Etikettarkiv: Smampion

Framgångsrika varumärken i sociala medier – mars 2018.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook fortsätter minska; innehållet ökar. Innehåll på YouTube ökar. Telenor svarar snabbast på Twitter: 8 minuter, tätt följd av Tele2 på 10 minuter. SJ svarar snabbast på Facebook: 65 minuter.

Sammanfattning mars

I mars gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 76 (104) tweets, 28 (19) Facebook-inlägg och laddade upp 6 (3) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg per dag samt nästan tre inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras drygt ett inlägg – per vecka.

Innehållsfrekvensen på Facebook som halverats sedan december har åter stabiliserats varför dippen ser ut att varit tillfällig. Organisationer och varumärken verkar därmed finna plattformen aktuell och en bra bärare av innehåll.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook har dock fortsatt minska till 84 (89) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook är tyvärr inte längre tillgängligt.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

Nedan såg vi tidigare hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.) Nu kan jag endast dela Twitter-data.

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal följare och interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 28 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på MAKE UP STORE och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 9 068 interaktioner per inlägg.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

 Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Månaden visar en återkommande mix av varumärken. SJ, som förra månaden fick se sig slaget av SL, är nu åter bäst i klassen. Nykomlingen Försäkringskassan kvarstår även denna månad bland de 5 bästa. Intressant se att Telekom nu inte alls finns med bland bästa sidor efter flera år i toppen. Tillfällig svacka?

Nedan Smampions topplista över Responsgrad: Läs mer

Partikommunikation i sociala medier – mars 2018

Månadens bästa inlägg gjordes av Medborgerlig Samling, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Instagram bästa plattformen för engagemang.

Summering mars

Som bekant gör jag detta valår en serie med Tips från digitala politiker. Roligt se att Expressen och DN nu gör innehåll på liknande ämne, som: Här är politikens nya arena: Så styrs samtalet på Facebook (betalvägg). Här kan du se inslaget via en av de intervjuade politikerna, Helena Lindahl, som du även kan läsa om här i denna analysblogg.

Här kan du läsa Expressens artikel som lyfter att Sverigedemokraterna lyckas bäst på sociala medier.

Det har varit mycket runt Facebook och bakgrunden med Cambridge Analytica och vad detta agerande för med sig. Med Mark Zuckerberg intervjuad i Washington om företagets syn på olika företeelser och beteenden, och vad Facebook gör för att stävja missbruk. Som en konsekvens kommer det nu att bli tydligare vem som ligger bakom en politisk annons eller åsikt. Här kan du läsa mer om Facebooks samarbete med svenska myndigheter. Och här kan du läsa mer utförligt om vad Facebook gör för att värna säkerhet i samband med val.

Även EU gör sitt i denna mycket viktiga (demokratiska) fråga och har släppt A multi-dimensional approach to disinformation. Report of the High level Group on fake news and online disinformation.

Moderaterna har fokuserat på en annan (lika) viktig aspekt och delat IT-säkerhet för moderater för att hjälpa säkra den egna it-säkerheten för politikerna. Föredömligt i mitt tycke.

Jag skrev nyligen om den digitale experten Martin Borgs som Moderaterna värvat som nationell digital valledare för valåret. Socialdemokraterna har nu (åter)värvat David Orlic detta valår, som kommer arbeta som rådgivare till valledningen. Övriga digitala valrekryteringar fortgår också, nu med Centerpartiet som söker en content producer.

Om du vill veta mer om framgångsfaktorer för politisk opinionsbildning har Kantar Sifo listat dessa här.

Notera gärna nedan plattformarnas total vad gäller följare kontra plattformens genererade interaktion/engagemang. Det är endast Instagram som tydligt visar en större del engagemang än följare. Rätt budskap? Rätt paketering? Rätt följare? Oavsett, rätt plattform för att få engagemang. De partier och partiledare som inte satsar där bör ta sig en funderare.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Minsta partiet Medborgerlig Samling säkrar plats 5 vad gäller andel interaktioner, före flera av de etablerade partierna.

