Tips från digitala politiker – Lotta Edholm tänker kontext.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag försöker prioritera sociala medier högt i mitt dagliga arbete. Ofta ger det ett bra genomslag och ett direkt gensvar från mina målgrupper. Jag är aktiv på Facebook (både som ”vanlig person” och med en sida), Twitter och Instagram.

Jag försöker tänka målgruppsanpassat i mina inlägg och fokuserar även mycket på den berömda mixen. Känslor, aktualitet och ideologi är mina tre ledord här. Jag tänker även på att göra inlägg som är engagerande och har en mening. För det är ju bara att gå till sig själv; ser jag något som tilltalar mig och får mig att reagera i sociala medier så kommer jag med största sannolikhet att interagera. Det är samma för mina besökare, och interaktion vill vi ju såklart ha.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag har en medarbetare som hjälper mig med det tekniska kring att till exempel sätta ihop filmer, och att hålla koll på den ”mix” jag har sagt att jag vill ha.

Vi arbetar parallellt med traditionella medier och digitala/sociala medier, och försöker få till en jämn fördelning av våra nyheter och våra budskap. Även här tänker vi mycket på målgruppen och förstås tilltal. Vem tar emot budskapet var och i vilken kontext? Det styr vad vi sprider var och när. De olika medierna går ju dessutom  alltmer ihop med varandra. Publiceringar sker ofta parallellt i gammalmedia och i sociala medier.

Vi har den senaste tiden sett att rörlig bild är något som Facebook styrt mot. Jag tror en av lärdomarna är att se till att hålla koll på hur de plattformar man använder utvecklas tekniskt, om det är filmproduktioner eller livesändning till exempel som prioriteras, eller något annat. Och att hela tiden följa upp att mottagarna faktiskt tycker att det är intressant och värt att följa.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Framgångsrika varumärken i sociala medier – februari 2018

Sidaktiviteten på Facebook halverad sedan december. Twitter ökar motsvarande period. YouTube fortsatt lågt. Telenor svarar snabbast på Twitter: 5 minuter. SL svarar snabbast på Facebook: 46 minuter.

Sammanfattning februari

En något försenad rapport av sociala medier i Sverige för februari kommer här. Lite senare än vanligt av flera anledningar. Bland annat Facebook-ändringar som påverkat Socialbakers och deras underlag, vilket i sin tur påverkar min analys. Jag håller samtidigt på att tittar på och samtalar med nya intressanta, externa partners som hör av sig och vill bidra till denna analysblogg för Sverige. Vilket är roligt för att kunna öka värdet av denna ideella blogg och utveckla innehållet. Men stort tack till er som hört av sig och frågat om när detta underlag kommer, och tack för tålamod. Den som väntar på något gott får härmed påskgodis 🙂

I februari gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 104 (87) tweets, 19 (29) Facebook-inlägg och laddade upp 3 (4) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg varannan dag samt nästan fyra inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras knappt ett inlägg – per vecka.

Innehållsfrekvensen på Facebook har halverats sedan december. Är det konsekvenser av turbulens runt Cambridge Analytica och data från Facebook som nu triggar försiktighet från varumärken? I december 2017 gjorde sidorna 40 stycken inlägg, i januari 29 stycken och i februari 19 stycken. December ligger alltid högt (julhandel) och därefter tapp. Så även tidigare år dock ytterligare tapp i år än tidigare. Intressant att nu följa om tappet fortsätter eller avstannar som förgående år.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook minskar även den till 89 (93) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook är tyvärr inte längre tillgängligt.

Har du koll på vilka mätetal som Facebook sett över och tagit bort? Här är listan.

Danska Hootsuite har släppt rapporten Digital in 2018 in northern Europe, där bland annat Sverige får en genomlysning. Jag har valt ut några bilder för att sätta analysbloggens siffror i en kontext.

Denna bloggs partner, Smampion ger nu också ut en månadsrapport baserat på de sidor de har registrerade, vilket kan bidra till helheten.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

NYTT. Nedan såg vi tidigare hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.) Nu kan jag endast dela Twitter-data. Tyvärr.

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal följare och interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 19 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på MAKE UP STORE och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 8 929 interaktioner per inlägg.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Månaden visar en återkommande mix av varumärken. SJ som brukar uppvisa lägsta svarstid får nu se sig slagen av SL. Nykomlingen Försäkringskassan kvarstår även denna månad bland de 5 bästa. Intressant se att Telekom nu inte alls finns med bland bästa sidor efter flera år i toppen. Tillfällig svacka?

