Etikettarkiv: analys sociala medier

Partikommunikation i sociala medier – mars 2018

Månadens bästa inlägg gjordes av Medborgerlig Samling, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Instagram bästa plattformen för engagemang.

Summering mars

Som bekant gör jag detta valår en serie med Tips från digitala politiker. Roligt se att Expressen och DN nu gör innehåll på liknande ämne, som: Här är politikens nya arena: Så styrs samtalet på Facebook (betalvägg). Här kan du se inslaget via en av de intervjuade politikerna, Helena Lindahl, som du även kan läsa om här i denna analysblogg.

Här kan du läsa Expressens artikel som lyfter att Sverigedemokraterna lyckas bäst på sociala medier.

Det har varit mycket runt Facebook och bakgrunden med Cambridge Analytica och vad detta agerande för med sig. Med Mark Zuckerberg intervjuad i Washington om företagets syn på olika företeelser och beteenden, och vad Facebook gör för att stävja missbruk. Som en konsekvens kommer det nu att bli tydligare vem som ligger bakom en politisk annons eller åsikt. Här kan du läsa mer om Facebooks samarbete med svenska myndigheter. Och här kan du läsa mer utförligt om vad Facebook gör för att värna säkerhet i samband med val.

Även EU gör sitt i denna mycket viktiga (demokratiska) fråga och har släppt A multi-dimensional approach to disinformation. Report of the High level Group on fake news and online disinformation.

Moderaterna har fokuserat på en annan (lika) viktig aspekt och delat IT-säkerhet för moderater för att hjälpa säkra den egna it-säkerheten för politikerna. Föredömligt i mitt tycke.

Jag skrev nyligen om den digitale experten Martin Borgs som Moderaterna värvat som nationell digital valledare för valåret. Socialdemokraterna har nu (åter)värvat David Orlic detta valår, som kommer arbeta som rådgivare till valledningen. Övriga digitala valrekryteringar fortgår också, nu med Centerpartiet som söker en content producer.

Om du vill veta mer om framgångsfaktorer för politisk opinionsbildning har Kantar Sifo listat dessa här.

Notera gärna nedan plattformarnas total vad gäller följare kontra plattformens genererade interaktion/engagemang. Det är endast Instagram som tydligt visar en större del engagemang än följare. Rätt budskap? Rätt paketering? Rätt följare? Oavsett, rätt plattform för att få engagemang. De partier och partiledare som inte satsar där bör ta sig en funderare.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Minsta partiet Medborgerlig Samling säkrar plats 5 vad gäller andel interaktioner, före flera av de etablerade partierna.

Twitter – Socialbakers

Läs mer

Svenska partiledare i sociala medier – mars 2018

Alliansens partiledare säkrar 80 procent av totalen interaktioner på Instagram. Annie Lööf och Ebba Busch Thor har bäst framgång på Instagram. Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt toppar Facebook. Twitter delas av Jonas Sjöstedt och Jan Björklund, en plattform där många liberaler har framgång. Tre partiledare ses ha sponsrat inlägg i mars.

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf har både flest följare och säkrar mest interaktioner bland samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en bit kvar för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig, med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek. Han har samtidigt inte en egen Twitter-profil.

Alliansens partiledare säkrar 80 procent av totalen interaktioner på Instagram. 46 procent på Twitter och 22 procent på Facebook. Kanalval eller skärpning?

Regeringspartiernas plus Vänsterpartiets partiledare säkrar 54 procent av totalen interaktioner på Facebook, 39 procent på Twitter, och 20 procent på Instagram. Bra andel av Facebook men utmaning på Instagram med tanke på yngre väljare?

Så vad gäller interaktioner på de sociala plattformarna säkrar Alliansens partiledare 148 procent vs regeringen+Vänsterpartiets partiledare 113 procent i sociala medier, om man ska göra en iindelning enligt gängse blockjämförelser.

Nya och lilla partiet Medborgerlig Samlings partiledare Ilan Sadé säkrar 13 procent av interaktionerna på Twitter.

Undersökning i mars vad gäller partiledarnas förtroende bland väljarkåren visar störst positiv förändring för Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor.

Storyclash

Jag testar nu nytt datastöd med det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Och samlad plattformsdata presenteras. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats denna månad, Jonas Sjöstedt – Annie Lööf – Ebba Busch Thor – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och status, bilder och artiklar i mars. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Annie Lööf

Läs mer

Tips från digitala politiker – Helena Lindahl kanalfokuserar.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier denna analysblogg bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig av digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Helena Lindahl (C) sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag har valt att fokusera på Facebook, då det är den plattform som jag känner passar mig bäst. För mig är kärnan att kunna föra ett samtal med personer i framförallt Västerbotten, men även i övriga norra Sverige.