Twitter – Socialbakers

Läs mer

Svenska partiledare i sociala medier – mars 2018

Alliansens partiledare säkrar 80 procent av totalen interaktioner på Instagram. Annie Lööf och Ebba Busch Thor har bäst framgång på Instagram. Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt toppar Facebook. Twitter delas av Jonas Sjöstedt och Jan Björklund, en plattform där många liberaler har framgång. Tre partiledare ses ha sponsrat inlägg i mars.

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf har både flest följare och säkrar mest interaktioner bland samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en bit kvar för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig, med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek. Han har samtidigt inte en egen Twitter-profil.

Alliansens partiledare säkrar 80 procent av totalen interaktioner på Instagram. 46 procent på Twitter och 22 procent på Facebook. Kanalval eller skärpning?

Regeringspartiernas plus Vänsterpartiets partiledare säkrar 54 procent av totalen interaktioner på Facebook, 39 procent på Twitter, och 20 procent på Instagram. Bra andel av Facebook men utmaning på Instagram med tanke på yngre väljare?

Så vad gäller interaktioner på de sociala plattformarna säkrar Alliansens partiledare 148 procent vs regeringen+Vänsterpartiets partiledare 113 procent i sociala medier, om man ska göra en iindelning enligt gängse blockjämförelser.

Nya och lilla partiet Medborgerlig Samlings partiledare Ilan Sadé säkrar 13 procent av interaktionerna på Twitter.

Undersökning i mars vad gäller partiledarnas förtroende bland väljarkåren visar störst positiv förändring för Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor.

Storyclash

Jag testar nu nytt datastöd med det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Och samlad plattformsdata presenteras. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats denna månad, Jonas Sjöstedt – Annie Lööf – Ebba Busch Thor – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och status, bilder och artiklar i mars. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Annie Lööf

Läs mer

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – mars 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Det är dessutom mycket kostsamt att som organisation måsta förhålla sig till olika färger och former! En logotyp/visuell identitet = ett ansvar = en samlad bild.

Jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas kontrollerande och strypande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men konsekvensen är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta helheten och igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt (som vid tillfälliga Pride-anpassningar till exempel).

Sedan jag började med denna analys och genomgång för några år sedan, på bas av Smampions underlag, så har en hel del (positivt) skett. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar. Vad är då status för tillfället?

Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken mars 2018

Fyra partier uppvisar god till mycket god skötsel av den visuella identiteten:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Kristdemokraterna
  • Vänsterpartiet

Tre partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag nu lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.
  • Centerpartiet.
    • Tydligen har en ny/reviderad logotyp tagits i bruk som inte verkar synkroniserats/uppdaterats i hela landet.

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 3 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Framgångsrika varumärken i sociala medier – februari 2018

Sidaktiviteten på Facebook halverad sedan december. Twitter ökar motsvarande period. YouTube fortsatt lågt. Telenor svarar snabbast på Twitter: 5 minuter. SL svarar snabbast på Facebook: 46 minuter.

Sammanfattning februari

En något försenad rapport av sociala medier i Sverige för februari kommer här. Lite senare än vanligt av flera anledningar. Bland annat Facebook-ändringar som påverkat Socialbakers och deras underlag, vilket i sin tur påverkar min analys. Jag håller samtidigt på att tittar på och samtalar med nya intressanta, externa partners som hör av sig och vill bidra till denna analysblogg för Sverige. Vilket är roligt för att kunna öka värdet av denna ideella blogg och utveckla innehållet. Men stort tack till er som hört av sig och frågat om när detta underlag kommer, och tack för tålamod. Den som väntar på något gott får härmed påskgodis 🙂

I februari gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 104 (87) tweets, 19 (29) Facebook-inlägg och laddade upp 3 (4) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg varannan dag samt nästan fyra inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras knappt ett inlägg – per vecka.

Innehållsfrekvensen på Facebook har halverats sedan december. Är det konsekvenser av turbulens runt Cambridge Analytica och data från Facebook som nu triggar försiktighet från varumärken? I december 2017 gjorde sidorna 40 stycken inlägg, i januari 29 stycken och i februari 19 stycken. December ligger alltid högt (julhandel) och därefter tapp. Så även tidigare år dock ytterligare tapp i år än tidigare. Intressant att nu följa om tappet fortsätter eller avstannar som förgående år.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook minskar även den till 89 (93) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook är tyvärr inte längre tillgängligt.

