Kategoriarkiv: Varumärke

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – mars 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Det är dessutom mycket kostsamt att som organisation måsta förhålla sig till olika färger och former! En logotyp/visuell identitet = ett ansvar = en samlad bild.

Jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas kontrollerande och strypande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men konsekvensen är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta helheten och igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt (som vid tillfälliga Pride-anpassningar till exempel).

Sedan jag började med denna analys och genomgång för några år sedan, på bas av Smampions underlag, så har en hel del (positivt) skett. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar. Vad är då status för tillfället?

Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken mars 2018

Fyra partier uppvisar god till mycket god skötsel av den visuella identiteten:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Kristdemokraterna
  • Vänsterpartiet

Tre partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag nu lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.
  • Centerpartiet.
    • Tydligen har en ny/reviderad logotyp tagits i bruk som inte verkar synkroniserats/uppdaterats i hela landet.

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 3 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Politiska partier mars 2018 – Google-sökning på partier

I detta valårets år 2018 har jag valt att lägga till en bevakning på Google Trender för att se hur våra sökningar speglar våra partier. Jag har sett en del leverantörer som nu börjat promota sina tjänster på bas av dessa underlag för att indikera hur det kommer att gå i valet. Den bedömningen är upp till var och en att göra på bas av sökningar i Sverige. Varför man söker kan vi inte få svar på. Att man söker ger däremot Google Trender underlag på. Intresse-indikator. Ett av de vanligaste sökorden i Sverige är till exempel Facebook, och detta för att det är vanligaste vägen att komma till login.

Google Trender gör det möjligt att enkelt följa hur vi svenskar söker på olika saker som ett tecken på intresse, som till exempel politiska partier. Givetvis omöjligt att säga om intresset är positivt eller negativt, bara att det finns. I samband med valåret 2018 inför jag denna enkla översikt för att följa trender och utveckling som är av relevans generellt för den digitala närvaron. Om det sedan ger en indikation om resultatet den 9 september låter jag vara osagt.

Det som mest står ut vad gäller sökningar, om vi tänker på normaliseringsperspektivet, är att Sverigedemokraterna får mycket fler sökningar än vad deras partistorlek motsvarar. De övriga partierna speglas väl av sitt konstaterade stöd i väljarkåren med tillfälliga toppar beroende på olika faktorer.

Sveriges tre största partier – mars

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna

Om vi tillämpar det så kallade normaliseringsperspektivet så borde sök-intresse motsvara partiernas storlek, vilket inte är fallet i Google Trender. Det tredje största partiet, Sverigedemokraterna, får mest intresse i SÖK. Moderaterna näst mest och Socialdemokraterna minst. Alltså, helt omvänt i storlek från väljarunderlag 2014.

Samma fördelning såg vi förra månaden. Skillnaden mellan månaderna var att Moderaterna hade en högre andel sökningar i februari.

Partiledare Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson – mars

Läs mer

Val 2018: Digital dörrknackning – Socialdemokraterna och Moderaterna

Digital dörrknackning – 2010-talets svar på utdelning av trycksaker och fysisk dörrknackning.

Du som följt denna analysblogg ett tag vet vikten jag sätter till en bra och genomtänkt digital närvaro för att säkra genomslag. Och vad gäller politik, lika ”ointresserad” är jag av utdelning av flygblad vid någon (tunnelbane)station i arla morgonstund till (o)intresserade. Eller, (obesökta) torgmöten där de närvarande redan är frälsta eller beordrade att närvara.

Med dessa tankar i bakhuvudet så tackade jag ja till en inbjudan att lyssna till inspirations-föreläsningar vid the Point 2018, arrangerat av Diplomatgruppen. Mitt huvudfokus var ett samtal mellan Martin Borgs, digital valledare Moderaterna, och Helena Salomonson, kommunikationschef Socialdemokraterna, om ämnet Digital dörrknackning. Ett utmärkt namn för vår nya digitala tid.