Min grundtanke är att försöka diskutera frågorna ur ett köksbordsperspektiv och förklara hur olika politiska händelser berör exempelvis företagare, skogsägare eller boende på landsbygden. Därför försöker jag också så långt det går att undvika krångligt politikerlingo.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det är faktiskt svårt att säga eftersom sociala medier och traditionella medier flyter ihop väldigt mycket för mig. Det finns egentligen inte en sådan avgränsning.

Jag skriver ganska mycket debattartiklar, men även när jag skriver så finns det en tanke på sociala medier. Det är ofta så att lite längre texter kan vara ett bra material för Facebookföljare som vill fördjupa sig, och det underlättar också om man vill förklara en komplex fråga.

Jag ser också att det jag gör i sociala medier, inte minst videomaterial, ganska ofta leder till uppmärksamhet i traditionella medier och förstärker min synlighet i tidningar och tv.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Framgångsrika varumärken i sociala medier – februari 2018

Sidaktiviteten på Facebook halverad sedan december. Twitter ökar motsvarande period. YouTube fortsatt lågt. Telenor svarar snabbast på Twitter: 5 minuter. SL svarar snabbast på Facebook: 46 minuter.

Sammanfattning februari

En något försenad rapport av sociala medier i Sverige för februari kommer här. Lite senare än vanligt av flera anledningar. Bland annat Facebook-ändringar som påverkat Socialbakers och deras underlag, vilket i sin tur påverkar min analys. Jag håller samtidigt på att tittar på och samtalar med nya intressanta, externa partners som hör av sig och vill bidra till denna analysblogg för Sverige. Vilket är roligt för att kunna öka värdet av denna ideella blogg och utveckla innehållet. Men stort tack till er som hört av sig och frågat om när detta underlag kommer, och tack för tålamod. Den som väntar på något gott får härmed påskgodis 🙂

I februari gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 104 (87) tweets, 19 (29) Facebook-inlägg och laddade upp 3 (4) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg varannan dag samt nästan fyra inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras knappt ett inlägg – per vecka.

Innehållsfrekvensen på Facebook har halverats sedan december. Är det konsekvenser av turbulens runt Cambridge Analytica och data från Facebook som nu triggar försiktighet från varumärken? I december 2017 gjorde sidorna 40 stycken inlägg, i januari 29 stycken och i februari 19 stycken. December ligger alltid högt (julhandel) och därefter tapp. Så även tidigare år dock ytterligare tapp i år än tidigare. Intressant att nu följa om tappet fortsätter eller avstannar som förgående år.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook minskar även den till 89 (93) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook är tyvärr inte längre tillgängligt.

Har du koll på vilka mätetal som Facebook sett över och tagit bort? Här är listan.

Danska Hootsuite har släppt rapporten Digital in 2018 in northern Europe, där bland annat Sverige får en genomlysning. Jag har valt ut några bilder för att sätta analysbloggens siffror i en kontext.

Denna bloggs partner, Smampion ger nu också ut en månadsrapport baserat på de sidor de har registrerade, vilket kan bidra till helheten.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

NYTT. Nedan såg vi tidigare hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.) Nu kan jag endast dela Twitter-data. Tyvärr.

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal följare och interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 19 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på MAKE UP STORE och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 8 929 interaktioner per inlägg.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Månaden visar en återkommande mix av varumärken. SJ som brukar uppvisa lägsta svarstid får nu se sig slagen av SL. Nykomlingen Försäkringskassan kvarstår även denna månad bland de 5 bästa. Intressant se att Telekom nu inte alls finns med bland bästa sidor efter flera år i toppen. Tillfällig svacka?

Nedan Smampions topplista över Responsgrad: Läs mer

Verktyg för att planera och mäta kommunikation

Många politiker och organisationer, små som stora, verkar inte ha tiden eller kunskapen för att sätta samman en (genomarbetad) kommunikationsplan. Kanske även ett inslag av rädsla: om inget finns målsatt kan man ju inte misslyckas? Jag är själv mycket måldriven i mitt arbete: om jag inte har mål, hur vet jag då vart jag ska gå? Och med vilka resurser? Och, hur vet jag om nått fram?

Jag var nyligen inbjuden att lyssna på Retrievers analyschef, Helen Widmark, som talade om 50-års firande Politikerveckan i Almedalen 2018, och om att sätta mål för närvaron, samt nå ut i redaktionella och sociala medier. (Ja, snart är det dags för Visby igen, 1-8 juli. Eller Järvaveckan. Eller både och.)

Bland annat så visade hon ett verktyg från AMEC, se bild nedan, vilket är ett interaktivt, gratis verktyg som hjälper till att dels strukturera, dels följa upp insatser. Som politiker, organisation eller vad som.

Eftersom jag detta valår kör en serie med Tips från digitala politiker, där redan två partiledare, flera lokalpolitiker och fritidspolitiker varit med, samt med riksdagspolitiker på gång, tänker jag, mycket förenklat, tillämpa detta verktyg på mig själv – i påhittad roll som (nybliven) politiker. Och med fokus sjukvård som sägs vara väljarnas viktigaste fråga i år.