Har du koll på vilka mätetal som Facebook sett över och tagit bort? Här är listan.

Danska Hootsuite har släppt rapporten Digital in 2018 in northern Europe, där bland annat Sverige får en genomlysning. Jag har valt ut några bilder för att sätta analysbloggens siffror i en kontext.

Denna bloggs partner, Smampion ger nu också ut en månadsrapport baserat på de sidor de har registrerade, vilket kan bidra till helheten.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

NYTT. Nedan såg vi tidigare hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.) Nu kan jag endast dela Twitter-data. Tyvärr.

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal följare och interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 19 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på MAKE UP STORE och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 8 929 interaktioner per inlägg.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Månaden visar en återkommande mix av varumärken. SJ som brukar uppvisa lägsta svarstid får nu se sig slagen av SL. Nykomlingen Försäkringskassan kvarstår även denna månad bland de 5 bästa. Intressant se att Telekom nu inte alls finns med bland bästa sidor efter flera år i toppen. Tillfällig svacka?

Nedan Smampions topplista över Responsgrad: Läs mer

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – februari 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Patent- och registreringsverket (PRV) beskriver ett varumärke (mina understrykningar):

Ett varumärke är ett kännetecken som utmärker din specifika vara eller tjänst och skiljer den från andras. Det skapar igenkänning hos dina kunder.

Frågan om varumärket ser jag är så viktig, att jag nu lyft ut detta segment ur Partikommunikation i sociala medier för att säkra att frågan får den uppmärksamhet den behöver och förtjänar.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Varför ”agiterar” jag då om kommunikation och varumärke? (Bortsett från att det är kul!) En anledning är att Jag fortfarande är lite förbluffad av en kommentar jag fick av en politiskt aktiv för några år sedan, när jag hävdade vikten av profession inom kommunikation och därtill kopplad utbildning för att lyckas säkra budskap, och då fick svaret att ”det kan man lära sig på YouTube”. Tänka sig, hade jag vetat att det var så enkelt hade jag kunnat spara mycket tid och studielån. (Aningens ironi för dig som inte känner mig.)

Flera partier har nu i min mening skärpt till styrningen, och därmed indirekt sagt, stödet till lokala föreningar i landet. Samtidigt verkar fortfarande några partier se denna faktor som sekundär. Sedan jag började med denna analys, på bas av Smampions underlag, så har nedan skett.

Tre partier har gjort en bra ”uppstramning” och rensning:

  • Kristdemokraterna – i samband med ny logotyp
  • Liberalerna – i samband med nytt partinamn och logotyp
  • Vänsterpartiet

Två partier uppvisar god skötsel:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna

Två partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Som sagt, jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas hindrande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men risken är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt.

Jag har sett genom åren att flera partier ändrar sin logotyp tillfälligt, till exempel i samband med (Stockholm) Pride. Även här brister det så tillvida att inte alla konton ändras (riks), eller, att inte alla ändras tillbaka samtidigt efter utsatt tid. Rörigt. Skärpning.

En av de få organisationer som jag ser relativt oproblematiskt kan tillåta sig att laborera med och ibland helt ändra sin logotyp är Google SÖK. Och detta då de är ett dagligt household-name och användarna är (dagligen) återkommande. Eller Nike och Viking Line som kan använda logotypen utan namnet. Långt och hårt arbete med produkter och varumärke – och kommunikation ligger bakom detta.

Nedan följer ett urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Partikommunikation i sociala medier – februari 2018

Februari: Rödgrönt fokus på YouTube. Miljöpartiet satsar digitalt, ökar igen på Facebook. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Här finns partiernas Facebook-följare utanför Sverige. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säkrar högt engagemang i sociala medier. Tuff månad för Liberalerna.

Sammanfattning februari

Nytt från denna månad är att jag lyft ut delen om partiernas varumärkesskötsel till eget inlägg. Detta dels för att korta ned längden på denna redan mastiga månadsanalys, dels för att varumärkesfrågan är så viktig i mina ögon så att den förtjänar att fokuseras separat.

Jag har även tagit bort min personliga poängbedömning, Bäst närvaro i sociala medier, just för att materialet i inläggen redan är så omfattande, och den delen kanske inte ger det extra värde som skulle motivera utrymme. Hör gärna av dig om du tycker annorlunda.

