Etikettarkiv: sociala medier

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – februari 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Patent- och registreringsverket (PRV) beskriver ett varumärke (mina understrykningar):

Ett varumärke är ett kännetecken som utmärker din specifika vara eller tjänst och skiljer den från andras. Det skapar igenkänning hos dina kunder.

Frågan om varumärket ser jag är så viktig, att jag nu lyft ut detta segment ur Partikommunikation i sociala medier för att säkra att frågan får den uppmärksamhet den behöver och förtjänar.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Varför ”agiterar” jag då om kommunikation och varumärke? (Bortsett från att det är kul!) En anledning är att Jag fortfarande är lite förbluffad av en kommentar jag fick av en politiskt aktiv för några år sedan, när jag hävdade vikten av profession inom kommunikation och därtill kopplad utbildning för att lyckas säkra budskap, och då fick svaret att ”det kan man lära sig på YouTube”. Tänka sig, hade jag vetat att det var så enkelt hade jag kunnat spara mycket tid och studielån. (Aningens ironi för dig som inte känner mig.)

Flera partier har nu i min mening skärpt till styrningen, och därmed indirekt sagt, stödet till lokala föreningar i landet. Samtidigt verkar fortfarande några partier se denna faktor som sekundär. Sedan jag började med denna analys, på bas av Smampions underlag, så har nedan skett.

Tre partier har gjort en bra ”uppstramning” och rensning:

  • Kristdemokraterna – i samband med ny logotyp
  • Liberalerna – i samband med nytt partinamn och logotyp
  • Vänsterpartiet

Två partier uppvisar god skötsel:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna

Två partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Som sagt, jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas hindrande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men risken är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt.

Jag har sett genom åren att flera partier ändrar sin logotyp tillfälligt, till exempel i samband med (Stockholm) Pride. Även här brister det så tillvida att inte alla konton ändras (riks), eller, att inte alla ändras tillbaka samtidigt efter utsatt tid. Rörigt. Skärpning.

En av de få organisationer som jag ser relativt oproblematiskt kan tillåta sig att laborera med och ibland helt ändra sin logotyp är Google SÖK. Och detta då de är ett dagligt household-name och användarna är (dagligen) återkommande. Eller Nike och Viking Line som kan använda logotypen utan namnet. Långt och hårt arbete med produkter och varumärke – och kommunikation ligger bakom detta.

Nedan följer ett urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Svenska partiledare i sociala medier – februari 2018

Nyhet: analys och jämförelse av Sveriges partiledare i sociala medier. Annie Lööf toppar Instagram. Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt säkrar 80 procent av totala andelen interaktioner på Facebook.

Som bekant lyfter denna analysblogg sedan flera år våra politiska partier och analyserar deras närvaro i sociala medier. Nu i och med valåret 2018 presenterar jag en ny feature: analys av våra partiledares närvaro i sociala medier. Nördgodis!

3 partiledare, Jimmie Åkesson, Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven, säkrar tillsammans – och jämnt fördelat 77,26 procent av totalen interaktioner på Facebook. Vilket alltså lämnar 22,74 procent att dela på till övriga 7 partiledare: Annie Lööf, Ebba Busch Thor, Gudrun Schyman, Ulf Kristersson, Jan Björklund, Isabella Lövin och Gita Nabavi. Tuff utmaning?

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf säkrar nästan hälften av totalen interaktioner för samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en resa att göra för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek.

I februari presenterades en undersökning av YouGov vad gäller våra partiledares popularitet. Undersökningens resultat är inte så positiv läsning då majoriteten partiledare inte klarar att ta sig över 3 på en 5-gradig skala. Endast en, Ulf Kristersson gör det. Knappt. Personligen tycker jag popularitet i detta fall är ett svårt ord; jag skulle hellre se en mätning av upplevt förtroende. Politiker sägs ju vara inom förtroendebranschen, som bekant.