1. Mål

Tips för att sätta mål är att använda modellen SMART, det vill säga, målet ska vara:

  • Specifikt
  • Mätbart
  • Attraktivt
  • Realistiskt
  • Tidsbestämt

Så, mitt mål är att bli vald 9 september 2018. Som partirepresentant och även gärna kryssad. Riksdagen eller landstinget.

Mina kommunikationsmål är att bli känd för mina hjärtefrågor inom sjukvård, med fokus på digitala kanaler.

Vid spontan (och hjälpt) erinran bland väljare/allmänhet inom mitt geografiska område, ska mitt namn komma upp som en politiker som arbetar med sjukvårdsfrågor.

2. Målgrupp

Till exempel:

  • Väljare intresserade av sjukvårdsfrågor
  • Anställda inom sjukvården
  • Ansvariga för sjukvården
  • Intressenter som brukarföreningar, producenter, leverantörer osv.
  • Media

Jag fokuserar på sjukvårdsområde A, B och C som tilltalar målgrupp O, P och Q. Jag vill ses och uppfattas som en politiker som är känd för och driver just dessa frågor för dessa målgrupper.

3. Aktiviteter

Till exempel:

  • Väljare intresserade av sjukvårdsfrågor
    • Starta officiell Facebook-sida och andra relevanta konton på sociala plattformar
    • Annonsera mina budskap på Facebook och andra sociala plattformar
    • Det finns 20 paneler i Almedalen 2018 där mina frågor kommer diskuteras, och jag ska sitta med i minst 10 paneler.
  • Anställda inom sjukvården
    • besökt minst 20 avdelningar
  • Ansvariga för sjukvården
    • träffat X, Y och Z
  • Intressenter som brukarföreningar, producenter, leverantörer osv.
    • träffat alla brukarföreningar inom mitt geografiska område
    • träffa leverantörer som levererar till sjukvården
    • träffa läkarföreningar, fackföreningar o.dyl.
  • Media

4. Resultat

Läs mer

Analysblogg sociala medier – nördtack!

När jag vid månadsskiftet februari/mars kollade in besöksstatistiken i Google Analytics, insåg jag att jag måste göra ett inlägg med fokus tack.

Tack till dig bäste återkommande och nya läsare!

Som synes av bilden nedan har redan efter två månader 2018 fler personer besökt bloggen än under hela 2016. Med en tilltalande helårsprognos.

När jag startade denna blogg 2013 hade jag som lågmäld vision att kanske detta avgränsade nörd-intresse, att mäta och följa upp närvaro i sociala medier, i förlängningen skulle kunna nå tresiffriga-besökarantal per månad. Och nu är besökarantalen fyrsiffriga per månad – och stabilt växande.

Kvantitet och tillväxt är onekligen kul. Samtidigt vill jag tacka alla som ger mig feedback och kommentarer vilket betyder mycket. Fortsätt med det. Detta gör att jag kan fortsätta göra denna nördblogg relevant och vid behov ändra vinklar, hitta och testa intressanta leverantörer och samarbetspartner med mera. Jag vill även tacka Socialbakers, Smampion och Storyclash vilka ger mig tillgång till data.

Så med detta intresse i ryggen fortsätter jag ge likasinnade relevans inom ett område som jag verkligen brinner för  – både som kommunikatör, varumärkes-jedi och siffernörd.

Tack igen och må gott önskar,

#happylg

 

Partikommunikation i sociala medier – februari 2018

Februari: Rödgrönt fokus på YouTube. Miljöpartiet satsar digitalt, ökar igen på Facebook. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Här finns partiernas Facebook-följare utanför Sverige. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säkrar högt engagemang i sociala medier. Tuff månad för Liberalerna.

Sammanfattning februari

Nytt från denna månad är att jag lyft ut delen om partiernas varumärkesskötsel till eget inlägg. Detta dels för att korta ned längden på denna redan mastiga månadsanalys, dels för att varumärkesfrågan är så viktig i mina ögon så att den förtjänar att fokuseras separat.

Jag har även tagit bort min personliga poängbedömning, Bäst närvaro i sociala medier, just för att materialet i inläggen redan är så omfattande, och den delen kanske inte ger det extra värde som skulle motivera utrymme. Hör gärna av dig om du tycker annorlunda.

Du som läser denna blogg sedan längre tid blev säkert inte överraskad över Aftonbladets artikel SD utklassar alla på sociala medier. Eller att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har det tufft. (Fast Kristdemokraterna uppvisar enligt mig en bra närvaro, även om små i sociala medier.) Sverigedemokraternas framgång har i denna blogg som bekant länge varit tydlig vad gäller storlek och interaktion. Samtidigt som jag också lyft att engagemang inte bara behöver betyda kärlek. Interaktion visar ATT det finns ett högt engagemang. Vad det beror på konstaterar inte datan. Samtidigt så vet vi att högt engagemang triggar algoritmerna och ger större chans till synlighet.