Du som läser denna blogg sedan längre tid blev säkert inte överraskad över Aftonbladets artikel SD utklassar alla på sociala medier. Eller att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har det tufft. (Fast Kristdemokraterna uppvisar enligt mig en bra närvaro, även om små i sociala medier.) Sverigedemokraternas framgång har i denna blogg som bekant länge varit tydlig vad gäller storlek och interaktion. Samtidigt som jag också lyft att engagemang inte bara behöver betyda kärlek. Interaktion visar ATT det finns ett högt engagemang. Vad det beror på konstaterar inte datan. Samtidigt så vet vi att högt engagemang triggar algoritmerna och ger större chans till synlighet.

Själv studerar jag nu Vänsterpartiet vilka uppvisar en tydlig ökning och engagemang, och som testar synlighet i olika format (som hos influerare som Margaux Dietz). Inspirerande att studera (positiva) effekter av nya vägar inom sociala medier. Ser vi ett ytterligare digitalt partipolitiskt föredöme på g månne? Vad gäller övriga partier skulle jag även tipsa intresserade om att snegla lite mot Centerpartiet samt lilla, nya Medborgerlig Samling. Och givetvis inte underskatta Socialdemokraterna, fast deras digitala upplägg är svårt att tolka i sociala medier.

Aftonbladet har även skrivit SD drev hemliga trollsidor – på Facebook. Jag har flera gånger i denna blogg lyft just frågan om vi kommer att få se att de politiska partierna, förutom sina officiella sidor, stöttar intressesidor i sociala medier, som driver de frågor som ligger i linje med önskad politik. Och denna artikel får väl ses belysa just det.

I en ny undersökning från Mynewsdesk får vi veta Svenska journalisters syn sociala medier. De använder sociala medier som kanal för nyhetsrapportering i lägre utsträckning än det globala snittet. Sociala medier som källa har minskat sedan den förra mätningen. Fördelat per kanal ser svenska journalisters användande ut som följer:

  • Facebook 64%
  • Twitter 39%
  • LinkedIn 16%
  • YouTube 10%
  • Facebook Live 4%
  • Snapchat 1%

Bland annat framkommer att svenska journalister använder Twitter i högre utsträckning för research (46%) än för att distribuera nyheter (39%).

Relaterat samma undersökning säger Martin Schibbye: ”Jag säger till alla journalister jag anställer att de bör tillbringa 50% av sin arbetstid på sociala medier för att diskutera artiklarna med läsarna, och resterande tid åt traditionell journalistik: ringa människor, skriva artiklar och reportage.”. Jag ser detta som just en förstärkning av det sociala i sociala medier. (Idag har till exempel endast Centerpartiet sin sida öppen för sina följare att starta egna inlägg.) Vilket jag hoppas är något vi även kommer att få se mer från våra partier av i sociala medier framöver. Dialog. Lärdom. Möten.

Februari har varit en tuff månad för Liberalerna vad gäller utväxling på de sociala plattformarna på sitt innehåll. Dags se över formeln: Vad + När + Hur?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, tätt följt av Miljöpartiet är de partier som postar flest videor på YouTube. Rödgrön tro på den Google-stöttande plattformen?

Aktivitet – inlägg

För några år sedan lyfte jag ofta hur aktiva våra partier var vad gäller att posta inlägg. Denna månad har jag åter tagit tempen på partiernas aktivitet.

Facebook-inlägg

I snitt gör partierna 38 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Socialdemokraterna gör minst antal inlägg.

Twitter

I snitt gör partierna 50 inlägg per månad. Vänsterpartiet toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

Instagram

I snitt gör partierna 25 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

YouTube

I snitt gör partierna 3 videor per månad. Socialdemokraterna toppar med flest inlägg, och Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Medborgerlig Samling gör inga inlägg.

Var i världen finns våra partiers Facebook-följare?

Glädjande har alla våra partier majoriteten av sina följare i Sverige. Men vilka länder kommer på våra partiers andra och tredje plats som Facebook-följare? Inte förvånande finns Norge med bland åtta av partierna. Men även några kanske oväntade länder som Indien, Turkiet och Colombia, se nedan.