Jag vill passa på ett ge en eloge till Martin och Helena då det var ett konstruktivt samtal, där de båda lyssnade på, interagerade med och lyfte varandras insatser och framgångar. Ett positivt föredöme. (I samband med valet 2014 deltog jag i en panel med LO vad gällde (digitala) omnikanaler, där jag bland annat hävdade att sociala medier var relationsbyggande, medan min ”motpart” hävdade att det handlade om makt. Inget så diametralt olika framkom dock mellan Martin och Helena.)

Mina anteckningar och funderingar:

  • Det digitala dygnet. Vi talar nu om det digitala dygnet: vad göra och hur fördela?
    • Socialdemokraterna har bland annat så kallade kwittrande pensionärer, där Twitter agerar stöttande budskapsplattform.
    • Socialdemokraterna tar mycket stöd och hjälp (lokala) Facebook-grupper
    • Moderaterna framhåller nu vikten att till exempel ägna restid åt kanalerna på nätet, samt även att kolla av (och interagera) på nätet före/efter fysiska möten.
      • Att lyfta och förorda ett nytt förhållningssätt och arbetssätt, översätter jag det med.

Val 2018: Politiska partier Facebook 2017 vs 2018, kvartal 1

De sju ”gamla” riksdagspartierna har marginellt ökat andel följare på Facebook på ett år, och tappat 15 procent av totalen interaktioner. Sverigedemokraterna har både flest följare och mest interaktioner. Liberalerna tappar markant vad gäller andel interaktioner.

Hur ser ställningen ut mellan partierna vad gäller storlek och interaktion i en jämförelse mellan kvartal 1 2017 och 2018 på den största sociala plattformen Facebook? Har det blivit fler följare av politiken totalt? Engagerar partierna likadant i år som för ett år sedan? Vilka är vinnarna och förlorarna?

Kantar Sifo lyfter i sin väljarbarometer för april tre partier som ”vunnit” sedan förra valet: Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. i jämförelsen nedan, som tittar på första kvartalet 2017 vs 2018 på Facebook, så är det även här tydligt att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet gått framåt. Bilden av Centerpartiet är däremot inte lika självklar vid denna kanaljämförelse.

Partiernas förändring på Facebook 2017 vs 2018:

  • Totalen följare av partierna på Facebook har ökat med 87 000 stycken på ett år (totalt 811 000 följare).
  • Totalen interaktioner med partierna på Facebook har ökat med 319 000 stycken på ett år (totalt 1,2 miljoner interaktioner). 25 procentig ökning: bra för demokratins och politikens betydelse?
  • Sverigedemokraterna är nu störst både vad gäller antal följare och del av totalen interaktioner.
  • Liberalerna och Feministiskt initiativ har tappat mest vad gäller interaktioner.
  • Sidstorlek 2017 vs 2018 (procent av total):
    • Regeringspartierna plus Vänsterpartiet tappar: 38,76 procent vs 37,46 procent
    • Alliansen ökar: 22,33 procent vs 24,9 procent
    • Total storlek samtliga (utom Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling):
      • 2017: 61,09 procent
      • 2018: 62,36 procent
  • Interaktion 2017 vs 2018 (procent av total):
    • Regeringspartierna plus Vänsterpartiet tappar betydligt: 33,5 procent vs 22,62 procent
    • Alliansen tappar: 26,82 procent vs 22,28 procent
    • Total interaktion samtliga (utom Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling):
      • 2017: 60,32 procent
      • 2018: 44,9 procent
    • Sverigedemokraterna samt Medborgerlig Samling har plockat upp de övrigas interaktionstapp från 2017.

Politiska partier Facebook kvartal 1 2017

Politiska partier Facebook kvartal 1 2018

Läs mer

Ny data och analys för mars 2018

Jag har fått förfrågningar om jag pausat bloggen. Andas ut. Svaret är nej. Däremot har jag i samband med att Facebook gjort diverse ändringar som påverkar analyser, passat på att flytta bloggens domän, skaffa nytt webbhotell och hosting.

Det är nu ett antal nya inlägg och analyser på gång. Kolla förbi på söndag.

Må gott,

LG

Tips från digitala politiker – Lotta Edholm tänker kontext.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag försöker prioritera sociala medier högt i mitt dagliga arbete. Ofta ger det ett bra genomslag och ett direkt gensvar från mina målgrupper. Jag är aktiv på Facebook (både som ”vanlig person” och med en sida), Twitter och Instagram.