Själv studerar jag nu Vänsterpartiet vilka uppvisar en tydlig ökning och engagemang, och som testar synlighet i olika format (som hos influerare som Margaux Dietz). Inspirerande att studera (positiva) effekter av nya vägar inom sociala medier. Ser vi ett ytterligare digitalt partipolitiskt föredöme på g månne? Vad gäller övriga partier skulle jag även tipsa intresserade om att snegla lite mot Centerpartiet samt lilla, nya Medborgerlig Samling. Och givetvis inte underskatta Socialdemokraterna, fast deras digitala upplägg är svårt att tolka i sociala medier.

Aftonbladet har även skrivit SD drev hemliga trollsidor – på Facebook. Jag har flera gånger i denna blogg lyft just frågan om vi kommer att få se att de politiska partierna, förutom sina officiella sidor, stöttar intressesidor i sociala medier, som driver de frågor som ligger i linje med önskad politik. Och denna artikel får väl ses belysa just det.

I en ny undersökning från Mynewsdesk får vi veta Svenska journalisters syn sociala medier. De använder sociala medier som kanal för nyhetsrapportering i lägre utsträckning än det globala snittet. Sociala medier som källa har minskat sedan den förra mätningen. Fördelat per kanal ser svenska journalisters användande ut som följer:

  • Facebook 64%
  • Twitter 39%
  • LinkedIn 16%
  • YouTube 10%
  • Facebook Live 4%
  • Snapchat 1%

Bland annat framkommer att svenska journalister använder Twitter i högre utsträckning för research (46%) än för att distribuera nyheter (39%).

Relaterat samma undersökning säger Martin Schibbye: ”Jag säger till alla journalister jag anställer att de bör tillbringa 50% av sin arbetstid på sociala medier för att diskutera artiklarna med läsarna, och resterande tid åt traditionell journalistik: ringa människor, skriva artiklar och reportage.”. Jag ser detta som just en förstärkning av det sociala i sociala medier. (Idag har till exempel endast Centerpartiet sin sida öppen för sina följare att starta egna inlägg.) Vilket jag hoppas är något vi även kommer att få se mer från våra partier av i sociala medier framöver. Dialog. Lärdom. Möten.

Februari har varit en tuff månad för Liberalerna vad gäller utväxling på de sociala plattformarna på sitt innehåll. Dags se över formeln: Vad + När + Hur?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, tätt följt av Miljöpartiet är de partier som postar flest videor på YouTube. Rödgrön tro på den Google-stöttande plattformen?

Aktivitet – inlägg

För några år sedan lyfte jag ofta hur aktiva våra partier var vad gäller att posta inlägg. Denna månad har jag åter tagit tempen på partiernas aktivitet.

Facebook-inlägg

I snitt gör partierna 38 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Socialdemokraterna gör minst antal inlägg.

Twitter

I snitt gör partierna 50 inlägg per månad. Vänsterpartiet toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

Instagram

I snitt gör partierna 25 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

YouTube

I snitt gör partierna 3 videor per månad. Socialdemokraterna toppar med flest inlägg, och Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Medborgerlig Samling gör inga inlägg.

Var i världen finns våra partiers Facebook-följare?

Glädjande har alla våra partier majoriteten av sina följare i Sverige. Men vilka länder kommer på våra partiers andra och tredje plats som Facebook-följare? Inte förvånande finns Norge med bland åtta av partierna. Men även några kanske oväntade länder som Indien, Turkiet och Colombia, se nedan.

  • Socialdemokraterna: Sverige, Danmark och Norge
  • Miljöpartiet: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Vänsterpartiet: Sverige, Norge och Danmark
  • Feministiskt initiativ: Sverige, Turkiet och Colombia
  • Sverigedemokraterna: Sverige, Norge och Danmark
  • Medborgerlig Samling: Sverige, USA och Norge
  • Moderaterna: Sverige, Indien och USA
  • Centerpartiet: Sverige, Norge och USA
  • Liberalerna: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Kristdemokraterna: Sverige, Norge och USA

Sveriges 10 största samt 5 mest växande politiska sidor

Facebook

Landets största samt 5 mest växande politiska Facebook-sidor:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

Twitter

Landets största samt 5 mest växande Twitter-profiler:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

YouTube

Här ser vi att det så kallade normaliseringsperspektivet inte håller i sociala medier. Moderaterna som landets andra största parti borde med det perspektivet inta Centerpartiets plats.

Landets största YouTube-sidor (antal views): Intressant notera att LO finns taggat som politiskt parti.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det 3 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Twitter – Socialbakers

Denna månad är det inget parti vars storlek även matchar del av interaktioner. Intressant notera att nykomlingen Medborgerlig Samling, som minsta profil, nu tagit sig till tredje plats vad gäller del av total interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Instagram – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Liberalerna.