  • Socialdemokraterna: Sverige, Danmark och Norge
  • Miljöpartiet: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Vänsterpartiet: Sverige, Norge och Danmark
  • Feministiskt initiativ: Sverige, Turkiet och Colombia
  • Sverigedemokraterna: Sverige, Norge och Danmark
  • Medborgerlig Samling: Sverige, USA och Norge
  • Moderaterna: Sverige, Indien och USA
  • Centerpartiet: Sverige, Norge och USA
  • Liberalerna: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Kristdemokraterna: Sverige, Norge och USA

Sveriges 10 största samt 5 mest växande politiska sidor

Facebook

Landets största samt 5 mest växande politiska Facebook-sidor:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

Twitter

Landets största samt 5 mest växande Twitter-profiler:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

YouTube

Här ser vi att det så kallade normaliseringsperspektivet inte håller i sociala medier. Moderaterna som landets andra största parti borde med det perspektivet inta Centerpartiets plats.

Landets största YouTube-sidor (antal views): Intressant notera att LO finns taggat som politiskt parti.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det 3 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Twitter – Socialbakers

Denna månad är det inget parti vars storlek även matchar del av interaktioner. Intressant notera att nykomlingen Medborgerlig Samling, som minsta profil, nu tagit sig till tredje plats vad gäller del av total interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Instagram – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Liberalerna.

Nedan syns hur de olika innehållstyperna på Instagram fördelat sig i februari, i jämförelse med januari nedanför.

YouTube – Socialbakers

Denna månad är det 4 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Partisidornas poäng – förändring per månad

Flera partier får under 65 poäng i betyg, vilket jag ser är under vad ett parti behöver prestera för att bevisa relevans, och säkra väljare. Vissa partisidor får även bottenbetygen underkänt och ej godkänt.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Facebook:

Twitter:

Instagram:

YouTube:

Inläggen som säkrade högst interaktion

De politiska toppinläggen vad gäller interaktioner på de fyra plattformarna fördelas bland partierna (av max 20 st möjliga):

  • Medborgerlig Samling =  12 st
  • Feministiskt initiativ = 3 st
  • Vänsterpartiet = 2 st
  • Sverigedemokraterna = 1 st
  • Liberalerna = 1 st
  • Miljöpartiet = 1 st

Facebook

Värt observera att Medborgerlig Samling än så länge har det lägsta antalet följare på Facebook (drygt 7 000 stycken) bland bevakade partier, varför interaktioner per 1 000 följare ger högt utslag och utfall. Om partiet fortsätter växa, och kvarstår med hög interaktion, blir intressant att följa.

Sverigedemokraterna påverkas mest av konkurrentens framgång vad gäller inlägg med mest interaktion. Medborgerlig Samling har än så länge ingen officiell närvaro på YouTube varför någon mätning på den plattformen inte finns ännu.

Twitter

Instagram

YouTube

Individuell rankning inom kategori politik

Analysföretaget Smampion rankar även individuella politikers sidor/profiler samt partisidor mot varandra. Nedan redovisas topp 10 profiler för varje plattform. Här kan vi alltså även få se hur det ser ut i landet och inte enbart rikspartiernas närvaro.

Facebook – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Twitter – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Instagram – Smampion

Politiska partier


Politiska personer

YouTube – Smampion

På denna plattform finns endast politiska partier och inga personer.

LinkedIn

Nedan en sammanställning över hur många som följer våra partiers LinkedIn-sidor.

Knappt 4 800 personer följer nu våra partier på plattformen. Marginella ändringar per månad.

  • Feministiskt initiativ: saknar fortfarande logotyp på denna plattform.

Annonsering – sponsrade inlägg

För att vara extra tydlig: den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt.

När jag sammanställer och jämför det som förmodas vara partiernas sponsrade inlägg på Facebook, är det mycket enkelt att utläsa effekter och resultat. Och därmed att lätt förstå vad som fungerar och satsa vidare på den inriktningen. Just tack vare analysverktyg är det mycket enkelt att följa upp, förstå satsningar och få stöd för nästa steg.

Facebook

Av bilden nedan syns att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna sticker ut vad gäller interaktion med hjälp av sponsrade inlägg.