Nedan Smampions topplista över Responsgrad: Läs mer

Tips från digitala politiker – Olle Thorell gör 1 video per dag.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagsledamot Olle Thorell (S) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag ser de sociala medierna, framförallt Facebook som en utmärkt plattform för dialog med väljarna, och ett sätt att föra ut vår politik. Väljarna idag hittar man inte på torgmöten, på möten i folkets hus, eller på traditionella samlingsplatser.

Det politiska samtalet förs på nya arenor och de sociala medierna är en sådan arena. Där tycker jag att det är viktigt att finnas och synas, ta plats och ta dialog. Även kring svåra och känsliga frågor. Även med dem som inte tycker som jag. Filterbubblorna är starka och polariseringen växer.

Distansen mellan folkvalda och väljare riskerar växa om vi som folkvalda inte finns eller syns där väljarna ställer sina frågor, vädrar sina uppfattningar och bygger sin världsbild.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag lägger ut ett videoklipp om dagen på min facebooksida, har gjort så sedan 2 maj 2017, alltså över 300 klipp nu. Om aktuella ämnen och med en socialdemokratisk vinkel förstås.

Även Twitter, instagram och Youtube finns jag på och använder de klipp jag producerat. Jag deltar i trådar där mina klipp delats – om tonen är rimlig och trollen inte tagit över och tiden finns. Lägger två-tre timmar om dagen på sociala medier och politisk kommunikation där.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Jag följer mina visningar på Facebooks statistikverktyg och noterar vad som får mest spridning. Vill inte vara en provokatör som bara jagar fler visningar genom att ha en vulgär ton och göra spektakulära grejer bara för att nå fler. Jag tror jag nått så många som jag gjort hittills genom att vara genuin, visa att jag menar det jag säger och brinner för det jag gör.

Det är en kamp därute mot fake news, domedagsprofeter, populister, demagoger och ytlighet. Jag försöker vara en alldeles vanlig betongsosse som menar det han säger och säger det han menar. Sen är jag envis också. Daglig närvaro och regelbundenhet tror jag är viktigt för att nå ut. Konsekvens i budskap och uppsåt, men variation i ämnesval och bredd tror jag är bra också. Man ska bli överraskad och undra vad han hittar på imorgon.

Jag gör alla mina klipp själv, och använder en gratis Apple-app som heter Clips. Den har en autotextningsfunktion så den skriver text medan jag talar. Mycket fiffigt och tidsbesparande. Ett klipp på två minuter tar mig cirka 15-20 minuter att göra.

Jag har inget stöd i att skriva manus, med tekniken eller utvärdera statistiken. Hade jag det skulle jag vara mer systematisk i mina utvärderingar, men det verkar funka bra hittills. Jag har miljontals visningar och räckvidden är långt utanför den krets som jag tidigare nått med mitt arbete.

Facebook: https://www.facebook.com/sosseolle/
Twitter: https://twitter.com/olle_thorell

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Verktyg för att planera och mäta kommunikation

Många politiker och organisationer, små som stora, verkar inte ha tiden eller kunskapen för att sätta samman en (genomarbetad) kommunikationsplan. Kanske även ett inslag av rädsla: om inget finns målsatt kan man ju inte misslyckas? Jag är själv mycket måldriven i mitt arbete: om jag inte har mål, hur vet jag då vart jag ska gå? Och med vilka resurser? Och, hur vet jag om nått fram?

Jag var nyligen inbjuden att lyssna på Retrievers analyschef, Helen Widmark, som talade om 50-års firande Politikerveckan i Almedalen 2018, och om att sätta mål för närvaron, samt nå ut i redaktionella och sociala medier. (Ja, snart är det dags för Visby igen, 1-8 juli. Eller Järvaveckan. Eller både och.)

Bland annat så visade hon ett verktyg från AMEC, se bild nedan, vilket är ett interaktivt, gratis verktyg som hjälper till att dels strukturera, dels följa upp insatser. Som politiker, organisation eller vad som.

Eftersom jag detta valår kör en serie med Tips från digitala politiker, där redan två partiledare, flera lokalpolitiker och fritidspolitiker varit med, samt med riksdagspolitiker på gång, tänker jag, mycket förenklat, tillämpa detta verktyg på mig själv – i påhittad roll som (nybliven) politiker. Och med fokus sjukvård som sägs vara väljarnas viktigaste fråga i år.

1. Mål

Tips för att sätta mål är att använda modellen SMART, det vill säga, målet ska vara:

  • Specifikt
  • Mätbart
  • Attraktivt
  • Realistiskt
  • Tidsbestämt

Så, mitt mål är att bli vald 9 september 2018. Som partirepresentant och även gärna kryssad. Riksdagen eller landstinget.

Mina kommunikationsmål är att bli känd för mina hjärtefrågor inom sjukvård, med fokus på digitala kanaler.

