Etikettarkiv: val 2018

Politiska partier kvartal 1 2017 vs 2018 – Google-sökning på partier

Sverigedemokraterna dominerar SÖK-intresse på Google. Ökat SÖK-intresse för övriga partier 2018.

Google Trender gör det möjligt att följa hur vi svenskar söker på olika saker, som ett tecken på intresse, som till exempel politiska partier. Givetvis omöjligt att säga om intresset är positivt eller negativt, bara att det finns. I detta valårets år 2018 har jag valt att bevaka Google Trender för att se hur våra sökningar speglar våra partier.

Jag har sett en del leverantörer som nu börjar promota dessa underlag som ett underlag för att indikera hur det går i valet. Om så är fallet är upp till var och en att bedöma. Varför en söker kan vi inte få svar på. Att en söker ger däremot Google Trender underlag på. Ett av de vanligaste sökorden i Sverige är till exempel Facebook, och detta för att komma till login.

Nedan kommer sökningarna på mina 10 bevakade politiska partier i en kvartalsöversikt för både 2017 och 2018. Det som mest står ut om vi tänker på normaliseringsperspektivet är att Sverigedemokraterna får mycket fler sökningar än vad deras partistorlek motsvarar. De övriga partierna speglas väl av stöd i väljarkåren med tillfälliga toppar beroende på olika faktorer.

En viss utplaning mellan partierna går att utläsa för 2018 där förra årets dominerande i år ”utmanas” av ökade sökningar på de andra partierna. Effekt av valår och ökat intresse bland väljarkåren att finna fakta?

Regeringspartierna plus Vänsterpartiet samt Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ

2017 kvartal 1

2018 kvartal 1

Allianspartierna plus Medborgerlig Samling

Läs mer

Tips från digitala politiker – Thomas Sundblad är 90% digital

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Thomas Sundblad (L) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som fritidspolitiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Då jag är en kommunal fritidspolitiker och nybliven pappa så har jag en begränsning i hur mycket tid jag kan lägga ner på detta intresse. Jag har valt att enbart fokusera på Facebook som plattform då det är den största men även det lättaste sättet att kunna begränsa målgruppen lokalt till en kommun. Jag finns på andra plattformar men använder dessa mest som en tidning och för att få information snabbt. Efter förra valet flyttade jag tillbaka till min uppväxtkommun men hade ingen plattform att verka från och därför valde jag att bli administratör för en lokal facebookgrupp och skapa en kanal för diskussion och samtal om kommunen. Gruppen är inte politiskt utan allmän och kan liknas i en lokaltidning. Det är inlägg om aktuella händelser i kommunen men även bortsprungna hundar och borttappade saker.

Det fanns många liknande gruppen för tre år sedan och men vi valde att särskilja oss genom att sätta upp hårda regler kring att kränkande kommentarer inte var tillåtna samt att man skulle diskutera kring fakta istället för eget tyckande och fake news vilket stämmer väl överens med ditt inlägg om tre tips till politiker. Gruppen är även ”sluten” vilket gör att endast de som är medlemmar kan läsa och skriva inlägg, allt detta har gjort att vi idag tre år senare har fler än 18 000 medlemmar som valt att gå med i gruppen (ca 50% av de röstberättigade i kommunvalet 2018) och Facebooks nya algoritmer om synlighet för ett inlägg kommer prioritera inlägg från vänner och grupper framför sidor och sponsrade budskap vilket visar att det är rätt väg att gå.

När jag gör ett inlägg i gruppen så försöker jag hålla det kort, vara tydlig med den liberala ståndpunkten i sakfråga och länka till en längre text för de som vill läsa mer kan göra det alternativt ta en bild på mig från den lokala platsen där sakfrågan gäller för att fler ska se inlägget. Jag har valt att inte ha någon pressbild då jag är fritidspolitiker utan de bilder som finns på mig är de ovan nämnda. Ibland blandar jag de politiska inläggen med allmän information gällande kommunen, nu senast hur det går med snöskottningen som kommunen utför då Liberalerna ingår i den styrande alliansen och är ansvariga för detta ur kommunmedborgarnas synvinkel.

Jag är även aktiv i andra personers inlägg i gruppen där det finns saker att kommentera politiskt eller rent faktamässigt, då just facebookgrupper är ett fantastiskt sätt att väcka dialog i frågor om man inte agerar som en megafon själv. Jag försöker alltid svara på frågor/kommentarer så snabbt som möjligt och en vanlig dag så kan jag scana av gruppen på morgonbussen på väg in till jobbet, under lunchen och på väg hem på bussen. Ibland när det är en ”het” fråga som är uppe så kollar jag även på kvällen när min dotter och sambo gott och lagt sig.