Instagram

I februari verkar inga partier annonserat inlägg på Instagram med möjligt undantag för Socialdemokraterna. Jag räknar med att vi under 2018 kommer att få ser fler politiska partier flytta budget för sponsrade inlägg till denna (de yngres) plattform.

Det blev även tydligt av min belysning av partiledarna att närvaron på Instagram är betydande.

För att igen vara extra tydlig vad gäller tolkning av sponsring. Den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt. Därför har jag själv granskat motsvarande resultat via mitt nätverks sponsring vars resultat inte motsägs av dessa resultat. Effekten av interaktion kan givetvis ha påverkats av storleken på annonsering. Vilket resultaten inte belyser.

Ser fram emot dina tankar på status och analys ovan.

Är du politiker och vill du synas i bloggen inför valet? Eller är det någon politiker du är nyfiken på som verkar anammat det digitala mötet? Som jag skrev om tidigare har jag nu en satsning under valåret, där aktiva politiker ger sina tankar och tips om digital närvaro.

Må gott, 

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Källor: Socialbakers och Smampion

Svenska partiledare i sociala medier – februari 2018

Nyhet: analys och jämförelse av Sveriges partiledare i sociala medier. Annie Lööf toppar Instagram. Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt säkrar 80 procent av totala andelen interaktioner på Facebook.

Som bekant lyfter denna analysblogg sedan flera år våra politiska partier och analyserar deras närvaro i sociala medier. Nu i och med valåret 2018 presenterar jag en ny feature: analys av våra partiledares närvaro i sociala medier. Nördgodis!

3 partiledare, Jimmie Åkesson, Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven, säkrar tillsammans – och jämnt fördelat 77,26 procent av totalen interaktioner på Facebook. Vilket alltså lämnar 22,74 procent att dela på till övriga 7 partiledare: Annie Lööf, Ebba Busch Thor, Gudrun Schyman, Ulf Kristersson, Jan Björklund, Isabella Lövin och Gita Nabavi. Tuff utmaning?

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf säkrar nästan hälften av totalen interaktioner för samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en resa att göra för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek.

I februari presenterades en undersökning av YouGov vad gäller våra partiledares popularitet. Undersökningens resultat är inte så positiv läsning då majoriteten partiledare inte klarar att ta sig över 3 på en 5-gradig skala. Endast en, Ulf Kristersson gör det. Knappt. Personligen tycker jag popularitet i detta fall är ett svårt ord; jag skulle hellre se en mätning av upplevt förtroende. Politiker sägs ju vara inom förtroendebranschen, som bekant.

Storyclash

Jag premiärtestar nu resultat med stöd av det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. (Jag håller ännu på att lära mig förstå mer om upplägget och verktyget. So far, so good.) De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats, Stefan Löfven – Annie Lööf – Jonas Sjöstedt – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Stefan Löfven

Stefan Löfvens genomslag baserade sig ganska jämnt fördelat mellan Instagram och Facebook, samt  på foton i februari.

Annie Lööf

Annie Lööfs genomslag baserade sig i huvudsak på Instagram och foton i februari.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och artiklar i februari. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Följare, ökning:

  1. Jonas Sjöstedt: 4 200 stycken
  2. Annie Lööf: 1 100 stycken
  3. Stefan Löfven: 608 stycken

Aktivitet:

  1. Annie Lööf:  87 inlägg
  2. Jonas Sjöstedt: 65 inlägg
  3. Stefan Lööf: 46 inlägg

Interaktionsgrad:

  1. Annie Lööf: 108,7 procent
  2. Stefan Löfven: 53,9 procent
  3. Jonas Sjöstedt: 41 procent

Dina tankar om detta verktyg?

Smampion

Jag har tittat på Smampions registrerade sidor för februari och samtliga fyra plattformar för att spåra våra partiledare. YouTube ger inget utslag för kanaler för partiledare.

Fyra partiledare har lyckats ta sig in på topplistorna.

Facebook – Jonas

Bland topp 5 på Facebook återfinns Jonas Sjöstedt.

Twitter – Ebba

Bland topp 5 på Twitter återfinns Ebba Busch Thor.

Instagram – Annie, Ebba och Stefan

Bland topp 5 på Instagram återfinns Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Stefan Löfven.

