Etikettarkiv: politik

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – februari 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Patent- och registreringsverket (PRV) beskriver ett varumärke (mina understrykningar):

Ett varumärke är ett kännetecken som utmärker din specifika vara eller tjänst och skiljer den från andras. Det skapar igenkänning hos dina kunder.

Frågan om varumärket ser jag är så viktig, att jag nu lyft ut detta segment ur Partikommunikation i sociala medier för att säkra att frågan får den uppmärksamhet den behöver och förtjänar.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Varför ”agiterar” jag då om kommunikation och varumärke? (Bortsett från att det är kul!) En anledning är att Jag fortfarande är lite förbluffad av en kommentar jag fick av en politiskt aktiv för några år sedan, när jag hävdade vikten av profession inom kommunikation och därtill kopplad utbildning för att lyckas säkra budskap, och då fick svaret att ”det kan man lära sig på YouTube”. Tänka sig, hade jag vetat att det var så enkelt hade jag kunnat spara mycket tid och studielån. (Aningens ironi för dig som inte känner mig.)

Flera partier har nu i min mening skärpt till styrningen, och därmed indirekt sagt, stödet till lokala föreningar i landet. Samtidigt verkar fortfarande några partier se denna faktor som sekundär. Sedan jag började med denna analys, på bas av Smampions underlag, så har nedan skett.

Tre partier har gjort en bra ”uppstramning” och rensning:

  • Kristdemokraterna – i samband med ny logotyp
  • Liberalerna – i samband med nytt partinamn och logotyp
  • Vänsterpartiet

Två partier uppvisar god skötsel:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna

Två partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Som sagt, jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas hindrande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men risken är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt.

Jag har sett genom åren att flera partier ändrar sin logotyp tillfälligt, till exempel i samband med (Stockholm) Pride. Även här brister det så tillvida att inte alla konton ändras (riks), eller, att inte alla ändras tillbaka samtidigt efter utsatt tid. Rörigt. Skärpning.

En av de få organisationer som jag ser relativt oproblematiskt kan tillåta sig att laborera med och ibland helt ändra sin logotyp är Google SÖK. Och detta då de är ett dagligt household-name och användarna är (dagligen) återkommande. Eller Nike och Viking Line som kan använda logotypen utan namnet. Långt och hårt arbete med produkter och varumärke – och kommunikation ligger bakom detta.

Nedan följer ett urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Partikommunikation i sociala medier – februari 2018

Februari: Rödgrönt fokus på YouTube. Miljöpartiet satsar digitalt, ökar igen på Facebook. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Här finns partiernas Facebook-följare utanför Sverige. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säkrar högt engagemang i sociala medier. Tuff månad för Liberalerna.

Sammanfattning februari

Nytt från denna månad är att jag lyft ut delen om partiernas varumärkesskötsel till eget inlägg. Detta dels för att korta ned längden på denna redan mastiga månadsanalys, dels för att varumärkesfrågan är så viktig i mina ögon så att den förtjänar att fokuseras separat.

Jag har även tagit bort min personliga poängbedömning, Bäst närvaro i sociala medier, just för att materialet i inläggen redan är så omfattande, och den delen kanske inte ger det extra värde som skulle motivera utrymme. Hör gärna av dig om du tycker annorlunda.

Du som läser denna blogg sedan längre tid blev säkert inte överraskad över Aftonbladets artikel SD utklassar alla på sociala medier. Eller att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har det tufft. (Fast Kristdemokraterna uppvisar enligt mig en bra närvaro, även om små i sociala medier.) Sverigedemokraternas framgång har i denna blogg som bekant länge varit tydlig vad gäller storlek och interaktion. Samtidigt som jag också lyft att engagemang inte bara behöver betyda kärlek. Interaktion visar ATT det finns ett högt engagemang. Vad det beror på konstaterar inte datan. Samtidigt så vet vi att högt engagemang triggar algoritmerna och ger större chans till synlighet.