Vid spontan (och hjälpt) erinran bland väljare/allmänhet inom mitt geografiska område, ska mitt namn komma upp som en politiker som arbetar med sjukvårdsfrågor.

2. Målgrupp

Till exempel:

  • Väljare intresserade av sjukvårdsfrågor
  • Anställda inom sjukvården
  • Ansvariga för sjukvården
  • Intressenter som brukarföreningar, producenter, leverantörer osv.
  • Media

Jag fokuserar på sjukvårdsområde A, B och C som tilltalar målgrupp O, P och Q. Jag vill ses och uppfattas som en politiker som är känd för och driver just dessa frågor för dessa målgrupper.

3. Aktiviteter

Till exempel:

  • Väljare intresserade av sjukvårdsfrågor
    • Starta officiell Facebook-sida och andra relevanta konton på sociala plattformar
    • Annonsera mina budskap på Facebook och andra sociala plattformar
    • Det finns 20 paneler i Almedalen 2018 där mina frågor kommer diskuteras, och jag ska sitta med i minst 10 paneler.
  • Anställda inom sjukvården
    • besökt minst 20 avdelningar
  • Ansvariga för sjukvården
    • träffat X, Y och Z
  • Intressenter som brukarföreningar, producenter, leverantörer osv.
    • träffat alla brukarföreningar inom mitt geografiska område
    • träffa leverantörer som levererar till sjukvården
    • träffa läkarföreningar, fackföreningar o.dyl.
  • Media

4. Resultat

Läs mer

Tips från digitala politiker – Thomas Sundblad är 90% digital

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Thomas Sundblad (L) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som fritidspolitiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Då jag är en kommunal fritidspolitiker och nybliven pappa så har jag en begränsning i hur mycket tid jag kan lägga ner på detta intresse. Jag har valt att enbart fokusera på Facebook som plattform då det är den största men även det lättaste sättet att kunna begränsa målgruppen lokalt till en kommun. Jag finns på andra plattformar men använder dessa mest som en tidning och för att få information snabbt. Efter förra valet flyttade jag tillbaka till min uppväxtkommun men hade ingen plattform att verka från och därför valde jag att bli administratör för en lokal facebookgrupp och skapa en kanal för diskussion och samtal om kommunen. Gruppen är inte politiskt utan allmän och kan liknas i en lokaltidning. Det är inlägg om aktuella händelser i kommunen men även bortsprungna hundar och borttappade saker.

Det fanns många liknande gruppen för tre år sedan och men vi valde att särskilja oss genom att sätta upp hårda regler kring att kränkande kommentarer inte var tillåtna samt att man skulle diskutera kring fakta istället för eget tyckande och fake news vilket stämmer väl överens med ditt inlägg om tre tips till politiker. Gruppen är även ”sluten” vilket gör att endast de som är medlemmar kan läsa och skriva inlägg, allt detta har gjort att vi idag tre år senare har fler än 18 000 medlemmar som valt att gå med i gruppen (ca 50% av de röstberättigade i kommunvalet 2018) och Facebooks nya algoritmer om synlighet för ett inlägg kommer prioritera inlägg från vänner och grupper framför sidor och sponsrade budskap vilket visar att det är rätt väg att gå.

När jag gör ett inlägg i gruppen så försöker jag hålla det kort, vara tydlig med den liberala ståndpunkten i sakfråga och länka till en längre text för de som vill läsa mer kan göra det alternativt ta en bild på mig från den lokala platsen där sakfrågan gäller för att fler ska se inlägget. Jag har valt att inte ha någon pressbild då jag är fritidspolitiker utan de bilder som finns på mig är de ovan nämnda. Ibland blandar jag de politiska inläggen med allmän information gällande kommunen, nu senast hur det går med snöskottningen som kommunen utför då Liberalerna ingår i den styrande alliansen och är ansvariga för detta ur kommunmedborgarnas synvinkel.

Jag är även aktiv i andra personers inlägg i gruppen där det finns saker att kommentera politiskt eller rent faktamässigt, då just facebookgrupper är ett fantastiskt sätt att väcka dialog i frågor om man inte agerar som en megafon själv. Jag försöker alltid svara på frågor/kommentarer så snabbt som möjligt och en vanlig dag så kan jag scana av gruppen på morgonbussen på väg in till jobbet, under lunchen och på väg hem på bussen. Ibland när det är en ”het” fråga som är uppe så kollar jag även på kvällen när min dotter och sambo gott och lagt sig.