Nedan syns hur de olika innehållstyperna på Instagram fördelat sig i februari, i jämförelse med januari nedanför.

YouTube – Socialbakers

Denna månad är det 4 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Partisidornas poäng – förändring per månad

Flera partier får under 65 poäng i betyg, vilket jag ser är under vad ett parti behöver prestera för att bevisa relevans, och säkra väljare. Vissa partisidor får även bottenbetygen underkänt och ej godkänt.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Facebook:

Twitter:

Instagram:

YouTube:

Inläggen som säkrade högst interaktion

De politiska toppinläggen vad gäller interaktioner på de fyra plattformarna fördelas bland partierna (av max 20 st möjliga):

  • Medborgerlig Samling =  12 st
  • Feministiskt initiativ = 3 st
  • Vänsterpartiet = 2 st
  • Sverigedemokraterna = 1 st
  • Liberalerna = 1 st
  • Miljöpartiet = 1 st

Facebook

Värt observera att Medborgerlig Samling än så länge har det lägsta antalet följare på Facebook (drygt 7 000 stycken) bland bevakade partier, varför interaktioner per 1 000 följare ger högt utslag och utfall. Om partiet fortsätter växa, och kvarstår med hög interaktion, blir intressant att följa.

Sverigedemokraterna påverkas mest av konkurrentens framgång vad gäller inlägg med mest interaktion. Medborgerlig Samling har än så länge ingen officiell närvaro på YouTube varför någon mätning på den plattformen inte finns ännu.

Twitter

Instagram

YouTube

Individuell rankning inom kategori politik

Analysföretaget Smampion rankar även individuella politikers sidor/profiler samt partisidor mot varandra. Nedan redovisas topp 10 profiler för varje plattform. Här kan vi alltså även få se hur det ser ut i landet och inte enbart rikspartiernas närvaro.

Facebook – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Twitter – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Instagram – Smampion

Politiska partier


Politiska personer

YouTube – Smampion

På denna plattform finns endast politiska partier och inga personer.

LinkedIn

Nedan en sammanställning över hur många som följer våra partiers LinkedIn-sidor.

Knappt 4 800 personer följer nu våra partier på plattformen. Marginella ändringar per månad.

  • Feministiskt initiativ: saknar fortfarande logotyp på denna plattform.

Annonsering – sponsrade inlägg

För att vara extra tydlig: den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt.

När jag sammanställer och jämför det som förmodas vara partiernas sponsrade inlägg på Facebook, är det mycket enkelt att utläsa effekter och resultat. Och därmed att lätt förstå vad som fungerar och satsa vidare på den inriktningen. Just tack vare analysverktyg är det mycket enkelt att följa upp, förstå satsningar och få stöd för nästa steg.

Facebook

Av bilden nedan syns att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna sticker ut vad gäller interaktion med hjälp av sponsrade inlägg.

Instagram

I februari verkar inga partier annonserat inlägg på Instagram med möjligt undantag för Socialdemokraterna. Jag räknar med att vi under 2018 kommer att få ser fler politiska partier flytta budget för sponsrade inlägg till denna (de yngres) plattform.

Det blev även tydligt av min belysning av partiledarna att närvaron på Instagram är betydande.

För att igen vara extra tydlig vad gäller tolkning av sponsring. Den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt. Därför har jag själv granskat motsvarande resultat via mitt nätverks sponsring vars resultat inte motsägs av dessa resultat. Effekten av interaktion kan givetvis ha påverkats av storleken på annonsering. Vilket resultaten inte belyser.

Ser fram emot dina tankar på status och analys ovan.

Är du politiker och vill du synas i bloggen inför valet? Eller är det någon politiker du är nyfiken på som verkar anammat det digitala mötet? Som jag skrev om tidigare har jag nu en satsning under valåret, där aktiva politiker ger sina tankar och tips om digital närvaro.

Må gott, 

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Källor: Socialbakers och Smampion

Tips från digitala politiker – Lina Nordquist bygger nätverk

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Lina Nordquist (L) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Den värsta egenskap en politiker kan ha är att vara en gädda med större käft än huvud. Mitt uppdrag som förtroendevald är att företräda andra människor, och för att kunna göra det måste jag möta dem på deras villkor.

Sociala medier är ett perfekt komplement till fysiska möten – jag kan bygga nätverk, ställa frågor och få kloka råd. Många av de människor jag möter på sociala medier träffar jag även i andra sammanhang, och sedan fortsätter samtalet digitalt tills vi ses igen.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

För att utföra mitt uppdrag behöver jag lyssna och förstå, nå människor där de finns. Styrkan i de digitala samtalen är att var och en kan samtala på egna villkor; på resande fot, när tid ges mellan möten, eller när barnen lagt sig. Avstånd spelar ingen roll, hierarkier är upplösta och inte heller tid är särskilt viktig.