Själv studerar jag nu Vänsterpartiet vilka uppvisar en tydlig ökning och engagemang, och som testar synlighet i olika format (som hos influerare som Margaux Dietz). Inspirerande att studera (positiva) effekter av nya vägar inom sociala medier. Ser vi ett ytterligare digitalt partipolitiskt föredöme på g månne? Vad gäller övriga partier skulle jag även tipsa intresserade om att snegla lite mot Centerpartiet samt lilla, nya Medborgerlig Samling. Och givetvis inte underskatta Socialdemokraterna, fast deras digitala upplägg är svårt att tolka i sociala medier.

Aftonbladet har även skrivit SD drev hemliga trollsidor – på Facebook. Jag har flera gånger i denna blogg lyft just frågan om vi kommer att få se att de politiska partierna, förutom sina officiella sidor, stöttar intressesidor i sociala medier, som driver de frågor som ligger i linje med önskad politik. Och denna artikel får väl ses belysa just det.

I en ny undersökning från Mynewsdesk får vi veta Svenska journalisters syn sociala medier. De använder sociala medier som kanal för nyhetsrapportering i lägre utsträckning än det globala snittet. Sociala medier som källa har minskat sedan den förra mätningen. Fördelat per kanal ser svenska journalisters användande ut som följer:

  • Facebook 64%
  • Twitter 39%
  • LinkedIn 16%
  • YouTube 10%
  • Facebook Live 4%
  • Snapchat 1%

Bland annat framkommer att svenska journalister använder Twitter i högre utsträckning för research (46%) än för att distribuera nyheter (39%).

Relaterat samma undersökning säger Martin Schibbye: ”Jag säger till alla journalister jag anställer att de bör tillbringa 50% av sin arbetstid på sociala medier för att diskutera artiklarna med läsarna, och resterande tid åt traditionell journalistik: ringa människor, skriva artiklar och reportage.”. Jag ser detta som just en förstärkning av det sociala i sociala medier. (Idag har till exempel endast Centerpartiet sin sida öppen för sina följare att starta egna inlägg.) Vilket jag hoppas är något vi även kommer att få se mer från våra partier av i sociala medier framöver. Dialog. Lärdom. Möten.

Februari har varit en tuff månad för Liberalerna vad gäller utväxling på de sociala plattformarna på sitt innehåll. Dags se över formeln: Vad + När + Hur?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, tätt följt av Miljöpartiet är de partier som postar flest videor på YouTube. Rödgrön tro på den Google-stöttande plattformen?

Aktivitet – inlägg

För några år sedan lyfte jag ofta hur aktiva våra partier var vad gäller att posta inlägg. Denna månad har jag åter tagit tempen på partiernas aktivitet.

Facebook-inlägg

I snitt gör partierna 38 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Socialdemokraterna gör minst antal inlägg.

Twitter

I snitt gör partierna 50 inlägg per månad. Vänsterpartiet toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

Instagram

I snitt gör partierna 25 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

YouTube

I snitt gör partierna 3 videor per månad. Socialdemokraterna toppar med flest inlägg, och Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Medborgerlig Samling gör inga inlägg.

Var i världen finns våra partiers Facebook-följare?

Glädjande har alla våra partier majoriteten av sina följare i Sverige. Men vilka länder kommer på våra partiers andra och tredje plats som Facebook-följare? Inte förvånande finns Norge med bland åtta av partierna. Men även några kanske oväntade länder som Indien, Turkiet och Colombia, se nedan.

  • Socialdemokraterna: Sverige, Danmark och Norge
  • Miljöpartiet: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Vänsterpartiet: Sverige, Norge och Danmark
  • Feministiskt initiativ: Sverige, Turkiet och Colombia
  • Sverigedemokraterna: Sverige, Norge och Danmark
  • Medborgerlig Samling: Sverige, USA och Norge
  • Moderaterna: Sverige, Indien och USA
  • Centerpartiet: Sverige, Norge och USA
  • Liberalerna: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Kristdemokraterna: Sverige, Norge och USA

Sveriges 10 största samt 5 mest växande politiska sidor

Facebook

Landets största samt 5 mest växande politiska Facebook-sidor:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

Twitter

Landets största samt 5 mest växande Twitter-profiler:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

YouTube

Här ser vi att det så kallade normaliseringsperspektivet inte håller i sociala medier. Moderaterna som landets andra största parti borde med det perspektivet inta Centerpartiets plats.