Allt detta har gjort att jag är en förhållandevis omtyckt administratör för gruppen (har blivit kallad PK, nazist m.m.), blivit något av en lokalkändis i kommunen (då många pratar om gruppen och oss administratörer) och har fått genomslag för de politiska sakfrågorna jag driver. Jag har även fått vara röst åt andra politiker inom alliansen som är medlemmar i gruppen men inte känner sig bekväma med att skriva svar själva, då har de skickat meddelande till mig och jag har fått agera röst utåt.

Det finns även två politiskt färgade digitala ”tidningar” i kommunen som drivs av det stora röda respektive blåa partiet, men jag är restriktiv med att vara med i dessa medier. De skriver nästan enbart negativa/positiva artiklar om kommunen beroende på om det är de som styr eller sitter i opposition. Min uppfattning är att de inte är trovärdiga medier för de ger en väldigt snäv och färgad bild av verkligheten, vilket också kan ses i de kommenterar i facebookgruppen kring de länkade artiklarna som oftast spårar ur.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Politik i sociala medier: iskallt äktenskap eller demokrati?

Idag är det Källkritikens dag. Det tar jag som ursäkt för att göra ett sidospår och tillfälligt lämna fokus mät- och analys av sociala medier (om än koppling finns indirekt) för ett utvik vad gäller ton och samtal relaterat politiken. Men för att koppla till källkritik, så är det lätt att svepas med av tunga, höga och övertygande tonlägen – där (samma) innehåll delas av flera. Och just därför har vi alla ansvar för att verkligen kolla upp innehåll innan vi delar. Överenskommet?

Jag var nyligen inbjuden till lajv-podden #backademokratin under ledning av mediestrategen Brit Stakston, som även driver reportagessajten Blankspot. Brit intervjuade bland annat riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson (S) som medverkade i Brits bok Politik 2.0 inför valet 2010.

Eva-Lena gav några intressanta reflektioner över hur sociala medier utvecklats på åtta år. 2010 gav sociala medier och särskilt Twitter chansen att dels möta likasinnade, dels ta del av andras åsikter – i huvudsakligen en ton av konstruktivt samtal. Idag jämför istället Eva-Lena Twitter med ett ”iskallt äktenskap” där man antingen möts av tystnad eller skäll. Twitter är inte den största sociala plattformen, men de som är där sätter dagordningen, säger hon.

Hennes blogg anser hon idag vara död, medan däremot att Facebooks format nu erbjuder chansen att knyta ihop fysiska möten. (Precis som innovationslandstingsrådet Daniel Forslund skrev om i sina tips i denna blogg.) En sak ser hon dock nu är gemensam för alla kanaler: möjligheten att göra misstag är starkt begränsad.

Det är något jag själv ser som mycket problematiskt ur många synvinklar. Dels för att vi är människor, vi begår misstag. När man befinner sig på nätet är det klart att man kommer att möta synpunkter vilka utmanar de egna (om man inte fastnat i en digital bubbla). Då man antingen kan bli mer övertygad om sitt eget resonemang, eller också får man underlag för att revidera sina egna ställningstaganden. Precis som man gör vid konstruktiva (fysiska) möten i livet. Självklart är dimensionen av misstag, beroende på omfattning, problematisk om man sitter i en beslutande (makt)position, men det kan inte få bli antingen eller. Mycket förenklat: har man gjort ett misstag ber man om ursäkt. Och är man trovärdig och visar bättring, så får man chansen igen. Politiker normalt vart fjärde år.

2010 såg Eva-Lena nätet mer utifrån en inkluderingsaspekt medan nätet idag radikaliserar, både politiker och vanliga människor. Nätet uppvisar idag ett uppskruvat och hårt tonläge som börjar glida över och bli vanligare även vid fysiska möten. Här instämde Torbjörn Sjöström, vd Novus, som menade att det är lätt att skylla tonen på sociala medier, men det är och har varit liknande upplägg i debatter och mellan traditionella redaktioner redan tidigare. Skillnaden idag är teknikens möjligheter som ger många fler kanaler och chansen till genomslag. Och kanske just floden av åsikter gör att man skruvar upp tonen ytterligare för att säkra synlighet. På bekostnad av det goda och konstruktiva samtalet, tänker jag?

Eva-Lena lyfte den viktiga frågan om de olika partierna arbetar just med ton och tilltal i de politiska samtalen. Vilket föranledde en undran om det förs interna diskussioner inom partierna? Någon som vet? Jag lyfte tidigare i denna blogg Stefan Löfvens uttalande om att ”det ligger absolut ett åtagande för oss som partier att agera på ett moraliskt oantastligt sätt. Det är viktigt”.

i samband med en intervju om sociala medier inför valet 2014 anförde jag att basen (för framgång) är just samtal. Vad är då ett samtal? Enligt SAOLmuntligt ut­byte av syn­punkter eller upp­lysningar vanligen på relativt informellt sätt (Jfr. diskussion, debatt, resonemang). 