Jag försöker tänka målgruppsanpassat i mina inlägg och fokuserar även mycket på den berömda mixen. Känslor, aktualitet och ideologi är mina tre ledord här. Jag tänker även på att göra inlägg som är engagerande och har en mening. För det är ju bara att gå till sig själv; ser jag något som tilltalar mig och får mig att reagera i sociala medier så kommer jag med största sannolikhet att interagera. Det är samma för mina besökare, och interaktion vill vi ju såklart ha.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag har en medarbetare som hjälper mig med det tekniska kring att till exempel sätta ihop filmer, och att hålla koll på den ”mix” jag har sagt att jag vill ha.

Vi arbetar parallellt med traditionella medier och digitala/sociala medier, och försöker få till en jämn fördelning av våra nyheter och våra budskap. Även här tänker vi mycket på målgruppen och förstås tilltal. Vem tar emot budskapet var och i vilken kontext? Det styr vad vi sprider var och när. De olika medierna går ju dessutom  alltmer ihop med varandra. Publiceringar sker ofta parallellt i gammalmedia och i sociala medier.

Vi har den senaste tiden sett att rörlig bild är något som Facebook styrt mot. Jag tror en av lärdomarna är att se till att hålla koll på hur de plattformar man använder utvecklas tekniskt, om det är filmproduktioner eller livesändning till exempel som prioriteras, eller något annat. Och att hela tiden följa upp att mottagarna faktiskt tycker att det är intressant och värt att följa.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Framgångsrika varumärken i sociala medier – februari 2018

Sidaktiviteten på Facebook halverad sedan december. Twitter ökar motsvarande period. YouTube fortsatt lågt. Telenor svarar snabbast på Twitter: 5 minuter. SL svarar snabbast på Facebook: 46 minuter.

Sammanfattning februari

En något försenad rapport av sociala medier i Sverige för februari kommer här. Lite senare än vanligt av flera anledningar. Bland annat Facebook-ändringar som påverkat Socialbakers och deras underlag, vilket i sin tur påverkar min analys. Jag håller samtidigt på att tittar på och samtalar med nya intressanta, externa partners som hör av sig och vill bidra till denna analysblogg för Sverige. Vilket är roligt för att kunna öka värdet av denna ideella blogg och utveckla innehållet. Men stort tack till er som hört av sig och frågat om när detta underlag kommer, och tack för tålamod. Den som väntar på något gott får härmed påskgodis 🙂

I februari gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 104 (87) tweets, 19 (29) Facebook-inlägg och laddade upp 3 (4) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg varannan dag samt nästan fyra inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras knappt ett inlägg – per vecka.

Innehållsfrekvensen på Facebook har halverats sedan december. Är det konsekvenser av turbulens runt Cambridge Analytica och data från Facebook som nu triggar försiktighet från varumärken? I december 2017 gjorde sidorna 40 stycken inlägg, i januari 29 stycken och i februari 19 stycken. December ligger alltid högt (julhandel) och därefter tapp. Så även tidigare år dock ytterligare tapp i år än tidigare. Intressant att nu följa om tappet fortsätter eller avstannar som förgående år.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook minskar även den till 89 (93) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook är tyvärr inte längre tillgängligt.

Har du koll på vilka mätetal som Facebook sett över och tagit bort? Här är listan.

Danska Hootsuite har släppt rapporten Digital in 2018 in northern Europe, där bland annat Sverige får en genomlysning. Jag har valt ut några bilder för att sätta analysbloggens siffror i en kontext.

Denna bloggs partner, Smampion ger nu också ut en månadsrapport baserat på de sidor de har registrerade, vilket kan bidra till helheten.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

NYTT. Nedan såg vi tidigare hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.) Nu kan jag endast dela Twitter-data. Tyvärr.

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal följare och interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 19 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på MAKE UP STORE och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 8 929 interaktioner per inlägg.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Månaden visar en återkommande mix av varumärken. SJ som brukar uppvisa lägsta svarstid får nu se sig slagen av SL. Nykomlingen Försäkringskassan kvarstår även denna månad bland de 5 bästa. Intressant se att Telekom nu inte alls finns med bland bästa sidor efter flera år i toppen. Tillfällig svacka?