Landets största YouTube-sidor (antal views): Intressant notera att LO finns taggat som politiskt parti.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det 3 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Twitter – Socialbakers

Denna månad är det inget parti vars storlek även matchar del av interaktioner. Intressant notera att nykomlingen Medborgerlig Samling, som minsta profil, nu tagit sig till tredje plats vad gäller del av total interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Instagram – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Liberalerna.

Nedan syns hur de olika innehållstyperna på Instagram fördelat sig i februari, i jämförelse med januari nedanför.

YouTube – Socialbakers

Denna månad är det 4 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Partisidornas poäng – förändring per månad

Flera partier får under 65 poäng i betyg, vilket jag ser är under vad ett parti behöver prestera för att bevisa relevans, och säkra väljare. Vissa partisidor får även bottenbetygen underkänt och ej godkänt.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Facebook:

Twitter:

Instagram:

YouTube:

Inläggen som säkrade högst interaktion

De politiska toppinläggen vad gäller interaktioner på de fyra plattformarna fördelas bland partierna (av max 20 st möjliga):

  • Medborgerlig Samling =  12 st
  • Feministiskt initiativ = 3 st
  • Vänsterpartiet = 2 st
  • Sverigedemokraterna = 1 st
  • Liberalerna = 1 st
  • Miljöpartiet = 1 st

Facebook

Värt observera att Medborgerlig Samling än så länge har det lägsta antalet följare på Facebook (drygt 7 000 stycken) bland bevakade partier, varför interaktioner per 1 000 följare ger högt utslag och utfall. Om partiet fortsätter växa, och kvarstår med hög interaktion, blir intressant att följa.

Sverigedemokraterna påverkas mest av konkurrentens framgång vad gäller inlägg med mest interaktion. Medborgerlig Samling har än så länge ingen officiell närvaro på YouTube varför någon mätning på den plattformen inte finns ännu.

Twitter

Instagram

YouTube

Individuell rankning inom kategori politik

Analysföretaget Smampion rankar även individuella politikers sidor/profiler samt partisidor mot varandra. Nedan redovisas topp 10 profiler för varje plattform. Här kan vi alltså även få se hur det ser ut i landet och inte enbart rikspartiernas närvaro.

Facebook – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Twitter – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Instagram – Smampion

Politiska partier


Politiska personer

YouTube – Smampion

På denna plattform finns endast politiska partier och inga personer.

LinkedIn

Nedan en sammanställning över hur många som följer våra partiers LinkedIn-sidor.

Knappt 4 800 personer följer nu våra partier på plattformen. Marginella ändringar per månad.

  • Feministiskt initiativ: saknar fortfarande logotyp på denna plattform.

Annonsering – sponsrade inlägg

För att vara extra tydlig: den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt.

När jag sammanställer och jämför det som förmodas vara partiernas sponsrade inlägg på Facebook, är det mycket enkelt att utläsa effekter och resultat. Och därmed att lätt förstå vad som fungerar och satsa vidare på den inriktningen. Just tack vare analysverktyg är det mycket enkelt att följa upp, förstå satsningar och få stöd för nästa steg.

Facebook

Av bilden nedan syns att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna sticker ut vad gäller interaktion med hjälp av sponsrade inlägg.

Instagram

I februari verkar inga partier annonserat inlägg på Instagram med möjligt undantag för Socialdemokraterna. Jag räknar med att vi under 2018 kommer att få ser fler politiska partier flytta budget för sponsrade inlägg till denna (de yngres) plattform.

Det blev även tydligt av min belysning av partiledarna att närvaron på Instagram är betydande.

För att igen vara extra tydlig vad gäller tolkning av sponsring. Den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt. Därför har jag själv granskat motsvarande resultat via mitt nätverks sponsring vars resultat inte motsägs av dessa resultat. Effekten av interaktion kan givetvis ha påverkats av storleken på annonsering. Vilket resultaten inte belyser.