Socialbakers

Jimmie, Annie och Jonas har en bra närvaro och effekt, blir min spontana reflektion efter att ha tittat på Socialbakers underlag över resultat och plattformar. Vilket också backas av övriga verktyg ovan.

De som indikerar utmaningar är Isabella Lövin, Gustav Fridolin, Jan Björklund och Gita Nabavi. Gita Nabavi är dock helt ny och det ska bli intressant följa eventuell klättring på listorna över sociala medier.

Facebook

Twitter

Tyvärr har jag inte lyckats få komplett data över antal följare denna gång.

En anledning att Jimmie Åkesson inte säkrar högre interaktion kan bero på den mycket låga innehållsaktiviteten. I januari 1 tweet och i februari endast 1 retweet.

Instagram

Några överraskningar på bas av data ovan? Hur tror du framtiden kommer utvecklas för våra partiledare? Behöver samtliga finnas på alla plattformar re: målgrupper?

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Datakällor: Storyclash, Socialbakers och Smampion.

Sociala valet 2018 – hur digitala är våra partier?

Google Trender: Sverigedemokraterna genererar högst intresse. Fyra partier spårar oss digitalt med hjälp av Facebook. Resultat för politiska partier i sociala medier tertial 3 2017. Medborgerlig Samling ökar synlighet.

Hur digitala är våra partier? är en ganska svår fråga att svara på. Det beror på vad som ska mätas till att börja med. Och vem definierar och inventerar nivå på intern digital kompetens – likvärdigt? (Kanske något att titta på för den kommande Digitialiseringsmyndigheten i Sundsvall, eller Valmyndigheten – som äntligen lanserat en ny och responsiv webbplats.) De riktigt krassa kanske säger att svaret på digital kompetens och framgång får vi den 9 september. Denna blogg är då ganska unik så tillvida att den ger underlag av tillväxt och respons på innehåll vad gäller våra partier i sociala medier.

SvD skriver att ”Valet 2018 kommer att slå rekord när det gäller hur stora resurser som läggs på sociala medier. Men mätt i pengar domineras partiernas valbudgetar fortfarande av traditionella medier som tv och utomhusreklam”. Ok, tablå-tv kan jag förstå, särskilt med tanke på att var fjärde väljare i år är pensionär. Personligen hoppas jag vi kommer att få se mindre av (glest besökta) torgmöten – om det inte kommit in kraftiga önskemål om denna form från lokala intressenter. Annars är de nog mest ett möte för de redan frälsta och aktiva som ofta är de som deltar. Möjligen att torgmöte kan ses som ett lockbete i förhoppning att kunna säkra tv-tid. Oavsett, en resurskrävande kommunikationsform – i jämförelse med ett motsvarande inspelat eller direktsänt budskap på Facebook, där följarna kan ställa frågor. Och få svar. Direkt.

Digital checklista

Den digitala PR-konsulten Jerry Silfwer, eller Doctor Spin, har tagit fram en checklista, The Digital Politician, för att kunna bedöma om en politiker är digital. Är du själv politiker eller representerar du ett politiskt parti, kolla in listan och se hur många parametrar du kan bocka av? Den sista punkten om CTA (Call to Action) är något jag själv i denna blogg skulle vilja se mer relaterat av, om inte annat för att se om någon påverkan på engagemangsgrad på innehåll.

CTA rimmar även väl med Facebook Analytics som i detta inlägg, Measure and Understand your Business with these 5 Metrics, bland annat lyfter Conversion, vilket förutom Engagement borde vara något av det viktigaste för en politiker att mäta.

Följ gärna den nya serien av Tips från digitala politiker, där senast partiledare Jonas Sjöstedt berättade om sitt arbete i och med sociala medier.