Så på bas av SAOL verkar jag alltså ha fel – OM man ska se samtal som enbart muntliga det vill säga. Tanken på digitala samtal känns inte så konstig. Semantik. Här sägs dock inget om själva tonen och vad som utgör framgång för detta utbyte. Kanske något ytterligare att beskrivas och formaliseras?

Känner du ibland att tonläget och nivån på ”samtalen” blir för mycket? Då kanske podden Sanity Check kan ge lisa. Där samtalar Brit och Torbjörn med utgångspunkt att recept på samtidens utmaningar just är att tala med varandra. Omvälvande, jag vet.

Det jag alltså med detta inlägg vill lyfta är frågan om tonen i de digitala (politiska) samtalen idag, och även vårt eget ansvar för samhällsklimatet. Om inte annat kan vi som väljarkår faktiskt markera missnöje och rösta med fötterna – både vad gäller sakinnehåll men även belöna önskat beteende.

Hur gör jag då själv? Jag läser självklart en hel del som jag inte håller med om, eller, för den delen, känner att jag har tillräckligt med kunskap om för att bedöma. Det skulle däremot aldrig falla mig in att med utropstecken förklara någon imbecill eller än värre tillmälen. Är det riktigt viktigt för mig och jag inte instämmer, skulle jag nog skriva just det: Jag håller inte med. Många politiska frågor har dessutom en sådan komplexitet att majoriteten av oss inte har all substans. Fakta eller feeling?

En varningslampa man kan slå på i stundens hetta är: Kan kommentaren ses som mobbning? Därmed sagt, håll ämnet i fokus. Har man för övrigt ingen substans att tillföra eller något trevligt att säga, så kan man lika gärna vara tyst. Precis som man lika gärna kan uttrycka positivitet omvänt.

Hur agerar du i den digitala dialogen? Och vilka utmaningar ser du i den ”digitala diskursen”?

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

 

 

Tips från digitala politiker – Ilan Sadé säkrar balansen

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter påverkar.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar Ilan Sadé (MED) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som partiledare för Medborgerlig Samling, om hur man som nytt parti kan och måste arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Sociala medier är ett ständigt pågående stormöte med medborgarna. De har också satt igång ett paradigmskifte när det gäller kommunikation. Den mest uppenbara förändringen inom politikens område är att det ”journalistiska filtret” har försvunnit, med alla de nya möjligheter och nya krav som det för med sig. Närvaron är en självklarhet.

För ett nytt parti som MED är sociala medier i praktiken den kanal som vi har tillgång till. Traditionella medier rapporterar bara om de etablerade partierna och vi har inte heller ”räkmacka till redaktionerna” som vänsterinriktade rörelser har.

Sociala medier täcker till en del upp det demokratiska underskott som traditionella mediers rapportering leder till.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det där med fördelning av tid är en klurig fråga. Nackdelen med sociala medier är ju att det kan bli väldigt tidskrävande, vilket går ut över fördjupning och reflektion. Vidare spelar de journalistiska medierna fortfarande en viktig roll. Jag har inte gjort några mätningar av hur mycket tid det tar i mitt fall, men jag försöker att tänka på att arbeta koncentrerat med Twitter och Facebook vid en handfull tillfällen per dag och inte fastna, så att det går ut över närvaron i vanliga massmedia. Det tror jag är ett framgångsrecept i dag: Var närvarande, men inte uppslukad!

Politiker som inte gör någonting annat än att twittra och facebooka kan ju knappast ha tid att läsa på och lära sig saker på djupet, vilket väl inte är vad väljarna önskar…

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Utöver det självklara – att hålla ett öga på hur mycket ett inlägg delas och hur många reaktioner som inlägget alstrar – försöker jag att snabbt få grepp om innehållet i reaktionerna. Och på bas av dessa göra en sållning av vad som bör leda till ytterligare svar och eventuellt fortsatt dialog, och vad som måste släppas. Där har vi balansgången igen: Var närvarande, men inte uppslukad.

Ilans sociala kontaktytor:

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Analysblogg sociala medier – nördtack!

När jag vid månadsskiftet februari/mars kollade in besöksstatistiken i Google Analytics, insåg jag att jag måste göra ett inlägg med fokus tack.

Tack till dig bäste återkommande och nya läsare!

Som synes av bilden nedan har redan efter två månader 2018 fler personer besökt bloggen än under hela 2016. Med en tilltalande helårsprognos.

