månadsarkiv: april 2018

Nyhet: Socialbakers analysverktyg – kostnadsfritt för dig

En av anledningarna till att jag startade denna analysblogg 2013 var att jag upplevde att alltför få förstod möjligheterna med sociala medier. Mycket tack vare att man inte förstod hur tolka datan, eller hur få tag på den – på ett förståeligt sätt. Därför har jag genom åren lierat mig med flera olika leverantörer för att visa på möjligheter. Nu finns chansen att använda Socialbakers analysverktyg utan kostnad. Organisation, varumärke, politiker – öppet för alla med en officiell sida.

Jag har länge länkat till Smampion och deras tjänst där man kan lägga till sin sida för kostnadsfri rankning, vilket hundratals läsare har dragit nytta av.

Socialbakers, med vilka jag arbetat i olika former i snart 10 år, har nu också släppt möjligheten att kostnadsfritt testa deras verktyg, och se hur de paketerar social data du behöver. Socialbakers erbjuder detta gratis för plattformarna Facebook och Instagram.

Den data från Socialbakers som jag varje månad arbetar med och visar här i olika former, är kanske en tiondel av allt som finns att tillgå. Därför skulle jag verkligen rekommendera att testa och mäta din sida/sidor mot dina/era konkurrenter, och se och dra nytta av de tips och slutsatser datan ger dig.

Du kan lägga till upp till 5 sidor som du kan få analyserade och bevakade, där du får svar på:

Här hittar du tjänsten beroende på sida (sidor) du vill mäta:

Facebook

Instagram

Lycka till med dina (förbättrade) analyser- och återkoppla gärna vad du tycker.

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – mars 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Det är dessutom mycket kostsamt att som organisation måsta förhålla sig till olika färger och former! En logotyp/visuell identitet = ett ansvar = en samlad bild.

Jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas kontrollerande och strypande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men konsekvensen är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta helheten och igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt (som vid tillfälliga Pride-anpassningar till exempel).

Sedan jag började med denna analys och genomgång för några år sedan, på bas av Smampions underlag, så har en hel del (positivt) skett. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar. Vad är då status för tillfället?

Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken mars 2018

Fyra partier uppvisar god till mycket god skötsel av den visuella identiteten:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Kristdemokraterna
  • Vänsterpartiet

Tre partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag nu lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.
  • Centerpartiet.
    • Tydligen har en ny/reviderad logotyp tagits i bruk som inte verkar synkroniserats/uppdaterats i hela landet.

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 3 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Politiska partier mars 2018 – Google-sökning på partier

I detta valårets år 2018 har jag valt att lägga till en bevakning på Google Trender för att se hur våra sökningar speglar våra partier. Jag har sett en del leverantörer som nu börjat promota sina tjänster på bas av dessa underlag för att indikera hur det kommer att gå i valet. Den bedömningen är upp till var och en att göra på bas av sökningar i Sverige. Varför man söker kan vi inte få svar på. Att man söker ger däremot Google Trender underlag på. Intresse-indikator. Ett av de vanligaste sökorden i Sverige är till exempel Facebook, och detta för att det är vanligaste vägen att komma till login.

Google Trender gör det möjligt att enkelt följa hur vi svenskar söker på olika saker som ett tecken på intresse, som till exempel politiska partier. Givetvis omöjligt att säga om intresset är positivt eller negativt, bara att det finns. I samband med valåret 2018 inför jag denna enkla översikt för att följa trender och utveckling som är av relevans generellt för den digitala närvaron. Om det sedan ger en indikation om resultatet den 9 september låter jag vara osagt.

Det som mest står ut vad gäller sökningar, om vi tänker på normaliseringsperspektivet, är att Sverigedemokraterna får mycket fler sökningar än vad deras partistorlek motsvarar. De övriga partierna speglas väl av sitt konstaterade stöd i väljarkåren med tillfälliga toppar beroende på olika faktorer.

Sveriges tre största partier – mars

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna

Om vi tillämpar det så kallade normaliseringsperspektivet så borde sök-intresse motsvara partiernas storlek, vilket inte är fallet i Google Trender. Det tredje största partiet, Sverigedemokraterna, får mest intresse i SÖK. Moderaterna näst mest och Socialdemokraterna minst. Alltså, helt omvänt i storlek från väljarunderlag 2014.

Samma fördelning såg vi förra månaden. Skillnaden mellan månaderna var att Moderaterna hade en högre andel sökningar i februari.

Partiledare Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson – mars

Läs mer

Val 2018: Digital dörrknackning – Socialdemokraterna och Moderaterna

Digital dörrknackning – 2010-talets svar på utdelning av trycksaker och fysisk dörrknackning.

Du som följt denna analysblogg ett tag vet vikten jag sätter till en bra och genomtänkt digital närvaro för att säkra genomslag. Och vad gäller politik, lika ”ointresserad” är jag av utdelning av flygblad vid någon (tunnelbane)station i arla morgonstund till (o)intresserade. Eller, (obesökta) torgmöten där de närvarande redan är frälsta eller beordrade att närvara.

Med dessa tankar i bakhuvudet så tackade jag ja till en inbjudan att lyssna till inspirations-föreläsningar vid the Point 2018, arrangerat av Diplomatgruppen. Mitt huvudfokus var ett samtal mellan Martin Borgs, digital valledare Moderaterna, och Helena Salomonson, kommunikationschef Socialdemokraterna, om ämnet Digital dörrknackning. Ett utmärkt namn för vår nya digitala tid.