Sammantaget tar digital kommunikation minst ett par timmar av mina dagar, men stora delar av den tiden är korta, uppstyckade tidsfragment eller spilltid jag inte kunde ha använt effektivt på annat arbete.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Jag vill få fördjupad kunskap, lägga klokare förslag och genomföra väl underbyggda förbättringar. Och det kräver i sin tur att jag har rätt nätverk och når ut effektivt till de personer som kan hjälpa mig.

Digitala plattformar har bra analysverktyg, men jag måste erkänna att jag inte främst mäter min närvaro med sådan statistik, utan snarare i det utfall jag får i mitt uppdrag. Det är grundläggande för mig att veta hur jag bäst formulerar mig, när jag bäst syns och hur jag når ut till människor som kan hjälpa mig bli bättre – den kunskapen är mitt verktyg för att bli en bättre företrädare.

Facebook: https://www.facebook.com/LinaPalmNordquist
Twitter: ‏@LinaNordquist

 

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Svenska partiledare i sociala medier – februari 2018

Nyhet: analys och jämförelse av Sveriges partiledare i sociala medier. Annie Lööf toppar Instagram. Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt säkrar 80 procent av totala andelen interaktioner på Facebook.

Som bekant lyfter denna analysblogg sedan flera år våra politiska partier och analyserar deras närvaro i sociala medier. Nu i och med valåret 2018 presenterar jag en ny feature: analys av våra partiledares närvaro i sociala medier. Nördgodis!

3 partiledare, Jimmie Åkesson, Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven, säkrar tillsammans – och jämnt fördelat 77,26 procent av totalen interaktioner på Facebook. Vilket alltså lämnar 22,74 procent att dela på till övriga 7 partiledare: Annie Lööf, Ebba Busch Thor, Gudrun Schyman, Ulf Kristersson, Jan Björklund, Isabella Lövin och Gita Nabavi. Tuff utmaning?

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf säkrar nästan hälften av totalen interaktioner för samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en resa att göra för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek.

I februari presenterades en undersökning av YouGov vad gäller våra partiledares popularitet. Undersökningens resultat är inte så positiv läsning då majoriteten partiledare inte klarar att ta sig över 3 på en 5-gradig skala. Endast en, Ulf Kristersson gör det. Knappt. Personligen tycker jag popularitet i detta fall är ett svårt ord; jag skulle hellre se en mätning av upplevt förtroende. Politiker sägs ju vara inom förtroendebranschen, som bekant.

Storyclash

Jag premiärtestar nu resultat med stöd av det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. (Jag håller ännu på att lära mig förstå mer om upplägget och verktyget. So far, so good.) De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats, Stefan Löfven – Annie Lööf – Jonas Sjöstedt – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Stefan Löfven

Stefan Löfvens genomslag baserade sig ganska jämnt fördelat mellan Instagram och Facebook, samt  på foton i februari.

Annie Lööf

Annie Lööfs genomslag baserade sig i huvudsak på Instagram och foton i februari.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och artiklar i februari. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Följare, ökning:

  1. Jonas Sjöstedt: 4 200 stycken
  2. Annie Lööf: 1 100 stycken
  3. Stefan Löfven: 608 stycken

Aktivitet:

  1. Annie Lööf:  87 inlägg
  2. Jonas Sjöstedt: 65 inlägg
  3. Stefan Lööf: 46 inlägg

Interaktionsgrad:

  1. Annie Lööf: 108,7 procent
  2. Stefan Löfven: 53,9 procent
  3. Jonas Sjöstedt: 41 procent

Dina tankar om detta verktyg?

Smampion

Jag har tittat på Smampions registrerade sidor för februari och samtliga fyra plattformar för att spåra våra partiledare. YouTube ger inget utslag för kanaler för partiledare.

Fyra partiledare har lyckats ta sig in på topplistorna.

Facebook – Jonas

Bland topp 5 på Facebook återfinns Jonas Sjöstedt.

Twitter – Ebba

Bland topp 5 på Twitter återfinns Ebba Busch Thor.

Instagram – Annie, Ebba och Stefan

Bland topp 5 på Instagram återfinns Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Stefan Löfven.

Socialbakers

Jimmie, Annie och Jonas har en bra närvaro och effekt, blir min spontana reflektion efter att ha tittat på Socialbakers underlag över resultat och plattformar. Vilket också backas av övriga verktyg ovan.

De som indikerar utmaningar är Isabella Lövin, Gustav Fridolin, Jan Björklund och Gita Nabavi. Gita Nabavi är dock helt ny och det ska bli intressant följa eventuell klättring på listorna över sociala medier.

Facebook

Twitter

Tyvärr har jag inte lyckats få komplett data över antal följare denna gång.

En anledning att Jimmie Åkesson inte säkrar högre interaktion kan bero på den mycket låga innehållsaktiviteten. I januari 1 tweet och i februari endast 1 retweet.