Allt detta har gjort att jag är en förhållandevis omtyckt administratör för gruppen (har blivit kallad PK, nazist m.m.), blivit något av en lokalkändis i kommunen (då många pratar om gruppen och oss administratörer) och har fått genomslag för de politiska sakfrågorna jag driver. Jag har även fått vara röst åt andra politiker inom alliansen som är medlemmar i gruppen men inte känner sig bekväma med att skriva svar själva, då har de skickat meddelande till mig och jag har fått agera röst utåt.

Det finns även två politiskt färgade digitala ”tidningar” i kommunen som drivs av det stora röda respektive blåa partiet, men jag är restriktiv med att vara med i dessa medier. De skriver nästan enbart negativa/positiva artiklar om kommunen beroende på om det är de som styr eller sitter i opposition. Min uppfattning är att de inte är trovärdiga medier för de ger en väldigt snäv och färgad bild av verkligheten, vilket också kan ses i de kommenterar i facebookgruppen kring de länkade artiklarna som oftast spårar ur.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Lärdomar från valet 2014 – forskning om digital valrörelse

Jag är en stor vän av historia. Dels på grund av personligt intresse, dels för att just genom att förstå och lära av historien kan vi få verktyg för framtiden. Det är nu fyra år sedan supervalåret 2014 vilket omfattade både EU-val och riksdagsval. I år har vi ”endast” riksdagsval men är därmed inte mindre intressant. Detta inlägg är därför ägnat åt vad akademin och andra källor gjort för analyser och forskning baserat på valet 2014 som kopplar till sociala medier.

Intressant notera att man lyfter det så kallade normaliseringsperspektivet, vilket innebär att partiernas väljarstorlek borde återspeglas i antal följare i sociala medier. Vilket inte riktigt är fallet. Något jag själv ofta lyft sedan jag startade denna analysblogg 2013. Jag valde till exempel att bevaka Feminististiskt initiativ, som enda icke-riksdagsparti, vilka till valet 2014 säkrade en mycket stor följarskara i sociala medier (men som sedan inte omvandlades i motsvarande väljarröster). Enligt normaliseringsperspektivet, med några undantag, så kan vi nu se de tre största partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, speglas i storlek i följartoppen på de flesta sociala plattformar.

Från Göteborgs universitet kommer Partival och sociala medier. Avgjorde sociala medier valet 2014 för Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna? Här lyfter jag följande utdrag, som bland annat kopplar ihop sociala medier med faktiskt röstande:

Låt oss börja med att knyta an till uppsatsens frågeställning, om huruvida en potentiell Fi- eller Sd- väljares aktivitet i sociala medier hade påverkan på benägenheten att rösta på respektive parti, och säga att resultaten tyder på det. Det verkar som att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Fi-väljare innebar en mer sannolik röst på Fi i riksdagsvalet och att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Sd-väljare innebar en mer sannolik röst på Sd i riksdagsvalet, åtminstone när det gäller deltagarna i E-panelen 2014.

Hur valet 2018 kommer sluta är ännu för tidigt att säga men en kvalitativ gissning är att även då kommer sociala mediers eventuella betydelse att vara ett ämne för diskussion. Sverigedemokraternas tid som ett litet och nyetablerat parti är numera borta, medan Feministiskt initiativ i många avseenden slår från samma utgångsläge som de gjorde 2014. Hur sociala medier kommer att användas av partierna, om andra medieformer kommer att göra intåg och vad som kommer att fälla avgörandet för väljarna som går till valurnorna nästa gång återstår för oss att uppleva, beskriva och analysera.

Från Mittuniversitetet kommer Vinnande kampanjer, förlorade val Partiernas politiska kommunikation i valrörelsen 2014. Här lyfter jag följande utdrag:

Under de senaste valrörelserna har det spekulerats kring om nätet skall ta över de traditionella mediernas roll och få sitt stora genombrott som kommunikationsverktyg i valrörelsen (Strömbäck & Nord 2013). Det som lyfts fram är internets möjligheter att på olika sä involvera och aktivera väljaren i det praktiska kampanjarbetet, som i sin tur skapar möjligheter till dialog om den politik som genomförs. Internet och sociala medier har också på kort tid utvecklats till att bli viktiga delar i det svenska kampanjarbetet. Genom nya digitala kanaler har arenorna för kommunikation och interaktion med väljarna ökat, samtidigt som möjligheten att nå ut med sitt eget budskap/material (som inte tolkats av journalister etc.) blivit större. I dag beskrivs sociala medier som en bra kanal att nå ut till väljarna. Det finns också en förhoppning om att politisk kommunikation på sociala medier skall skapa ett större intresse av politiken, men också att avståndet mellan politiker och väljaren skall minska.