Ser fram emot dina tankar på status och analys ovan.

Är du politiker och vill du synas i bloggen inför valet? Eller är det någon politiker du är nyfiken på som verkar anammat det digitala mötet? Som jag skrev om tidigare har jag nu en satsning under valåret, där aktiva politiker ger sina tankar och tips om digital närvaro.

Må gott, 

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Källor: Socialbakers och Smampion

Tips från digitala politiker – Lina Nordquist bygger nätverk

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Lina Nordquist (L) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Den värsta egenskap en politiker kan ha är att vara en gädda med större käft än huvud. Mitt uppdrag som förtroendevald är att företräda andra människor, och för att kunna göra det måste jag möta dem på deras villkor.

Sociala medier är ett perfekt komplement till fysiska möten – jag kan bygga nätverk, ställa frågor och få kloka råd. Många av de människor jag möter på sociala medier träffar jag även i andra sammanhang, och sedan fortsätter samtalet digitalt tills vi ses igen.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

För att utföra mitt uppdrag behöver jag lyssna och förstå, nå människor där de finns. Styrkan i de digitala samtalen är att var och en kan samtala på egna villkor; på resande fot, när tid ges mellan möten, eller när barnen lagt sig. Avstånd spelar ingen roll, hierarkier är upplösta och inte heller tid är särskilt viktig.

Sammantaget tar digital kommunikation minst ett par timmar av mina dagar, men stora delar av den tiden är korta, uppstyckade tidsfragment eller spilltid jag inte kunde ha använt effektivt på annat arbete.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Jag vill få fördjupad kunskap, lägga klokare förslag och genomföra väl underbyggda förbättringar. Och det kräver i sin tur att jag har rätt nätverk och når ut effektivt till de personer som kan hjälpa mig.

Digitala plattformar har bra analysverktyg, men jag måste erkänna att jag inte främst mäter min närvaro med sådan statistik, utan snarare i det utfall jag får i mitt uppdrag. Det är grundläggande för mig att veta hur jag bäst formulerar mig, när jag bäst syns och hur jag når ut till människor som kan hjälpa mig bli bättre – den kunskapen är mitt verktyg för att bli en bättre företrädare.

Facebook: https://www.facebook.com/LinaPalmNordquist
Twitter: ‏@LinaNordquist

 

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Politiska partier februari 2018 – Google-sökning på partier

Google Trender gör det möjligt att enkelt följa hur vi svenskar söker på olika saker som ett tecken på intresse, som till exempel politiska partier. Givetvis omöjligt att säga om intresset är positivt eller negativt, bara att det finns. I samband med valåret 2018 inför jag denna enkla översikt för att följa trender och utveckling som är av relevans generellt för den digitala närvaron.

Sveriges tre största partier

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna

Om vi tillämpar det så kallade normaliseringsperspektivet så borde sök-intresse motsvara partiernas storlek, vilket inte är fallet i Google Trender. Det tredje största partiet, Sverigedemokraterna, får mest intresse i SÖK. Moderaterna näst mest och Socialdemokraterna minst. Alltså, helt omvänt i storlek från väljarunderlag 2014.

Partiledare Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson

Statsministern genererar mest intresse i februari i jämförelse med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson. Den nye partiledaren Ulf Kristersson ligger strax under Jimmie Åkesson vilket kanske kan spegla rollen som ”nykomling” bland partiledarna.

Regeringspartierna plus Vänsterpartiet

I februari höll Vänsterpartiet kongress och vi kan se ökning av sök och intresse i första halvan av månaden, där Vänsterpartiet får högst utslag. Socialdemokraterna ligger för övrigt i topp vad gäller intresse.

Regeringspartierna plus Vänsterpartiet samt Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ har fått en intresseökning i slutet av månaden i samband med extrakongress och val av ny partiledare, Gita Nabavi.

Allianspartierna

Moderaterna, som största parti inom alliansen, ligger i topp i stort hela månaden, men tappar sista dagarna till Liberalerna och Centerpartiet.