Storyclash

Jag premiärtestar nu resultat med stöd av det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. (Jag håller ännu på att lära mig förstå mer om upplägget och verktyget. So far, so good.) De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats, Stefan Löfven – Annie Lööf – Jonas Sjöstedt – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Stefan Löfven

Stefan Löfvens genomslag baserade sig ganska jämnt fördelat mellan Instagram och Facebook, samt  på foton i februari.

Annie Lööf

Annie Lööfs genomslag baserade sig i huvudsak på Instagram och foton i februari.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och artiklar i februari. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Följare, ökning:

  1. Jonas Sjöstedt: 4 200 stycken
  2. Annie Lööf: 1 100 stycken
  3. Stefan Löfven: 608 stycken

Aktivitet:

  1. Annie Lööf:  87 inlägg
  2. Jonas Sjöstedt: 65 inlägg
  3. Stefan Lööf: 46 inlägg

Interaktionsgrad:

  1. Annie Lööf: 108,7 procent
  2. Stefan Löfven: 53,9 procent
  3. Jonas Sjöstedt: 41 procent

Dina tankar om detta verktyg?

Smampion

Jag har tittat på Smampions registrerade sidor för februari och samtliga fyra plattformar för att spåra våra partiledare. YouTube ger inget utslag för kanaler för partiledare.

Fyra partiledare har lyckats ta sig in på topplistorna.

Facebook – Jonas

Bland topp 5 på Facebook återfinns Jonas Sjöstedt.

Twitter – Ebba

Bland topp 5 på Twitter återfinns Ebba Busch Thor.

Instagram – Annie, Ebba och Stefan

Bland topp 5 på Instagram återfinns Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Stefan Löfven.

Socialbakers

Jimmie, Annie och Jonas har en bra närvaro och effekt, blir min spontana reflektion efter att ha tittat på Socialbakers underlag över resultat och plattformar. Vilket också backas av övriga verktyg ovan.

De som indikerar utmaningar är Isabella Lövin, Gustav Fridolin, Jan Björklund och Gita Nabavi. Gita Nabavi är dock helt ny och det ska bli intressant följa eventuell klättring på listorna över sociala medier.

Facebook

Twitter

Tyvärr har jag inte lyckats få komplett data över antal följare denna gång.

En anledning att Jimmie Åkesson inte säkrar högre interaktion kan bero på den mycket låga innehållsaktiviteten. I januari 1 tweet och i februari endast 1 retweet.

Instagram

Några överraskningar på bas av data ovan? Hur tror du framtiden kommer utvecklas för våra partiledare? Behöver samtliga finnas på alla plattformar re: målgrupper?

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Datakällor: Storyclash, Socialbakers och Smampion.

Tips från digitala varumärken – VildaKidz: framgång som öppnade för möte med Mark Zuckerberg

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter (källa: Socialbakers och Smampion). Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar VildaKidz sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar. Framgång som till och med uppmärksammats av Facebook och Mark Zuckerberg.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Utan sociala medier skulle inte VildaKidz vara så framgångsrikt som det är idag. För oss är det jätteviktigt att nå vår målgrupp, det vill säga föräldrarna, men även barn och unga, och då måste vi finnas där de finns och det är på sociala medier. Vi gör barnen och de unga delaktiga, vi låter dem få bestämma vilka aktiviteter de vill att vi ska anordna. Vi får ALLTID fullbokat på alla våra 200 aktiviteter och 987 önskedagar som vi har per år.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Vi lägger ner cirka 4-8 timmar per dag på sociala medier och att svara på frågor, mejl, anmälningar etc plus att lägga upp nya aktiviteter.

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro? Läs mer

Politik i sociala medier – analys 2015 till 2017

Politiska partier 2015-2017: Antalet politiska sidföljare har ökat med 21 procent på Facebook. Störst ökning av interaktioner på YouTube över tid. Instagram visar största kanaltillväxten vad gäller antal följare. Sverigedemokraterna har starkast närvaro i sociala medier.