Även om man många gånger pratar om sociala medier som en kanal, skiljer arbetssättet mellan de olika arenorna. På Facebook mobiliseras de egna samt köps riktad annonsering, på Twitter når man opinionsbildare, tar debatter och bemöter kommentarer och på Youtube läggar man ut filmer och på Instagram lägger man upp bilder/ kortfilmer. Även tempot i de olika kanalerna skiljer sig åt. Twitter beskrivs som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur man bemöter kommentarer och frågor skiljer mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook, det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook.

Idag arbetar samtliga partier aktivt med internet och sociala medier. Det används som en kanal för att mobilisera potentiella väljare och för att nå ut till nya grupper av väljare, samt att väcka intresse för olika politiska aktiviteter. En jämförelse med valrörelsen 2010 visar att det skett en betydande ökning i fråga om möjligheten att mobilisera väljare och de egna partimedlemmarna.

Om utvecklingen av svenska valkampanjer ska fångas i ett enda ord är det rimligt att beskriva utvecklingen som en modernisering, eller snarare professionalisering, av kampanjarbetet. I korthet handlar det om att partierna arbetar med allt mer professionella metoder och utnyttjar särskild expertkompetens när valkampanjerna planeras, genomförs och utvärderas.

Sociala medieplattformar var viktigare arenor än vid tidigare val och mediebevakningen var generellt bredare, genom till exempel fler partiledardebatter.

Nuförtiden är vinsten med sociala medier kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Det finns också stora möjligheter i målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Men det finns fortfarande utmaningar. Inledningsvis är inte svenskarna så politiskt aktiva, vilket kan ses som ett hinder. På sociala medier är användarna inte främst på plats för att prata politik utan för att umgås med vänner.

Det finns därför all anledning för de politiska partierna att försöka utveckla sin närvaro på internet och i de sociala medierna ytterligare, för att skapa ökade kontaktytor med potentiella sympatisörer och väljargrupper. Partierna behöver således skapa framgångsrika strategier för att kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier i framtida kampanjer. Bland svårigheterna kan nämnas att det är omöjligt för partierna att styra/kontrollera det egna budskapet när det sprids vidare i sociala medier som till exempel bloggar, Facebook, Twitter och YouTube.

Partierna arbetar aktivt med att hitta rätt ton och närvaro i de olika sociala medie-kanalerna. Det är dock inte bara fördelar med sociala medier, utan det finns även nackdelar. Sociala medier har blivit en arena för att tycka till och sprida åsikter. Utspel och diskussioner tenderar också att allt oftare bli både snabbare och tuffare. Något som inte alltid är så lyckat, då många användare inte tänker på att allt som skrivs lämnar digitala fotspår. Oavsett parti har sociala medier skapat merarbete för partierna. Medlemmar som uttrycker åsikter i strid med partiets värderingar och/ eller ståndpunkter i eget namn eller anonymt ställer till problem. ”Hatstormar” får uppmärksamhet i traditionella medier och kräver snabb respons.

Internet och sociala medier kommer att bli allt mer centrala som kommunikationskanaler till väljarna, samtidigt som de traditionella medierna i de närmast kommande valrörelserna sannolikt fortsätter att vara de opinionsmässigt mest betydelsefulla.

I mångt och mycket handlar det om att kombinera eget material på nätet med bloggar och klipp för att göra den egna webbsajten intressant för besökare. Lyckas man kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier kan dessa få stor betydelse för framtida valrörelser, i synnerhet i ett land med så omfattande internetanvändning som Sverige.

Från Mediestudier hämtar jag När makten står på spel – JOURNALISTIK I VALRÖRELSER.

Den stora vinsten med sociala medier är kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Genom sociala medier finns möjligheter till målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Partierna har under supervalåret helt integrerat de sociala medierna i kampanjarbetet och har strategier för hur de arbetar med dem. Partierna arbetar också aktivt med att hitta rätt tonalitet och närvaro. På Facebook mobiliseras de egna och samtidigt köps riktad annonsering (reklam). Twitter används för att nå opinionsbildare, ta debatter och bemöta kommentarer. På YouTube köps reklam och läggs ut filmer och på Instagram publiceras bilder och filmer. Även tempot i de olika kanalerna är nu etablerat och skiljer sig åt. Twitter beskrivs återigen som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur partierna bemöter kommentarer och frågor skiljer sig mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook – det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook. I kommentarsfälten på Facebook vill partierna också ha ”städat”.