Allianspartierna plus Medborgerlig Samling

Medborgerlig Samling visar inget utslag i korrelation med de etablerade partierna.

Jag har inget svar på varför kartan över delområden, ovan och nedan, skiljer sig åt trots att Medborgerlig Samling inte ger något utslag. (Sociala medier och inte SEO/SEM är mitt fokusområde som bekant.) Moderaterna har störst geografiskt intresse men Centerpartiet får i bilden nedan utslag längst i norr. Kloka tankar om skillnad relaterat SÖK?

Hur ser du på koppling mellan SÖK och korrelerande effekter i ”verkligheten”? Och ser du någon koppling mellan SÖK och sociala medier?

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Källa: Google Trender

Lärdomar från valet 2014 – forskning om digital valrörelse

Jag är en stor vän av historia. Dels på grund av personligt intresse, dels för att just genom att förstå och lära av historien kan vi få verktyg för framtiden. Det är nu fyra år sedan supervalåret 2014 vilket omfattade både EU-val och riksdagsval. I år har vi ”endast” riksdagsval men är därmed inte mindre intressant. Detta inlägg är därför ägnat åt vad akademin och andra källor gjort för analyser och forskning baserat på valet 2014 som kopplar till sociala medier.

Intressant notera att man lyfter det så kallade normaliseringsperspektivet, vilket innebär att partiernas väljarstorlek borde återspeglas i antal följare i sociala medier. Vilket inte riktigt är fallet. Något jag själv ofta lyft sedan jag startade denna analysblogg 2013. Jag valde till exempel att bevaka Feminististiskt initiativ, som enda icke-riksdagsparti, vilka till valet 2014 säkrade en mycket stor följarskara i sociala medier (men som sedan inte omvandlades i motsvarande väljarröster). Enligt normaliseringsperspektivet, med några undantag, så kan vi nu se de tre största partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, speglas i storlek i följartoppen på de flesta sociala plattformar.

Från Göteborgs universitet kommer Partival och sociala medier. Avgjorde sociala medier valet 2014 för Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna? Här lyfter jag följande utdrag, som bland annat kopplar ihop sociala medier med faktiskt röstande:

Låt oss börja med att knyta an till uppsatsens frågeställning, om huruvida en potentiell Fi- eller Sd- väljares aktivitet i sociala medier hade påverkan på benägenheten att rösta på respektive parti, och säga att resultaten tyder på det. Det verkar som att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Fi-väljare innebar en mer sannolik röst på Fi i riksdagsvalet och att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Sd-väljare innebar en mer sannolik röst på Sd i riksdagsvalet, åtminstone när det gäller deltagarna i E-panelen 2014.

Hur valet 2018 kommer sluta är ännu för tidigt att säga men en kvalitativ gissning är att även då kommer sociala mediers eventuella betydelse att vara ett ämne för diskussion. Sverigedemokraternas tid som ett litet och nyetablerat parti är numera borta, medan Feministiskt initiativ i många avseenden slår från samma utgångsläge som de gjorde 2014. Hur sociala medier kommer att användas av partierna, om andra medieformer kommer att göra intåg och vad som kommer att fälla avgörandet för väljarna som går till valurnorna nästa gång återstår för oss att uppleva, beskriva och analysera.

Från Mittuniversitetet kommer Vinnande kampanjer, förlorade val Partiernas politiska kommunikation i valrörelsen 2014. Här lyfter jag följande utdrag:

Under de senaste valrörelserna har det spekulerats kring om nätet skall ta över de traditionella mediernas roll och få sitt stora genombrott som kommunikationsverktyg i valrörelsen (Strömbäck & Nord 2013). Det som lyfts fram är internets möjligheter att på olika sä involvera och aktivera väljaren i det praktiska kampanjarbetet, som i sin tur skapar möjligheter till dialog om den politik som genomförs. Internet och sociala medier har också på kort tid utvecklats till att bli viktiga delar i det svenska kampanjarbetet. Genom nya digitala kanaler har arenorna för kommunikation och interaktion med väljarna ökat, samtidigt som möjligheten att nå ut med sitt eget budskap/material (som inte tolkats av journalister etc.) blivit större. I dag beskrivs sociala medier som en bra kanal att nå ut till väljarna. Det finns också en förhoppning om att politisk kommunikation på sociala medier skall skapa ett större intresse av politiken, men också att avståndet mellan politiker och väljaren skall minska.