Det är mycket intressant att i ett tre-års perspektiv kunna se och följa våra riksdagspartiers samt Feministiskt initiativs och Medborgerlig Samlings utveckling på de sociala plattformarna (vilka här är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Källa: Socialbakers.).

Med denna överblick blir det tydligt att Sverigedemokraterna nu intar en särställning både vad gäller följare och interaktioner. En tydlig utveckling över tid. Det kan vara värt att repetera att interaktioner inte alltid behöver ses som av godo, då mängden av dessa kan skapas av både positiv och negativ feedback.

När jag skriver detta inser jag att jag verkligen börjar se fram emot realisering av verktyg som kan göra och ge en säker Attitydanalys (sentiment analysis). Facebooks ”reactions” kan ses som ett steg på vägen i sociala medier. (Vore intressant att få inblick i hur/om de politiska partierna väger in denna responsfaktor vid sin kommunikation av budskap brett?) En av fördelarna med digital närvaro har alltid sagts vara att man kan mäta allt så enkelt. Nja, just vad gäller denna aspekt är jag benägen att inte hålla med ännu.

Uppenbart av underlagen nedan är att Kristdemokraterna och Miljöpartiet kämpar i politisk motvind i sociala medier (och även Feministiskt initiativ). Vilket rimmar väl med diverse opinionsundersökningar.

Ett parti som har framgång är Sverigedemokraterna både vad gäller ökning av följare, men i synnerhet vad gäller interaktion på sitt innehåll.

Facebook

Att politiska följare på denna plattform dessa tre år ökat med 21 procent hoppas jag mycket kan bero på att det finns ett intresse i samhället av de olika politiska alternativen som kommer att skapa framtiden för Sverige.

Feministiskt initiativ hade 2015 den största följarskaran på Facebook, vilket sedan Sverigedemokraterna har övertagit. De har även hållit topplatsen vad gäller interaktioner.

Medborgerlig Samling fanns inte med på Facebook 2015, och knappt märkbart 2016. Partiet visar därefter, vad gäller interaktioner, trots minsta följarskaran, att man 2017 klättrat förbi Feministiskt initiativ, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Twitter

Moderaterna har dessa tre år lyckats (be-)hålla största följarskaran på Twitter, med däremot inte lyckats behålla topplatsen för interaktioner 2017, vilken tappats till Sverigedemokraterna.

Instagram

Läs mer

Framgångsrika varumärken i sociala medier – december 2017

Julmånaden sänkte antal interaktioner på Facebook med en femtedel. Fortsatt hög svarsfrekvens av varumärken. Happy Socks, Telenor och Unibet sticker ut på Twitter – av olika anledningar.

Sammanfattning december

I december gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 75 (66) tweets, 40 (37) Facebook-inlägg och laddade upp 4 (4) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, minst ett Facebook-inlägg per dag samt drygt två inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras ett inlägg – per vecka.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook i november var 94 procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook uppgår nu till 27 procent.

Håll ögonen öppna för den årsanalys för 2017 som kommer inom kort med en analys för helåret.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):


Nedan ser vi hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.)

Läs mer

Tips från digitala politiker: Khashayar Farmanbar

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Vill du också vara med? Hör av dig.

Denna vecka delar Khashayar Farmanbar (S) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag använder Facebook-sidan för att:

  1. Den målgrupp som jag riktar mig mot ska blir mer bekant med mig som person och min karaktär
  2. Få möjlighet att samtala kring de frågor som jag kommunicerar.