Nedan Smampions topplista över Responsgrad: Läs mer

Tips från digitala politiker – Olle Thorell gör 1 video per dag.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagsledamot Olle Thorell (S) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag ser de sociala medierna, framförallt Facebook som en utmärkt plattform för dialog med väljarna, och ett sätt att föra ut vår politik. Väljarna idag hittar man inte på torgmöten, på möten i folkets hus, eller på traditionella samlingsplatser.

Det politiska samtalet förs på nya arenor och de sociala medierna är en sådan arena. Där tycker jag att det är viktigt att finnas och synas, ta plats och ta dialog. Även kring svåra och känsliga frågor. Även med dem som inte tycker som jag. Filterbubblorna är starka och polariseringen växer.

Distansen mellan folkvalda och väljare riskerar växa om vi som folkvalda inte finns eller syns där väljarna ställer sina frågor, vädrar sina uppfattningar och bygger sin världsbild.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag lägger ut ett videoklipp om dagen på min facebooksida, har gjort så sedan 2 maj 2017, alltså över 300 klipp nu. Om aktuella ämnen och med en socialdemokratisk vinkel förstås.

Även Twitter, instagram och Youtube finns jag på och använder de klipp jag producerat. Jag deltar i trådar där mina klipp delats – om tonen är rimlig och trollen inte tagit över och tiden finns. Lägger två-tre timmar om dagen på sociala medier och politisk kommunikation där.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Jag följer mina visningar på Facebooks statistikverktyg och noterar vad som får mest spridning. Vill inte vara en provokatör som bara jagar fler visningar genom att ha en vulgär ton och göra spektakulära grejer bara för att nå fler. Jag tror jag nått så många som jag gjort hittills genom att vara genuin, visa att jag menar det jag säger och brinner för det jag gör.

Det är en kamp därute mot fake news, domedagsprofeter, populister, demagoger och ytlighet. Jag försöker vara en alldeles vanlig betongsosse som menar det han säger och säger det han menar. Sen är jag envis också. Daglig närvaro och regelbundenhet tror jag är viktigt för att nå ut. Konsekvens i budskap och uppsåt, men variation i ämnesval och bredd tror jag är bra också. Man ska bli överraskad och undra vad han hittar på imorgon.

Jag gör alla mina klipp själv, och använder en gratis Apple-app som heter Clips. Den har en autotextningsfunktion så den skriver text medan jag talar. Mycket fiffigt och tidsbesparande. Ett klipp på två minuter tar mig cirka 15-20 minuter att göra.

Jag har inget stöd i att skriva manus, med tekniken eller utvärdera statistiken. Hade jag det skulle jag vara mer systematisk i mina utvärderingar, men det verkar funka bra hittills. Jag har miljontals visningar och räckvidden är långt utanför den krets som jag tidigare nått med mitt arbete.

Facebook: https://www.facebook.com/sosseolle/
Twitter: https://twitter.com/olle_thorell

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Verktyg för att planera och mäta kommunikation

Många politiker och organisationer, små som stora, verkar inte ha tiden eller kunskapen för att sätta samman en (genomarbetad) kommunikationsplan. Kanske även ett inslag av rädsla: om inget finns målsatt kan man ju inte misslyckas? Jag är själv mycket måldriven i mitt arbete: om jag inte har mål, hur vet jag då vart jag ska gå? Och med vilka resurser? Och, hur vet jag om nått fram?

Jag var nyligen inbjuden att lyssna på Retrievers analyschef, Helen Widmark, som talade om 50-års firande Politikerveckan i Almedalen 2018, och om att sätta mål för närvaron, samt nå ut i redaktionella och sociala medier. (Ja, snart är det dags för Visby igen, 1-8 juli. Eller Järvaveckan. Eller både och.)

Bland annat så visade hon ett verktyg från AMEC, se bild nedan, vilket är ett interaktivt, gratis verktyg som hjälper till att dels strukturera, dels följa upp insatser. Som politiker, organisation eller vad som.