När jag startade denna blogg 2013 hade jag som lågmäld vision att kanske detta avgränsade nörd-intresse, att mäta och följa upp närvaro i sociala medier, i förlängningen skulle kunna nå tresiffriga-besökarantal per månad. Och nu är besökarantalen fyrsiffriga per månad – och stabilt växande.

Kvantitet och tillväxt är onekligen kul. Samtidigt vill jag tacka alla som ger mig feedback och kommentarer vilket betyder mycket. Fortsätt med det. Detta gör att jag kan fortsätta göra denna nördblogg relevant och vid behov ändra vinklar, hitta och testa intressanta leverantörer och samarbetspartner med mera. Jag vill även tacka Socialbakers, Smampion och Storyclash vilka ger mig tillgång till data.

Så med detta intresse i ryggen fortsätter jag ge likasinnade relevans inom ett område som jag verkligen brinner för  – både som kommunikatör, varumärkes-jedi och siffernörd.

Tack igen och må gott önskar,

#happylg

 

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – februari 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Patent- och registreringsverket (PRV) beskriver ett varumärke (mina understrykningar):

Ett varumärke är ett kännetecken som utmärker din specifika vara eller tjänst och skiljer den från andras. Det skapar igenkänning hos dina kunder.

Frågan om varumärket ser jag är så viktig, att jag nu lyft ut detta segment ur Partikommunikation i sociala medier för att säkra att frågan får den uppmärksamhet den behöver och förtjänar.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Varför ”agiterar” jag då om kommunikation och varumärke? (Bortsett från att det är kul!) En anledning är att Jag fortfarande är lite förbluffad av en kommentar jag fick av en politiskt aktiv för några år sedan, när jag hävdade vikten av profession inom kommunikation och därtill kopplad utbildning för att lyckas säkra budskap, och då fick svaret att ”det kan man lära sig på YouTube”. Tänka sig, hade jag vetat att det var så enkelt hade jag kunnat spara mycket tid och studielån. (Aningens ironi för dig som inte känner mig.)

Flera partier har nu i min mening skärpt till styrningen, och därmed indirekt sagt, stödet till lokala föreningar i landet. Samtidigt verkar fortfarande några partier se denna faktor som sekundär. Sedan jag började med denna analys, på bas av Smampions underlag, så har nedan skett.

Tre partier har gjort en bra ”uppstramning” och rensning:

  • Kristdemokraterna – i samband med ny logotyp
  • Liberalerna – i samband med nytt partinamn och logotyp
  • Vänsterpartiet

Två partier uppvisar god skötsel:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna

Två partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Som sagt, jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas hindrande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men risken är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt.

Jag har sett genom åren att flera partier ändrar sin logotyp tillfälligt, till exempel i samband med (Stockholm) Pride. Även här brister det så tillvida att inte alla konton ändras (riks), eller, att inte alla ändras tillbaka samtidigt efter utsatt tid. Rörigt. Skärpning.

En av de få organisationer som jag ser relativt oproblematiskt kan tillåta sig att laborera med och ibland helt ändra sin logotyp är Google SÖK. Och detta då de är ett dagligt household-name och användarna är (dagligen) återkommande. Eller Nike och Viking Line som kan använda logotypen utan namnet. Långt och hårt arbete med produkter och varumärke – och kommunikation ligger bakom detta.

Nedan följer ett urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Partikommunikation i sociala medier – februari 2018

Februari: Rödgrönt fokus på YouTube. Miljöpartiet satsar digitalt, ökar igen på Facebook. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Här finns partiernas Facebook-följare utanför Sverige. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säkrar högt engagemang i sociala medier. Tuff månad för Liberalerna.

Sammanfattning februari

Nytt från denna månad är att jag lyft ut delen om partiernas varumärkesskötsel till eget inlägg. Detta dels för att korta ned längden på denna redan mastiga månadsanalys, dels för att varumärkesfrågan är så viktig i mina ögon så att den förtjänar att fokuseras separat.

Jag har även tagit bort min personliga poängbedömning, Bäst närvaro i sociala medier, just för att materialet i inläggen redan är så omfattande, och den delen kanske inte ger det extra värde som skulle motivera utrymme. Hör gärna av dig om du tycker annorlunda.

Du som läser denna blogg sedan längre tid blev säkert inte överraskad över Aftonbladets artikel SD utklassar alla på sociala medier. Eller att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har det tufft. (Fast Kristdemokraterna uppvisar enligt mig en bra närvaro, även om små i sociala medier.) Sverigedemokraternas framgång har i denna blogg som bekant länge varit tydlig vad gäller storlek och interaktion. Samtidigt som jag också lyft att engagemang inte bara behöver betyda kärlek. Interaktion visar ATT det finns ett högt engagemang. Vad det beror på konstaterar inte datan. Samtidigt så vet vi att högt engagemang triggar algoritmerna och ger större chans till synlighet.