Sociala medier är ett oerhört bra sätt att ha samtal med många personer på ett effektivt sätt. Min grundtanke är främst: consistency is key. Det gäller att vara konsekvent närvarande. Det finns såklart vissa veckor som närvaron dippar, men för mig handlar om att ha en målsättning om uppdateringar och interaktion och varje vecka jobba för att nå det.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Politik i sociala medier – analys helår 2017 inför valår 2018

2017: Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet växte mest, medan Miljöpartiet och Feministiskt initiativ visade negativ tillväxt på Facebook. Karusellinnehåll ökade kraftigt på Instagram. Liberalerna sponsrade mest inlägg på Facebook under året.

Som nörd vad gäller sociala medier och uppföljning, är det en utmaning att avväga fokus mot omfattning. ”Allt” är ju intressant för mig. Med andra ord, hoppas nedan valda detaljer ur politk i sociala medier ger dig en bild av året som gått, samt en indikation och förståelse för kommande valår.

När vi nu stänger 2017 och går in i valår 2018 är det värt att minnas Perikles ord från 400-talet f.v.t. som kan relateras till vårt eget samhällsbygge: ”Statsformen har namnet demokrati, emedan den är så gestaltad, att makten icke tillhör ett fåtal utan flera…”. Och som det står i vår grundlag regeringsformen: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.” Förutsättningarna är alltså givna för den demokratiska spelplanen valåret 2018.

Nu med sociala medier så har vi alla blivit våra egna mediehus – på gott och ont. Vi har fått uppleva den nya termen ”alternativa fakta” från en representant för världens största demokrati, samt vi ställs ofta inför känslobaserade argument och storytelling som söker vinna vår uppmärksamhet och röster. Samtidigt som de stora samhällsfrågorna ofta har en komplexitet som kräver (förutsättningar för att kunna göra) egen analys, vilket gör de svårare att ta till sig. Jobbigt.

Den mediala dramaturgin med David mot Goliat, med en mycket förenklad analys, är mycket lättare för ”allmänheten” att ta till sig och lajka. Ergo, vi möts av förenklade argument i våra digitala flöden, mot vilka förmågan till källkritik, och insikt om och förhållande till statistiska fakta ställs. Senaste Svenskarna och internet 2017 visade (glädjande) att ungdomar är bättre på källkritik än äldre. Om motsatsförhållande kanske något bekymmersamt då var fjärde väljare 2018 är pensionär?

Om vi utgår ifrån att partiernas webbsidor är hubbarna runt vilka satelliter som sociala medier roterar, har vi tydligen ett problem då Bernie Sanders digitala strateg Scott Goodstein säger: ”Det är chockerande att se hur förfärliga hemsidor som många politiska organisationer har i Sverige.” Förra månaden skrev jag om den rekrytering som partierna gör vad gäller digital kompetens inför och under valåret. Även denna månad fortsätter Socialdemokraterna som just nu söker en sociala medier-redaktör samt Vänsterpartiet som söker en pressekreterare med digital kompetens. Förhoppningsvis kan denna (nya) digitala kompetens bidra förbättra våra partiers webbsidor och deras tillgänglighet från mobiler. Viktiga pusselbitar i vår demokrati.

Som avstamp inför valåret släppte Novus den 26 december resultaten av en undersökning som visar på väljarnas 10 viktigaste frågor inför valåret 2018:

  1. Sjukvården
  2. Invandring/integration
  3. Skola och utbildning
  4. Lag och ordning
  5. Äldreomsorg
  6. Landets ekonomi
  7. Jobb/Sysselsättning
  8. Pensioner
  9. Miljö och klimat
  10. Jämställdhet

Inget förvånande i sig, med kanske en undran om nummer 10, Jämställdhet, är en effekt av höstens (tragiska och ovärdiga för Sverige) metoo-berättelser.

Under 2017 har Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vuxit mest i absoluta tal på Facebook. Å andra sidan stänger Miljöpartiet och Feministiskt initiativ året med färre följare än vid årets start. Miljöpartiet tappar även på YouTube.