Eftersom jag detta valår kör en serie med Tips från digitala politiker, där redan två partiledare, flera lokalpolitiker och fritidspolitiker varit med, samt med riksdagspolitiker på gång, tänker jag, mycket förenklat, tillämpa detta verktyg på mig själv – i påhittad roll som (nybliven) politiker. Och med fokus sjukvård som sägs vara väljarnas viktigaste fråga i år.

1. Mål

Tips för att sätta mål är att använda modellen SMART, det vill säga, målet ska vara:

  • Specifikt
  • Mätbart
  • Attraktivt
  • Realistiskt
  • Tidsbestämt

Så, mitt mål är att bli vald 9 september 2018. Som partirepresentant och även gärna kryssad. Riksdagen eller landstinget.

Mina kommunikationsmål är att bli känd för mina hjärtefrågor inom sjukvård, med fokus på digitala kanaler.

Vid spontan (och hjälpt) erinran bland väljare/allmänhet inom mitt geografiska område, ska mitt namn komma upp som en politiker som arbetar med sjukvårdsfrågor.

2. Målgrupp

Till exempel:

  • Väljare intresserade av sjukvårdsfrågor
  • Anställda inom sjukvården
  • Ansvariga för sjukvården
  • Intressenter som brukarföreningar, producenter, leverantörer osv.
  • Media

Jag fokuserar på sjukvårdsområde A, B och C som tilltalar målgrupp O, P och Q. Jag vill ses och uppfattas som en politiker som är känd för och driver just dessa frågor för dessa målgrupper.

3. Aktiviteter

Till exempel:

  • Väljare intresserade av sjukvårdsfrågor
    • Starta officiell Facebook-sida och andra relevanta konton på sociala plattformar
    • Annonsera mina budskap på Facebook och andra sociala plattformar
    • Det finns 20 paneler i Almedalen 2018 där mina frågor kommer diskuteras, och jag ska sitta med i minst 10 paneler.
  • Anställda inom sjukvården
    • besökt minst 20 avdelningar
  • Ansvariga för sjukvården
    • träffat X, Y och Z
  • Intressenter som brukarföreningar, producenter, leverantörer osv.
    • träffat alla brukarföreningar inom mitt geografiska område
    • träffa leverantörer som levererar till sjukvården
    • träffa läkarföreningar, fackföreningar o.dyl.
  • Media

4. Resultat

Läs mer

Politik i sociala medier: iskallt äktenskap eller demokrati?

Idag är det Källkritikens dag. Det tar jag som ursäkt för att göra ett sidospår och tillfälligt lämna fokus mät- och analys av sociala medier (om än koppling finns indirekt) för ett utvik vad gäller ton och samtal relaterat politiken. Men för att koppla till källkritik, så är det lätt att svepas med av tunga, höga och övertygande tonlägen – där (samma) innehåll delas av flera. Och just därför har vi alla ansvar för att verkligen kolla upp innehåll innan vi delar. Överenskommet?

Jag var nyligen inbjuden till lajv-podden #backademokratin under ledning av mediestrategen Brit Stakston, som även driver reportagessajten Blankspot. Brit intervjuade bland annat riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson (S) som medverkade i Brits bok Politik 2.0 inför valet 2010.

Eva-Lena gav några intressanta reflektioner över hur sociala medier utvecklats på åtta år. 2010 gav sociala medier och särskilt Twitter chansen att dels möta likasinnade, dels ta del av andras åsikter – i huvudsakligen en ton av konstruktivt samtal. Idag jämför istället Eva-Lena Twitter med ett ”iskallt äktenskap” där man antingen möts av tystnad eller skäll. Twitter är inte den största sociala plattformen, men de som är där sätter dagordningen, säger hon.

Hennes blogg anser hon idag vara död, medan däremot att Facebooks format nu erbjuder chansen att knyta ihop fysiska möten. (Precis som innovationslandstingsrådet Daniel Forslund skrev om i sina tips i denna blogg.) En sak ser hon dock nu är gemensam för alla kanaler: möjligheten att göra misstag är starkt begränsad.