Även om man många gånger pratar om sociala medier som en kanal, skiljer arbetssättet mellan de olika arenorna. På Facebook mobiliseras de egna samt köps riktad annonsering, på Twitter når man opinionsbildare, tar debatter och bemöter kommentarer och på Youtube läggar man ut filmer och på Instagram lägger man upp bilder/ kortfilmer. Även tempot i de olika kanalerna skiljer sig åt. Twitter beskrivs som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur man bemöter kommentarer och frågor skiljer mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook, det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook.

Idag arbetar samtliga partier aktivt med internet och sociala medier. Det används som en kanal för att mobilisera potentiella väljare och för att nå ut till nya grupper av väljare, samt att väcka intresse för olika politiska aktiviteter. En jämförelse med valrörelsen 2010 visar att det skett en betydande ökning i fråga om möjligheten att mobilisera väljare och de egna partimedlemmarna.

Om utvecklingen av svenska valkampanjer ska fångas i ett enda ord är det rimligt att beskriva utvecklingen som en modernisering, eller snarare professionalisering, av kampanjarbetet. I korthet handlar det om att partierna arbetar med allt mer professionella metoder och utnyttjar särskild expertkompetens när valkampanjerna planeras, genomförs och utvärderas.

Sociala medieplattformar var viktigare arenor än vid tidigare val och mediebevakningen var generellt bredare, genom till exempel fler partiledardebatter.

Nuförtiden är vinsten med sociala medier kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Det finns också stora möjligheter i målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Men det finns fortfarande utmaningar. Inledningsvis är inte svenskarna så politiskt aktiva, vilket kan ses som ett hinder. På sociala medier är användarna inte främst på plats för att prata politik utan för att umgås med vänner.

Det finns därför all anledning för de politiska partierna att försöka utveckla sin närvaro på internet och i de sociala medierna ytterligare, för att skapa ökade kontaktytor med potentiella sympatisörer och väljargrupper. Partierna behöver således skapa framgångsrika strategier för att kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier i framtida kampanjer. Bland svårigheterna kan nämnas att det är omöjligt för partierna att styra/kontrollera det egna budskapet när det sprids vidare i sociala medier som till exempel bloggar, Facebook, Twitter och YouTube.

Partierna arbetar aktivt med att hitta rätt ton och närvaro i de olika sociala medie-kanalerna. Det är dock inte bara fördelar med sociala medier, utan det finns även nackdelar. Sociala medier har blivit en arena för att tycka till och sprida åsikter. Utspel och diskussioner tenderar också att allt oftare bli både snabbare och tuffare. Något som inte alltid är så lyckat, då många användare inte tänker på att allt som skrivs lämnar digitala fotspår. Oavsett parti har sociala medier skapat merarbete för partierna. Medlemmar som uttrycker åsikter i strid med partiets värderingar och/ eller ståndpunkter i eget namn eller anonymt ställer till problem. ”Hatstormar” får uppmärksamhet i traditionella medier och kräver snabb respons.

Internet och sociala medier kommer att bli allt mer centrala som kommunikationskanaler till väljarna, samtidigt som de traditionella medierna i de närmast kommande valrörelserna sannolikt fortsätter att vara de opinionsmässigt mest betydelsefulla.

I mångt och mycket handlar det om att kombinera eget material på nätet med bloggar och klipp för att göra den egna webbsajten intressant för besökare. Lyckas man kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier kan dessa få stor betydelse för framtida valrörelser, i synnerhet i ett land med så omfattande internetanvändning som Sverige.

Från Mediestudier hämtar jag När makten står på spel – JOURNALISTIK I VALRÖRELSER.