Instagram

I detta inlägg gjorde jag en teaser med löfte om mer info om Instagram. Och löften ska hållas, så varsågod. Läs mer

Partikommunikation i sociala medier – december 2017

Nyhet: Utökad analys av Instagram. Miljöpartiet tappar och Moderaterna ökar på Facebook. Partierna fortsätter rekrytera digital kommunikationskompetens inför valåret. Sverigedemokraterna säkrar högst engagemang på samtliga plattformar.

Sammanfattning

Även denna månad fortsätter partierna att rekrytera digital kompetens till valåret. Socialdemokraterna söker just nu en sociala medier-redaktör samt Vänsterpartiet söker en pressekreterare med digital kompetens

Som avstamp inför valåret släppte Novus den 26 december resultaten av en undersökning som visar på väljarnas 10 viktigaste frågor inför valåret 2018:

  1. Sjukvården
  2. Invandring/integration
  3. Skola och utbildning
  4. Lag och ordning
  5. Äldreomsorg
  6. Landets ekonomi
  7. Jobb/Sysselsättning
  8. Pensioner
  9. Miljö och klimat
  10. Jämställdhet

Diverse undersökningar har visat att Moderaterna ökar efter valet av ny partiledare. Detta speglas även på Facebook i december i absoluta tal, vilket är värt att notera, då större tillväxt av detta slag är sällsynt (förutsatt organisk):

Miljöpartiet fortsätter som synes ovan att tappa följare på Facebook. Mediebevakningsföretaget Retriever presenterade i december: Miljöpartiet tappar exponering i medierna. I artikeln sägs: ”Det är det enda parti vars exponering i medierna under året minskat rejält jämfört med förra året. Värst är siffrorna för språkröret Gustav Fridolin.” Detta matchar alltså även den undersökning jag redovisade förra månaden från Kantar Sifo och Expressen, som visade samma utmaning för Miljöpartiet.

De ”röda partierna” Vänsterpartiet och Socialdemokraterna uppvisar olika fokus vad gäller innehållspostning på Facebook. Vänsterpartiet postar mest av samtliga partier med 69 inlägg i december; Socialdemokraterna minst med 18 inlägg. Trots detta hamnar partierna på andra respektive tredje plats vad gäller respons/engagemang, vilket i Socialdemokraternas fall alltså inte speglar innehållsfrekvensen. I förhållande storlek versus engagemang, får Sverigedemokraterna bäst och Feministiskt initiativ sämst utväxling på sitt innehåll. Läs mer

Tips från digitala politiker: vill du synas?

Hur resonerar och planerar olika politiker sin digitala närvaro? Nytt fokus inför valår 2018: tips från politiker som delar sina tankar om digital synlighet och spridning av politiska budskap. Vill du vara med och synas?

Denna blogg fokuserar bland annat på analys av politisk närvaro med utgångspunkt i de åtta riksdagspartierna, samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Bloggens besökare har återkopplat att det vore bra att utöver analysen, även få mer praktisk info hur man kan tänka och resonera för att nå framgång med sin digitala närvaro.

Därför kommer jag från januari att presentera ett antal ”digitala politiker” fram till september, som får utrymme att dela sin kunskap. Inriktningen är att kunna visa en politisk bredd med representanter från de tio partier som analyseras i denna blogg.

Tre frågor att besvara för att komma med i bloggen:

  1. Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?
  2. Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?
  3. Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro?

Jag kommer dra igång dessa inlägg med start i januari. Är du intresserad att synas, skicka en rad via kontaktformuläret.

Må gott,

LG

Partikommunikation i sociala medier – september 2017

Medborgerlig Samling utmanar Sverigedemokraternas framgångsrika närvaro i sociala medier.  Cirka 11 procent av politiska sidinlägg sponsras på Facebook. Medborgerlig Samling säkrar bäst effekt på annonserade inlägg.

Sammanfattning

När jag nu lagt till faktor sponsrade inlägg blir det extra intressant att följa utveckling – och satsningar – inför och under kommande valår. Att Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet är de största riksdagspartierna vad gäller sponsrat är inget som överraskar mig med tanke på historik och effekt.