Avslutningsvis, från Göteborgs universitet och Partiforskningsprogrammet hämtar jag Partierna och sociala medier i valet 2014.

Utvecklingen av sociala medier som kombinerar hastighet, spridningsmöjligheter, transparens och interaktivitet ger partier nya möjligheter att nå ut och mobilisera väljare samt organisera sig internt. Samtidigt kan partierna få det svårare att behålla kontroll över informationen och bilden av partiet. På sociala medier blir det viktigare för partierna att använda strategier som kan skapa och kontrollera flödet av nyheter och information.

Vad blir då min egen konklusion av ovan? Sociala medier har landat och används. I detta nådens år 2018 ganska genomtänkt dessutom (även om jag kan uppleva att uppföljning och mätning inte är först på agendan). Frågan känns mer som om osäkerhet runt hantering och utfall påverkar partierna.

Nu är sociala medier fortfarande ganska nya kanaler om man jämför med de traditionella. Så inför valet 2022 bör vi få se en än tydligare nischning, och plattformsval, anpassat för partiernas huvudfrågor – och (tillsammans) med de som har intresse av dessa frågor.

Det var alltså en tillbakablick från resultat och slutsatser av valet 2014. Vad är dina tankar inför årets valrörelse? Någon ovan som triggade några tankar?

Imorgon kommer ett nytt inlägg med 3 tips som kan bidra till att säkra den politiska spelplanen digitalt – och stötta framgång och väljare 2018. Stay tuned, som vi säger i Sverige.

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Partikommunikation i sociala medier – oktober 2017

Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna sponsrar flest inlägg på Facebook. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet säkrar högst utväxling i form av interaktion på sponsrade inlägg. 11 procent av politiska inlägg på Facebook sponsras. Nyhet: Partiernas sponsring av inlägg på Instagram.

Sammanfattning

När jag läser artiklar som Rysk propaganda kan ha nått 126 miljoner Facebook-användare i samband med det amerikanska valet 2016, är min förhoppning att våra svenska partier inför kommande val 2018 har inrättat en ”digital taskforce” – med uppdrag att dels säkra innehåll och uppföljning, dels bevaka konkurrenters aktiviteter. Som denna blogg visar så finns det hjälp att få och ta stöd av för att få en sammanhållen bild av och kunskap om effekter och vad som påverkar digitala resultat. Ta den, är mitt råd.

När jag nu lagt till faktor sponsrade inlägg blir det extra intressant att följa utveckling – och satsningar – inför och under kommande valår. Att Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna denna månad är de största riksdagspartierna vad gäller sponsrat är intressant. Moderaterna för att de haft en mycket återhållsam sponsring av inlägg innan september. Centerpartiet och Liberalerna toppar antal sponsrade inlägg i oktober, samtidigt som Sverigedemokraterna och Moderaterna säkrar högst sponsrad interaktion. Utmaning att lösa för partistrategerna och kommunikatörerna?

Min poängbedömning för oktober visar att Sverigedemokraterna, Medborgerlig Samling, och Vänsterpartiet är de tre partier vilka har bäst närvaro i sociala medier. Nedan mina kommentar per parti:

  • Sverigedemokraterna – inte förvånande. Uppvisar hög aktivitet och skötsel av varumärket. Samt stöttar med sponsrade inlägg (över medel).
  • Medborgerlig Samling – nytt parti med hög aktivitet i sociala medier. Viss förflyttning av sponsrade inlägg från Facebook till Instagram. Intressant se om partiet lyckas hålla kvar interaktionen när/om följarantalet ökar?
  • Vänsterpartiet – kommunikativt välskött i sociala medier. Och mycket aktivt. Samt stöttar med sponsrade inlägg.

Tankar på det? Själv funderar jag mycket över om vi kommer att få se att annonspengar flyttas från givna, mätbara huvudsidor, till (obekanta) intressesidor som påverkar opinionen – utan tydlig politisk avsändare? Varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, som enda partier, har annonserat sin huvudsida på Facebook i oktober varför intressant veta om budget lagts på andra (Facebook-)sidor?

Miljöpartiet och Feministiskt initiativ är de enda politiska Facebook-sidor som tappar följare. Regeringspartiet Miljöpartiet har med några enstaka undantag tappat följare på Facebook varje månad efter valet 2014: Läs mer