Själv studerar jag nu Vänsterpartiet vilka uppvisar en tydlig ökning och engagemang, och som testar synlighet i olika format (som hos influerare som Margaux Dietz). Inspirerande att studera (positiva) effekter av nya vägar inom sociala medier. Ser vi ett ytterligare digitalt partipolitiskt föredöme på g månne? Vad gäller övriga partier skulle jag även tipsa intresserade om att snegla lite mot Centerpartiet samt lilla, nya Medborgerlig Samling. Och givetvis inte underskatta Socialdemokraterna, fast deras digitala upplägg är svårt att tolka i sociala medier.

Aftonbladet har även skrivit SD drev hemliga trollsidor – på Facebook. Jag har flera gånger i denna blogg lyft just frågan om vi kommer att få se att de politiska partierna, förutom sina officiella sidor, stöttar intressesidor i sociala medier, som driver de frågor som ligger i linje med önskad politik. Och denna artikel får väl ses belysa just det.

I en ny undersökning från Mynewsdesk får vi veta Svenska journalisters syn sociala medier. De använder sociala medier som kanal för nyhetsrapportering i lägre utsträckning än det globala snittet. Sociala medier som källa har minskat sedan den förra mätningen. Fördelat per kanal ser svenska journalisters användande ut som följer:

  • Facebook 64%
  • Twitter 39%
  • LinkedIn 16%
  • YouTube 10%
  • Facebook Live 4%
  • Snapchat 1%

Bland annat framkommer att svenska journalister använder Twitter i högre utsträckning för research (46%) än för att distribuera nyheter (39%).

Relaterat samma undersökning säger Martin Schibbye: ”Jag säger till alla journalister jag anställer att de bör tillbringa 50% av sin arbetstid på sociala medier för att diskutera artiklarna med läsarna, och resterande tid åt traditionell journalistik: ringa människor, skriva artiklar och reportage.”. Jag ser detta som just en förstärkning av det sociala i sociala medier. (Idag har till exempel endast Centerpartiet sin sida öppen för sina följare att starta egna inlägg.) Vilket jag hoppas är något vi även kommer att få se mer från våra partier av i sociala medier framöver. Dialog. Lärdom. Möten.

Februari har varit en tuff månad för Liberalerna vad gäller utväxling på de sociala plattformarna på sitt innehåll. Dags se över formeln: Vad + När + Hur?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ, tätt följt av Miljöpartiet är de partier som postar flest videor på YouTube. Rödgrön tro på den Google-stöttande plattformen?

Aktivitet – inlägg

För några år sedan lyfte jag ofta hur aktiva våra partier var vad gäller att posta inlägg. Denna månad har jag åter tagit tempen på partiernas aktivitet.

Facebook-inlägg

I snitt gör partierna 38 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Socialdemokraterna gör minst antal inlägg.

Twitter

I snitt gör partierna 50 inlägg per månad. Vänsterpartiet toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

Instagram

I snitt gör partierna 25 inlägg per månad. Sverigedemokraterna toppar med flest inlägg, och Liberalerna gör minst antal inlägg.

YouTube

I snitt gör partierna 3 videor per månad. Socialdemokraterna toppar med flest inlägg, och Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Medborgerlig Samling gör inga inlägg.

Var i världen finns våra partiers Facebook-följare?

Glädjande har alla våra partier majoriteten av sina följare i Sverige. Men vilka länder kommer på våra partiers andra och tredje plats som Facebook-följare? Inte förvånande finns Norge med bland åtta av partierna. Men även några kanske oväntade länder som Indien, Turkiet och Colombia, se nedan.

  • Socialdemokraterna: Sverige, Danmark och Norge
  • Miljöpartiet: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Vänsterpartiet: Sverige, Norge och Danmark
  • Feministiskt initiativ: Sverige, Turkiet och Colombia
  • Sverigedemokraterna: Sverige, Norge och Danmark
  • Medborgerlig Samling: Sverige, USA och Norge
  • Moderaterna: Sverige, Indien och USA
  • Centerpartiet: Sverige, Norge och USA
  • Liberalerna: Sverige, Norge och Storbritannien
  • Kristdemokraterna: Sverige, Norge och USA

Sveriges 10 största samt 5 mest växande politiska sidor

Facebook

Landets största samt 5 mest växande politiska Facebook-sidor:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

Twitter

Landets största samt 5 mest växande Twitter-profiler:

2 partiledare finns med med egna sidor bland toppsidorna.

YouTube

Här ser vi att det så kallade normaliseringsperspektivet inte håller i sociala medier. Moderaterna som landets andra största parti borde med det perspektivet inta Centerpartiets plats.