Den stora vinsten med sociala medier är kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Genom sociala medier finns möjligheter till målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Partierna har under supervalåret helt integrerat de sociala medierna i kampanjarbetet och har strategier för hur de arbetar med dem. Partierna arbetar också aktivt med att hitta rätt tonalitet och närvaro. På Facebook mobiliseras de egna och samtidigt köps riktad annonsering (reklam). Twitter används för att nå opinionsbildare, ta debatter och bemöta kommentarer. På YouTube köps reklam och läggs ut filmer och på Instagram publiceras bilder och filmer. Även tempot i de olika kanalerna är nu etablerat och skiljer sig åt. Twitter beskrivs återigen som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur partierna bemöter kommentarer och frågor skiljer sig mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook – det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook. I kommentarsfälten på Facebook vill partierna också ha ”städat”.

Avslutningsvis, från Göteborgs universitet och Partiforskningsprogrammet hämtar jag Partierna och sociala medier i valet 2014.

Utvecklingen av sociala medier som kombinerar hastighet, spridningsmöjligheter, transparens och interaktivitet ger partier nya möjligheter att nå ut och mobilisera väljare samt organisera sig internt. Samtidigt kan partierna få det svårare att behålla kontroll över informationen och bilden av partiet. På sociala medier blir det viktigare för partierna att använda strategier som kan skapa och kontrollera flödet av nyheter och information.

Vad blir då min egen konklusion av ovan? Sociala medier har landat och används. I detta nådens år 2018 ganska genomtänkt dessutom (även om jag kan uppleva att uppföljning och mätning inte är först på agendan). Frågan känns mer som om osäkerhet runt hantering och utfall påverkar partierna.

Nu är sociala medier fortfarande ganska nya kanaler om man jämför med de traditionella. Så inför valet 2022 bör vi få se en än tydligare nischning, och plattformsval, anpassat för partiernas huvudfrågor – och (tillsammans) med de som har intresse av dessa frågor.

Det var alltså en tillbakablick från resultat och slutsatser av valet 2014. Vad är dina tankar inför årets valrörelse? Någon ovan som triggade några tankar?

Imorgon kommer ett nytt inlägg med 3 tips som kan bidra till att säkra den politiska spelplanen digitalt – och stötta framgång och väljare 2018. Stay tuned, som vi säger i Sverige.

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala politiker – Daniel Forslund möter sin tribe

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar landets första innovationslandstingsråd Daniel Forslund (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

För mig handlar det om kommunikation. Dubbelriktad kommunikation. Att diskutera och förstå.

Och för mig är LinkedIn och Twitter just nu mina huvudsakliga kanaler, där jag lägger cirka 70 procent av min digitala tid. Dessa plattformar tycker jag är bäst för att nå en specifik målgrupp som följer just mina ämnen, diskussionerna blir djupare och man lär av varandra. Det ger mig energi och ny kunskap, där samtal kan pågå i dagar och veckor om ett spännande tema. Då får jag feedback och tips om nästa steg, nya lösningar som jag vill införa i vården eller hinder som måste bort för att kunna göra detta.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag lägger mycket tid på att tala vid olika möten, forum och konferenser, vilket ger en direkt återkoppling på mina budskap. Vilket i sin tur leder till att jag alltid får nya följare i sociala medier där dialogen och utbytet kan fortsätta långt efter att mötet är slut.

Jag kollar av mina sociala medier kontinuerligt på väg mellan möten och så vidare. Säkert uppemot en timma på dagtid, och kanske flera timmar på kvällstid ibland när diskussionerna går varma på nätet. Jag tycker det är viktigt att målgruppsanpassa min kommunikation, vilket gör att vissa plattformar är mer privata för mig som Facebook och Instagram. Samtidigt har jag en officiell sida på Facebook där politikern Daniel Forslund finns att möta (se länk nedan).