Instagram

Några överraskningar på bas av data ovan? Hur tror du framtiden kommer utvecklas för våra partiledare? Behöver samtliga finnas på alla plattformar re: målgrupper?

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Datakällor: Storyclash, Socialbakers och Smampion.

Lärdomar från valet 2014 – forskning om digital valrörelse

Jag är en stor vän av historia. Dels på grund av personligt intresse, dels för att just genom att förstå och lära av historien kan vi få verktyg för framtiden. Det är nu fyra år sedan supervalåret 2014 vilket omfattade både EU-val och riksdagsval. I år har vi ”endast” riksdagsval men är därmed inte mindre intressant. Detta inlägg är därför ägnat åt vad akademin och andra källor gjort för analyser och forskning baserat på valet 2014 som kopplar till sociala medier.

Intressant notera att man lyfter det så kallade normaliseringsperspektivet, vilket innebär att partiernas väljarstorlek borde återspeglas i antal följare i sociala medier. Vilket inte riktigt är fallet. Något jag själv ofta lyft sedan jag startade denna analysblogg 2013. Jag valde till exempel att bevaka Feminististiskt initiativ, som enda icke-riksdagsparti, vilka till valet 2014 säkrade en mycket stor följarskara i sociala medier (men som sedan inte omvandlades i motsvarande väljarröster). Enligt normaliseringsperspektivet, med några undantag, så kan vi nu se de tre största partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, speglas i storlek i följartoppen på de flesta sociala plattformar.

Från Göteborgs universitet kommer Partival och sociala medier. Avgjorde sociala medier valet 2014 för Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna? Här lyfter jag följande utdrag, som bland annat kopplar ihop sociala medier med faktiskt röstande:

Låt oss börja med att knyta an till uppsatsens frågeställning, om huruvida en potentiell Fi- eller Sd- väljares aktivitet i sociala medier hade påverkan på benägenheten att rösta på respektive parti, och säga att resultaten tyder på det. Det verkar som att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Fi-väljare innebar en mer sannolik röst på Fi i riksdagsvalet och att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Sd-väljare innebar en mer sannolik röst på Sd i riksdagsvalet, åtminstone när det gäller deltagarna i E-panelen 2014.

Hur valet 2018 kommer sluta är ännu för tidigt att säga men en kvalitativ gissning är att även då kommer sociala mediers eventuella betydelse att vara ett ämne för diskussion. Sverigedemokraternas tid som ett litet och nyetablerat parti är numera borta, medan Feministiskt initiativ i många avseenden slår från samma utgångsläge som de gjorde 2014. Hur sociala medier kommer att användas av partierna, om andra medieformer kommer att göra intåg och vad som kommer att fälla avgörandet för väljarna som går till valurnorna nästa gång återstår för oss att uppleva, beskriva och analysera.

Från Mittuniversitetet kommer Vinnande kampanjer, förlorade val Partiernas politiska kommunikation i valrörelsen 2014. Här lyfter jag följande utdrag:

Under de senaste valrörelserna har det spekulerats kring om nätet skall ta över de traditionella mediernas roll och få sitt stora genombrott som kommunikationsverktyg i valrörelsen (Strömbäck & Nord 2013). Det som lyfts fram är internets möjligheter att på olika sä involvera och aktivera väljaren i det praktiska kampanjarbetet, som i sin tur skapar möjligheter till dialog om den politik som genomförs. Internet och sociala medier har också på kort tid utvecklats till att bli viktiga delar i det svenska kampanjarbetet. Genom nya digitala kanaler har arenorna för kommunikation och interaktion med väljarna ökat, samtidigt som möjligheten att nå ut med sitt eget budskap/material (som inte tolkats av journalister etc.) blivit större. I dag beskrivs sociala medier som en bra kanal att nå ut till väljarna. Det finns också en förhoppning om att politisk kommunikation på sociala medier skall skapa ett större intresse av politiken, men också att avståndet mellan politiker och väljaren skall minska.

Även om man många gånger pratar om sociala medier som en kanal, skiljer arbetssättet mellan de olika arenorna. På Facebook mobiliseras de egna samt köps riktad annonsering, på Twitter når man opinionsbildare, tar debatter och bemöter kommentarer och på Youtube läggar man ut filmer och på Instagram lägger man upp bilder/ kortfilmer. Även tempot i de olika kanalerna skiljer sig åt. Twitter beskrivs som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur man bemöter kommentarer och frågor skiljer mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook, det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook.

Idag arbetar samtliga partier aktivt med internet och sociala medier. Det används som en kanal för att mobilisera potentiella väljare och för att nå ut till nya grupper av väljare, samt att väcka intresse för olika politiska aktiviteter. En jämförelse med valrörelsen 2010 visar att det skett en betydande ökning i fråga om möjligheten att mobilisera väljare och de egna partimedlemmarna.