Jag vill passa på ett ge en eloge till Martin och Helena då det var ett konstruktivt samtal, där de båda lyssnade på, interagerade med och lyfte varandras insatser och framgångar. Ett positivt föredöme. (I samband med valet 2014 deltog jag i en panel med LO vad gällde (digitala) omnikanaler, där jag bland annat hävdade att sociala medier var relationsbyggande, medan min ”motpart” hävdade att det handlade om makt. Inget så diametralt olika framkom dock mellan Martin och Helena.)

Mina anteckningar och funderingar:

  • Det digitala dygnet. Vi talar nu om det digitala dygnet: vad göra och hur fördela?
    • Socialdemokraterna har bland annat så kallade kwittrande pensionärer, där Twitter agerar stöttande budskapsplattform.
    • Socialdemokraterna tar mycket stöd och hjälp (lokala) Facebook-grupper
    • Moderaterna framhåller nu vikten att till exempel ägna restid åt kanalerna på nätet, samt även att kolla av (och interagera) på nätet före/efter fysiska möten.
      • Att lyfta och förorda ett nytt förhållningssätt och arbetssätt, översätter jag det med.

Val 2018: Politiska partier Facebook 2017 vs 2018, kvartal 1

De sju ”gamla” riksdagspartierna har marginellt ökat andel följare på Facebook på ett år, och tappat 15 procent av totalen interaktioner. Sverigedemokraterna har både flest följare och mest interaktioner. Liberalerna tappar markant vad gäller andel interaktioner.

Hur ser ställningen ut mellan partierna vad gäller storlek och interaktion i en jämförelse mellan kvartal 1 2017 och 2018 på den största sociala plattformen Facebook? Har det blivit fler följare av politiken totalt? Engagerar partierna likadant i år som för ett år sedan? Vilka är vinnarna och förlorarna?

Kantar Sifo lyfter i sin väljarbarometer för april tre partier som ”vunnit” sedan förra valet: Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. i jämförelsen nedan, som tittar på första kvartalet 2017 vs 2018 på Facebook, så är det även här tydligt att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet gått framåt. Bilden av Centerpartiet är däremot inte lika självklar vid denna kanaljämförelse.

Partiernas förändring på Facebook 2017 vs 2018:

  • Totalen följare av partierna på Facebook har ökat med 87 000 stycken på ett år (totalt 811 000 följare).
  • Totalen interaktioner med partierna på Facebook har ökat med 319 000 stycken på ett år (totalt 1,2 miljoner interaktioner). 25 procentig ökning: bra för demokratins och politikens betydelse?
  • Sverigedemokraterna är nu störst både vad gäller antal följare och del av totalen interaktioner.
  • Liberalerna och Feministiskt initiativ har tappat mest vad gäller interaktioner.
  • Sidstorlek 2017 vs 2018 (procent av total):
    • Regeringspartierna plus Vänsterpartiet tappar: 38,76 procent vs 37,46 procent
    • Alliansen ökar: 22,33 procent vs 24,9 procent
    • Total storlek samtliga (utom Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling):
      • 2017: 61,09 procent
      • 2018: 62,36 procent
  • Interaktion 2017 vs 2018 (procent av total):
    • Regeringspartierna plus Vänsterpartiet tappar betydligt: 33,5 procent vs 22,62 procent
    • Alliansen tappar: 26,82 procent vs 22,28 procent
    • Total interaktion samtliga (utom Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling):
      • 2017: 60,32 procent
      • 2018: 44,9 procent
    • Sverigedemokraterna samt Medborgerlig Samling har plockat upp de övrigas interaktionstapp från 2017.

Politiska partier Facebook kvartal 1 2017

Politiska partier Facebook kvartal 1 2018

Läs mer

Ny data och analys för mars 2018

Jag har fått förfrågningar om jag pausat bloggen. Andas ut. Svaret är nej. Däremot har jag i samband med att Facebook gjort diverse ändringar som påverkar analyser, passat på att flytta bloggens domän, skaffa nytt webbhotell och hosting.

Det är nu ett antal nya inlägg och analyser på gång. Kolla förbi på söndag.

Må gott,

LG

Tips från digitala politiker – Lotta Edholm tänker kontext.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag försöker prioritera sociala medier högt i mitt dagliga arbete. Ofta ger det ett bra genomslag och ett direkt gensvar från mina målgrupper. Jag är aktiv på Facebook (både som ”vanlig person” och med en sida), Twitter och Instagram.

Jag försöker tänka målgruppsanpassat i mina inlägg och fokuserar även mycket på den berömda mixen. Känslor, aktualitet och ideologi är mina tre ledord här. Jag tänker även på att göra inlägg som är engagerande och har en mening. För det är ju bara att gå till sig själv; ser jag något som tilltalar mig och får mig att reagera i sociala medier så kommer jag med största sannolikhet att interagera. Det är samma för mina besökare, och interaktion vill vi ju såklart ha.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag har en medarbetare som hjälper mig med det tekniska kring att till exempel sätta ihop filmer, och att hålla koll på den ”mix” jag har sagt att jag vill ha.

Vi arbetar parallellt med traditionella medier och digitala/sociala medier, och försöker få till en jämn fördelning av våra nyheter och våra budskap. Även här tänker vi mycket på målgruppen och förstås tilltal. Vem tar emot budskapet var och i vilken kontext? Det styr vad vi sprider var och när. De olika medierna går ju dessutom  alltmer ihop med varandra. Publiceringar sker ofta parallellt i gammalmedia och i sociala medier.

Vi har den senaste tiden sett att rörlig bild är något som Facebook styrt mot. Jag tror en av lärdomarna är att se till att hålla koll på hur de plattformar man använder utvecklas tekniskt, om det är filmproduktioner eller livesändning till exempel som prioriteras, eller något annat. Och att hela tiden följa upp att mottagarna faktiskt tycker att det är intressant och värt att följa.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer