördjupa sig, och det underlättar också om man vill förklara en komplex fråga.

Jag ser också att det jag gör i sociala medier, inte minst videomaterial, ganska ofta leder till uppmärksamhet i traditionella medier och förstärker min synlighet i tidningar och tv.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Sociala medier: Så arbetar mobiloperatören Halebop

Halebop Gabriella Westin

Veckans case med inspiration om hur arbeta med sociala medier är Halebop, tillika ett av ”mina” gamla varumärken från TeliaSonera-koncernen.

Mobiloperatören Halebop har nyligen av SKI, för sjätte året i rad, utsetts ha Sveriges mest nöjda kunder 2013. Varmt grattis!

Så vad är det då de gör för att nå denna framgång – digitalt? Nyligen när de t.ex. nådde 100 000 Facebook-fans valde de att uppmärksamma det med en gåva till föreningen Friends på 100 000 kronor för deras arbete mot nätmobbning. Givetvis postat på Facebook m.m. Gabriella Westin, kommunikationsansvarig, delar med sig av följande insikter:

Varför använder Halebop sociala medier, vilka, och hur ser organisationen ut? Läs mer