Det är något jag själv ser som mycket problematiskt ur många synvinklar. Dels för att vi är människor, vi begår misstag. När man befinner sig på nätet är det klart att man kommer att möta synpunkter vilka utmanar de egna (om man inte fastnat i en digital bubbla). Då man antingen kan bli mer övertygad om sitt eget resonemang, eller också får man underlag för att revidera sina egna ställningstaganden. Precis som man gör vid konstruktiva (fysiska) möten i livet. Självklart är dimensionen av misstag, beroende på omfattning, problematisk om man sitter i en beslutande (makt)position, men det kan inte få bli antingen eller. Mycket förenklat: har man gjort ett misstag ber man om ursäkt. Och är man trovärdig och visar bättring, så får man chansen igen. Politiker normalt vart fjärde år.

2010 såg Eva-Lena nätet mer utifrån en inkluderingsaspekt medan nätet idag radikaliserar, både politiker och vanliga människor. Nätet uppvisar idag ett uppskruvat och hårt tonläge som börjar glida över och bli vanligare även vid fysiska möten. Här instämde Torbjörn Sjöström, vd Novus, som menade att det är lätt att skylla tonen på sociala medier, men det är och har varit liknande upplägg i debatter och mellan traditionella redaktioner redan tidigare. Skillnaden idag är teknikens möjligheter som ger många fler kanaler och chansen till genomslag. Och kanske just floden av åsikter gör att man skruvar upp tonen ytterligare för att säkra synlighet. På bekostnad av det goda och konstruktiva samtalet, tänker jag?

Eva-Lena lyfte den viktiga frågan om de olika partierna arbetar just med ton och tilltal i de politiska samtalen. Vilket föranledde en undran om det förs interna diskussioner inom partierna? Någon som vet? Jag lyfte tidigare i denna blogg Stefan Löfvens uttalande om att ”det ligger absolut ett åtagande för oss som partier att agera på ett moraliskt oantastligt sätt. Det är viktigt”.

i samband med en intervju om sociala medier inför valet 2014 anförde jag att basen (för framgång) är just samtal. Vad är då ett samtal? Enligt SAOLmuntligt ut­byte av syn­punkter eller upp­lysningar vanligen på relativt informellt sätt (Jfr. diskussion, debatt, resonemang). 

Så på bas av SAOL verkar jag alltså ha fel – OM man ska se samtal som enbart muntliga det vill säga. Tanken på digitala samtal känns inte så konstig. Semantik. Här sägs dock inget om själva tonen och vad som utgör framgång för detta utbyte. Kanske något ytterligare att beskrivas och formaliseras?

Känner du ibland att tonläget och nivån på ”samtalen” blir för mycket? Då kanske podden Sanity Check kan ge lisa. Där samtalar Brit och Torbjörn med utgångspunkt att recept på samtidens utmaningar just är att tala med varandra. Omvälvande, jag vet.

Det jag alltså med detta inlägg vill lyfta är frågan om tonen i de digitala (politiska) samtalen idag, och även vårt eget ansvar för samhällsklimatet. Om inte annat kan vi som väljarkår faktiskt markera missnöje och rösta med fötterna – både vad gäller sakinnehåll men även belöna önskat beteende.

Hur gör jag då själv? Jag läser självklart en hel del som jag inte håller med om, eller, för den delen, känner att jag har tillräckligt med kunskap om för att bedöma. Det skulle däremot aldrig falla mig in att med utropstecken förklara någon imbecill eller än värre tillmälen. Är det riktigt viktigt för mig och jag inte instämmer, skulle jag nog skriva just det: Jag håller inte med. Många politiska frågor har dessutom en sådan komplexitet att majoriteten av oss inte har all substans. Fakta eller feeling?

En varningslampa man kan slå på i stundens hetta är: Kan kommentaren ses som mobbning? Därmed sagt, håll ämnet i fokus. Har man för övrigt ingen substans att tillföra eller något trevligt att säga, så kan man lika gärna vara tyst. Precis som man lika gärna kan uttrycka positivitet omvänt.

Hur agerar du i den digitala dialogen? Och vilka utmaningar ser du i den ”digitala diskursen”?

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com