Jag analyserar som bekant likartat de 8 riksdagspartierna. Feministiskt initiativ och nu även Medborgerlig samling är samtidigt under bevakning med viss spegling i bloggen.

Min poängbedömning för september visar nu att Sverigedemokraterna, Medborgerlig Samling, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är de partier vilka har bäst närvaro i sociala medier. Nedan mina korta kommentar per parti:

  • Sverigedemokraterna – inte förvånande. Uppvisar hög aktivitet och skötsel av varumärket.
  • Medborgerlig Samling – nytt parti med hög aktivitet i sociala medier. Intressant se om partiet lyckas hålla kvar interaktionen när/om följarantalet ökar?
  • Vänsterpartiet – upplever jag kommunikativt välskött i sociala medier. Och mycket aktivt.
  • Socialdemokraterna – lite mystiskt parti vad gäller den kommunikativa hanteringen. Där finns onekligen kommunikativ digital kompetens samt resurser. Samtidigt så undrar jag över skötsel av varumärket. Hygiennivå.

Det vore självklart intressant att kunna väga in opinion, väljarfrågor och partiledares attraktionskraft, men det är ett mastodontuppdrag för en annan blogg.

Idag har Moderaterna valt Ulf Kristersson till nya partiledare. Det blir nu intressant att se hur partiets kommunikation kommer ur det som verkat som en längre tids vakuum. Miljöpartiet tappar inte längre lika mycket följare, och har även valt att börja sponsra inlägg. Men totalt blir min uppfattning baserat på sociala medier, att det är ett parti med stora umaningar.

Tankar på det? Själv funderar jag mycket över om vi kommer att få se att annonspengar flyttas från givna, mätbara huvudsidor, till intressesidor som påverkar opinionen – utan tydlig politisk avsändare?

Vilket parti upplever du som mest digitalt?

Nyheter från september

Jag har från september stramat upp analysen för att grundläggande fokusera på de partier som finns i riksdagen. Feministiskt initiativ har därmed tagits bort ur den jämförelsen. Anledningen till att jag valde lägga till detta parti med riksdagspartierna var för att partiet var så framträdande och innovativt för ett politiskt parti inför valet 2014. Så är inte längre fallet, däremot kvarstår de stora följarskarorna vilket ger partiet möjlighet till ökad utväxling.

Just nu 2017 visar istället Medborgerlig Samling upp en aktiv och framgångsrik närvaro i sociala medier som jag därför valt att bevaka. Därmed sagt har jag två jämförelser: dels de åtta riksdagspartierna, dels de åtta riksdagspartierna tillsammans med Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Som ibland kommer att jämföras med varandra.

Annonsering – sponsrade inlägg

Tack för intresset vad gäller min nya feature med överblick av ”politisk annonsering” i sociala medier. För att vara extra tydlig: den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt.

Inser också att kompetensnivån varierar, och för att vara extra tydlig, det jag avser med annonsering handlar alltså inte om att omvandla traditionella reklamköp till digitala annonser. Utan istället att köpa spridning av politiska inlägg.

Jag förstärker distinktionen då jag ibland möts av en tro att det handlar om annonsering i traditionell bemärkelse. (Vilket man också kan köpa i sociala medier i form av annonser.) Nej, vi har en ny värld nuförtiden. Ibland vet vi knappt om att vi själva är produkten – som bara ”råkar” få så relevanta, om än återkommande reklambudskap. (Därför ser vi nu som ett skyddande resultat den kommande Dataskyddsförordningen (GDPR) som träder i kraft 25 maj 2018. Men det är ett helt eget kapitel, och inte för denna blogg.)

Av bilden nedan syns tre riksdagspartier som sticker ut vad gäller interaktion med hjälp av sponsrade inlägg: Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Om vi lägger till Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling ser bilden ut som nedan:

Läs mer