Landets största YouTube-sidor (antal views): Intressant notera att LO finns taggat som politiskt parti.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det 3 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Twitter – Socialbakers

Denna månad är det inget parti vars storlek även matchar del av interaktioner. Intressant notera att nykomlingen Medborgerlig Samling, som minsta profil, nu tagit sig till tredje plats vad gäller del av total interaktioner.

Utmanande månad för Feministiskt initiativ och Liberalerna.

Instagram – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Liberalerna.

Nedan syns hur de olika innehållstyperna på Instagram fördelat sig i februari, i jämförelse med januari nedanför.

YouTube – Socialbakers

Denna månad är det 4 partier vars storlek även matchar del av interaktioner.

Partisidornas poäng – förändring per månad

Flera partier får under 65 poäng i betyg, vilket jag ser är under vad ett parti behöver prestera för att bevisa relevans, och säkra väljare. Vissa partisidor får även bottenbetygen underkänt och ej godkänt.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Facebook:

Twitter:

Instagram:

YouTube:

Inläggen som säkrade högst interaktion

De politiska toppinläggen vad gäller interaktioner på de fyra plattformarna fördelas bland partierna (av max 20 st möjliga):

  • Medborgerlig Samling =  12 st
  • Feministiskt initiativ = 3 st
  • Vänsterpartiet = 2 st
  • Sverigedemokraterna = 1 st
  • Liberalerna = 1 st
  • Miljöpartiet = 1 st

Facebook

Värt observera att Medborgerlig Samling än så länge har det lägsta antalet följare på Facebook (drygt 7 000 stycken) bland bevakade partier, varför interaktioner per 1 000 följare ger högt utslag och utfall. Om partiet fortsätter växa, och kvarstår med hög interaktion, blir intressant att följa.

Sverigedemokraterna påverkas mest av konkurrentens framgång vad gäller inlägg med mest interaktion. Medborgerlig Samling har än så länge ingen officiell närvaro på YouTube varför någon mätning på den plattformen inte finns ännu.

Twitter

Instagram

YouTube

Individuell rankning inom kategori politik

Analysföretaget Smampion rankar även individuella politikers sidor/profiler samt partisidor mot varandra. Nedan redovisas topp 10 profiler för varje plattform. Här kan vi alltså även få se hur det ser ut i landet och inte enbart rikspartiernas närvaro.

Facebook – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Twitter – Smampion

Politiska partier

Politiska personer

Instagram – Smampion

Politiska partier


Politiska personer

YouTube – Smampion

På denna plattform finns endast politiska partier och inga personer.

LinkedIn

Nedan en sammanställning över hur många som följer våra partiers LinkedIn-sidor.

Knappt 4 800 personer följer nu våra partier på plattformen. Marginella ändringar per månad.

  • Feministiskt initiativ: saknar fortfarande logotyp på denna plattform.

Annonsering – sponsrade inlägg

För att vara extra tydlig: den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt.

När jag sammanställer och jämför det som förmodas vara partiernas sponsrade inlägg på Facebook, är det mycket enkelt att utläsa effekter och resultat. Och därmed att lätt förstå vad som fungerar och satsa vidare på den inriktningen. Just tack vare analysverktyg är det mycket enkelt att följa upp, förstå satsningar och få stöd för nästa steg.

Facebook

Av bilden nedan syns att Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna sticker ut vad gäller interaktion med hjälp av sponsrade inlägg.

Instagram

I februari verkar inga partier annonserat inlägg på Instagram med möjligt undantag för Socialdemokraterna. Jag räknar med att vi under 2018 kommer att få ser fler politiska partier flytta budget för sponsrade inlägg till denna (de yngres) plattform.

Det blev även tydligt av min belysning av partiledarna att närvaron på Instagram är betydande.

För att igen vara extra tydlig vad gäller tolkning av sponsring. Den analys Socialbakers gör av algoritmen säger inte definitivt att posterna är sponsrade, däremot att posterna verkar agera på ett icke-organiskt sätt. Därför har jag själv granskat motsvarande resultat via mitt nätverks sponsring vars resultat inte motsägs av dessa resultat. Effekten av interaktion kan givetvis ha påverkats av storleken på annonsering. Vilket resultaten inte belyser.

Ser fram emot dina tankar på status och analys ovan.

Är du politiker och vill du synas i bloggen inför valet? Eller är det någon politiker du är nyfiken på som verkar anammat det digitala mötet? Som jag skrev om tidigare har jag nu en satsning under valåret, där aktiva politiker ger sina tankar och tips om digital närvaro.

Må gott, 

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Källor: Socialbakers och Smampion