Om utvecklingen av svenska valkampanjer ska fångas i ett enda ord är det rimligt att beskriva utvecklingen som en modernisering, eller snarare professionalisering, av kampanjarbetet. I korthet handlar det om att partierna arbetar med allt mer professionella metoder och utnyttjar särskild expertkompetens när valkampanjerna planeras, genomförs och utvärderas.

Sociala medieplattformar var viktigare arenor än vid tidigare val och mediebevakningen var generellt bredare, genom till exempel fler partiledardebatter.

Nuförtiden är vinsten med sociala medier kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Det finns också stora möjligheter i målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Men det finns fortfarande utmaningar. Inledningsvis är inte svenskarna så politiskt aktiva, vilket kan ses som ett hinder. På sociala medier är användarna inte främst på plats för att prata politik utan för att umgås med vänner.

Det finns därför all anledning för de politiska partierna att försöka utveckla sin närvaro på internet och i de sociala medierna ytterligare, för att skapa ökade kontaktytor med potentiella sympatisörer och väljargrupper. Partierna behöver således skapa framgångsrika strategier för att kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier i framtida kampanjer. Bland svårigheterna kan nämnas att det är omöjligt för partierna att styra/kontrollera det egna budskapet när det sprids vidare i sociala medier som till exempel bloggar, Facebook, Twitter och YouTube.

Partierna arbetar aktivt med att hitta rätt ton och närvaro i de olika sociala medie-kanalerna. Det är dock inte bara fördelar med sociala medier, utan det finns även nackdelar. Sociala medier har blivit en arena för att tycka till och sprida åsikter. Utspel och diskussioner tenderar också att allt oftare bli både snabbare och tuffare. Något som inte alltid är så lyckat, då många användare inte tänker på att allt som skrivs lämnar digitala fotspår. Oavsett parti har sociala medier skapat merarbete för partierna. Medlemmar som uttrycker åsikter i strid med partiets värderingar och/ eller ståndpunkter i eget namn eller anonymt ställer till problem. ”Hatstormar” får uppmärksamhet i traditionella medier och kräver snabb respons.

Internet och sociala medier kommer att bli allt mer centrala som kommunikationskanaler till väljarna, samtidigt som de traditionella medierna i de närmast kommande valrörelserna sannolikt fortsätter att vara de opinionsmässigt mest betydelsefulla.

I mångt och mycket handlar det om att kombinera eget material på nätet med bloggar och klipp för att göra den egna webbsajten intressant för besökare. Lyckas man kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier kan dessa få stor betydelse för framtida valrörelser, i synnerhet i ett land med så omfattande internetanvändning som Sverige.

Från Mediestudier hämtar jag När makten står på spel – JOURNALISTIK I VALRÖRELSER.

Den stora vinsten med sociala medier är kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Genom sociala medier finns möjligheter till målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Partierna har under supervalåret helt integrerat de sociala medierna i kampanjarbetet och har strategier för hur de arbetar med dem. Partierna arbetar också aktivt med att hitta rätt tonalitet och närvaro. På Facebook mobiliseras de egna och samtidigt köps riktad annonsering (reklam). Twitter används för att nå opinionsbildare, ta debatter och bemöta kommentarer. På YouTube köps reklam och läggs ut filmer och på Instagram publiceras bilder och filmer. Även tempot i de olika kanalerna är nu etablerat och skiljer sig åt. Twitter beskrivs återigen som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur partierna bemöter kommentarer och frågor skiljer sig mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook – det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook. I kommentarsfälten på Facebook vill partierna också ha ”städat”.

Avslutningsvis, från Göteborgs universitet och Partiforskningsprogrammet hämtar jag Partierna och sociala medier i valet 2014.

Utvecklingen av sociala medier som kombinerar hastighet, spridningsmöjligheter, transparens och interaktivitet ger partier nya möjligheter att nå ut och mobilisera väljare samt organisera sig internt. Samtidigt kan partierna få det svårare att behålla kontroll över informationen och bilden av partiet. På sociala medier blir det viktigare för partierna att använda strategier som kan skapa och kontrollera flödet av nyheter och information.

Vad blir då min egen konklusion av ovan? Sociala medier har landat och används. I detta nådens år 2018 ganska genomtänkt dessutom (även om jag kan uppleva att uppföljning och mätning inte är först på agendan). Frågan känns mer som om osäkerhet runt hantering och utfall påverkar partierna.

Nu är sociala medier fortfarande ganska nya kanaler om man jämför med de traditionella. Så inför valet 2022 bör vi få se en än tydligare nischning, och plattformsval, anpassat för partiernas huvudfrågor – och (tillsammans) med de som har intresse av dessa frågor.

Det var alltså en tillbakablick från resultat och slutsatser av valet 2014. Vad är dina tankar inför årets valrörelse? Någon ovan som triggade några tankar?

Imorgon kommer ett nytt inlägg med 3 tips som kan bidra till att säkra den politiska spelplanen digitalt – och stötta framgång och väljare 2018. Stay tuned, som vi säger i Sverige.

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com