Populist.se

En sajt med det intressanta namnet Populist.se säger sig ha ”fingret på den svenska Twitterpulsen” och visar där upp intresset för de 10 partier denna blogg bevakar samt Piratpartiet. Om någon mot all förmodan skulle se denna bevakning som ett facit för hur valet kommer att gå, skulle Twitter-aktiviteten ge följande ögonblicksbild av rankning (procent):

  1. Sverigedemokraterna: 18,4
  2. Socialdemokraterna: 16,8
  3. Moderaterna: 15,1
  4. Centerpartiet: 9,6
  5. Feministiskt initiativ: 9,6
  6. Kristdemokraterna: 7,7
  7. Vänsterpartiet: 7,4
  8. Medborgerlig Samling: 5
  9. Liberalerna: 4,3
  10. Miljöpartiet: 3,5
  11. Piratpartiet: 2,6

Topp 3 partier här är desamma i både valundersökningar såväl som i storlek på Facebook, om än i varierande ordning. Feministiskt initiativ och Kristdemokraterna ligger betydligt över i jämförelse med övriga underlag. Medborgerlig Samling som nykomling tar plats över etablerade Liberalerna, medan Miljöpartiet och Piratpartiet ligger under 4 procent.

Men som sagt, ta detta för vad det är: en indikator över andel relaterade nyheter på en plattform (Twitter).

Google Trender

Det var ett tag sedan jag nämnde Google Trender då SÖK inte är fokus för denna analysblogg, utan sociala medier. Men ibland intressant att komplettera den digitala kartan och se hur sökningar i Sverige ser ut vad gäller våra politiska partier. Google Trender visar enbart intresse över tid. Om sedan detta intresse är positivt eller negativt har vi ingen aning om.

Jag har denna gång gjort tre olika jämförelser: de tre största partierna, regeringspartierna med stödparti, samt allianspartierna. Med därtill kopplad geografisk sökning i Sverige.

Landets tre största partier – SÖK-intresse januari 2018

Som synes nedan så genererar Sverigedemokraterna störst intresse av de tre största partierna.

Regeringspartierna samt Vänsterpartiet – SÖK-intresse januari 2018

Jag har även valt ut regeringspartierna samt stödpartiet Vänsterpartiet för en jämförelse.

Allianspartierna – SÖK-intresse januari 2018

Intresset för Allianspartierna ser ut som nedan:

Facebook-pixel

För ett tag sedan nämnde jag Facebook-pixeln som gör att partierna kan spåra besökare och i förlängningen även styra budskap till målgrupper de vill nå – och påverka. I artikeln Så kartlägger partierna dig inför valet med hjälp av Facebook så har Aftonbladet granskat riksdagspartierna där fyra partier använder sig av dessa pixlar för att samla in data:

  • Socialdemokraterna
  • Sverigedemokraterna
  • Centerpartiet
  • Liberalerna

Sociala medier tertial 3 2017

Smampion har nu släppt sin Tertial 3 2017-rapport: Topp 10 företag och organisationer med den bästa utvecklingen och närvaron (Facebook). Rapporten är bruten i 14 huvudkategorier där du kan se hur ett varumärke relaterar inom din bransch. Som Politik, vilket i sig har flera underkategorier. Jag lyfter nedan ett antal av de övergripande resultaten.

Facebook listor

Nu kommer även Facebook Lists där vi användare kan göra egna topplistor, i linje med mer personliga uppdateringar. Och där undrar jag ifall unga/nya (osäkra) väljare kan komma att välja denna feature för att dela sina funderingar inför valet med sina vänner? Jag tänker en topplista över vilka partier man kan tänka sig att rösta på. Från mest troligt till otroligt.

Vad är dina tankar baserat på ovan?

Må gott,

LG

Dela gärna innehåll, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala varumärken – VildaKidz: framgång som öppnade för möte med Mark Zuckerberg

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter (källa: Socialbakers och Smampion). Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar VildaKidz sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar. Framgång som till och med uppmärksammats av Facebook och Mark Zuckerberg.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Utan sociala medier skulle inte VildaKidz vara så framgångsrikt som det är idag. För oss är det jätteviktigt att nå vår målgrupp, det vill säga föräldrarna, men även barn och unga, och då måste vi finnas där de finns och det är på sociala medier. Vi gör barnen och de unga delaktiga, vi låter dem få bestämma vilka aktiviteter de vill att vi ska anordna. Vi får ALLTID fullbokat på alla våra 200 aktiviteter och 987 önskedagar som vi har per år.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Vi lägger ner cirka 4-8 timmar per dag på sociala medier och att svara på frågor, mejl, anmälningar etc plus att lägga upp nya aktiviteter.

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro? Läs mer