Jag märker själv att jag tar bort och slutar följa de som är för splittrade i sin kommunikation, särskilt på Twitter. Det är viktigt att våga nischa sig, då hittar man sin trogna publik, en slags ”digital tribe” som blir mitt informella nätverk av rådgivare. Där hittar jag både vårdpersonal, IT-utvecklare och engagerade patienter som hjälper mig att utveckla vården.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Alla plattformar har riktigt bra analysverktyg, så jag brukar ha koll på vilka budskap som funkat bäst, både vad gäller form, språk och innehåll.

Att undersöka spridning och synlighet är ett bra sätt att lära sig själv hur man ska formulera sig, vilken typ av budskap som ger mest synlighet, när på dagen man ska publicera sina inlägg och så vidare.

Facebook: https://www.facebook.com/liberaldaniel/
Twitter: ‏@liberaldaniel

 

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala politiker – Jonas Sjöstedt bryter åsikter

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar partiledare Jonas Sjöstedt (V) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag ser de sociala medierna som en möjlighet till samtal och information, egentligen inte så annorlunda mot att möta folk på annat sätt.

Jag vill att den som vill ska kunna se vad jag gör i politiken, men också argumentera och bryta åsikter. Det är ett ovärderligt verktyg som verkligen når många.

Ibland är jag mer personlig, jag vill inte bara vara en partimegafon. Jag märker också att det uppskattas.

Jag skriver själv, och svarar när jag har tid. Jag läser också mycket – både åsikter och nyheter via sociala medier. Twitter är ett viktigt medel för att nå journalister och opinionsbildare.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag scannar av sociala medier ett par gånger om dagen, oftast när jag får en lucka i arbetsdagen, på tåget eller tunnelbanan. Jag skriver när jag hinner eller om det sker något viktigt som jag vill dela.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro?

Räckvidden ökar hela tiden. Ibland kan ett inlägg på Facebook nå hundratusentals och få flera hundra kommentarer.

Filmer, bilder och det mer personliga är ofta det som väcker mest gensvar.

Det är först på senare tid som jag utvärderar närvaron lite mer systematiskt tillsammans med de som arbetar med mig på Vänsterpartiet. Vi drar också stor nytta och inspireras av denna analysblogg för att lära mer om sociala medier.

Facebook: https://www.facebook.com/Jonas-Sjöstedt-261331320599298/
Twitter: @jsjostedt

 

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala politiker – Mohamad Hassan

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Vill du också dela med dig och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Mohamad Hassan (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Ärligt talat så var jag relativ sen med min närvaro i sociala medier. När jag öppnade ett FB-konto, samt Twitter och Instagram så var en del av mina kommunalrådskollegor redan där.

Jag tror förvisso på samtal mellan fyra ögon. Det personliga mötet är fortfarande viktigt, det är där jag är som starkast. Men med tiden har jag märkt att sociala medier kan öppna kanaler mot medborgare/väljare på ett helt annat sätt.

Kraften i sociala medier går ej längre att förbise eller underskatta. Därför har min närvaro och mina aktiviteter på sociala medier ökat med åren.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Tips från digitala politiker – Ninos Maraha

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Vill du också dela med dig och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Ninos Maraha (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag har dels privata kanaler där jag sällan uppdaterar utanför vänskapssfären, dels officiella kanaler som jag använder i min politiska strategiska kommunikation. För mig är det viktigt att kontinuerligt adressera liberala hjärtefrågor och ha ett dynamiskt samtal med följare, sympatisörer och potentiella väljare under hela mandatperioden, inte bara i slutspurten.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Tips från digitala politiker: Khashayar Farmanbar

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Vill du också vara med? Hör av dig.

Denna vecka delar Khashayar Farmanbar (S) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag använder Facebook-sidan för att:

  1. Den målgrupp som jag riktar mig mot ska blir mer bekant med mig som person och min karaktär
  2. Få möjlighet att samtala kring de frågor som jag kommunicerar.

Sociala medier är ett oerhört bra sätt att ha samtal med många personer på ett effektivt sätt. Min grundtanke är främst: consistency is key. Det gäller att vara konsekvent närvarande. Det finns såklart vissa veckor som närvaron dippar, men för mig handlar om att ha en målsättning om uppdateringar och interaktion och varje vecka jobba för att nå det.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer