Etikettarkiv: sociala medier

Tips från digitala politiker – Robert Hannah söker interaktion.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Robert Hannah (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag satsar på att vara närvarande i alla sociala medier. Så jag finns överallt för den som vill få tag på mig, läsa om mig eller diskutera med mig. Men det är bara Facebook som jag ser som en viktig källa för politiskt arbete. Det är där jag lägger mitt fokus. Men främst på min privata sida – även om jag har en politikersida så är folk mer intresserade av min privata sida.

Mitt fokus ligger inte på ”likes” eller ”visningar av filmklipp” utan interaktioner. Det är samtalen med vanligt folk jag vill åt. Jag är därför också med i relativt många grupper på Facebook och deltar i samtal där med.

Twitter undviker jag till max. Det är en ohälsosam plattform med hot, hat och hån. Jag måste må bra på de sociala medier jag använder.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Sociala medier och försäkringsbranschen – Facebook

Nyhet: Bevakning och analys av försäkringsbranschen på Facebook. Länsförsäkringar Jönköping och Dalarnas Försäkringsbolag är bästa försäkringssidor inom branschen. Länsförsäkringar generellt har bra (bäst) närvaro på Facebook. Branschsnitt för försäkringsbranschen är 46. Och Dalarna visar influensvägen i sociala medier?

Denna analysblogg startades 2013 på grund av mitt personliga ”nördintresse” och professionella intresse för närvaro i, och effekter av arbete med sociala medier.

Ett mycket läst inlägg under första kvartalet i år var studien Kundservice i sociala medier – 2013-2017, där jag visade utveckling baserat på Socialbakers data över varumärken och kundservice. Resebranschen och telekom har varit ledande från början, men efterhand har fler branscher börjat fokusera på sin närvaro i sociala medier. Däribland våra banker (som jag redovisade i detta inlägg). Försäkringsbranschen har däremot helt lyst med sin frånvaro på mina datakällors topplistor de fem år jag analyserat sociala medier.

Det svenska analysföretaget Bumblewing mäter influens i form av interaktioner med följare i sociala medier, innehållet i interaktioner kan dock vara både positivt och negativt. Intressant med faktor influens i aktuell nutid med som bekant influerare som nya marknadskanaler. (Det finns nu en branschorganisation för social media influencers.)

Då den stora försäkringsbranschen inte gjort något avtryck på topplistor under de senaste tio årens framsteg för och med sociala medier, har jag tagit hjälp av Bumblewing för att belysa (aktuell) närvaro och influens. Hur ser existensen ut, om alls?

Så här fördelar sig en sammanställning på ett urval av 52 försäkringsbolag på Facebook verksamma i Sverige.

  • Länsförsäkringar och dess dotterbolag Agria sticker ut positivt på listan.

Bumblewing har tagit fram ett specifikt branschsnitt (score) för försäkringsbolag som är 46 (skala 0-100). Observera att detta underlag är på bas av senaste 7 dagarna, och än så länge inte på månadsbasis vilket jag normalt redovisar och analyserar. Vad gäller Bumblewings tjänst ger den en aktuell nulägesbild här och nu, och är ett bra verktyg för att följa snabba förändringar och vad som påverkar effekt.

Followerengagement

Postengagement

Score över svenska försäkringsbolag på Facebook (52 sidor)

Läs mer

Tips från digitala varumärken – Läkarförbundet delar berättelser.

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter. Som denna analysblogg har valt fokusera på och dela relevant kunskap om.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter. Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar Läkarförbundets Ulrica Törning sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Att nå ut är otroligt viktigt. Därför är en mix av kanaler viktigt och berättelsen är A&O. Att möta allmänhet, politiker och beslutsfattare på det direkta sätt som sociala medier möjliggör är en mycket viktigt kommunikationsväg.

Tillsammans med läkare berättar Läkarförbundet om deras verklighet i vården utan filter. Det är både kraftfullt och betydelsefullt. Genom sociala medier skapar vi en plattform för professionen och våra följare att mötas. Här ges möjlighet att kommentera, dela och diskutera svensk hälso- och sjukvård.

Vi ser att det ofta pågår många dialoger bland våra kommentarer – vilket är ett av våra mål med vår närvaro i sociala medier.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det digitala arbetet är integrerat i allt vårt kommunikativa arbete. Mixen av kanaler är oerhört viktig, både traditionell media likväl som våra digitala kanaler där sociala medier är dominerande. Vi arbetar dagligen med samtliga kanaler. Vi bevakar, analyserar och producerar. Jag skulle säga att det är ett sömlöst arbeta mellan de digitala och traditionella kanalerna.

En viktig del är att bevaka utvecklingen i sociala medier – hur ska vi kommunicera vårt content, berättelserna, på bästa sätt; livesändningar, film, dokumentär, reportage, infografik-film med mera, och vad ligger och väntar runt hörnet.

Frågan ”på vilket sätt vill mottagaren nås av innehållet?” är ständigt en aktuell fråga vid sidan av ”vilket innehåll vill mottagaren ha?” och ”hur paketerar vi de budskap vi vill förmedla så att det blir attraktivt för mottagaren?”

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Politiska partier – webbtrafik från sociala medier, kvartal 1, 2018

8 procent av partiernas webbtrafik kommer från sociala medier. Allianspartierna ligger under medel vad gäller antal webbesök. Medborgerlig Samling får mest trafik från sociala medier, Sverigedemokraterna minst. Små partier får mest trafik från sociala medier – undantag Liberalerna. SÖK-trafik viktigast för Kristdemokraterna. Snitt total webbtrafik per månad dryga 57 000 besök.

Jag har nu gjort analyser och spårat trender sedan 2013 på bas av effekter av närvaro i sociala medier. Helheten vill jag komplettera med underlag om sociala medier även bidrar till att ge våra politiska partiers webbplatser någon trafik och besökare. Och svaret är ja, precis som sista kvartalet 2017.

I snitt bidrar sociala medier med 8 procent av trafiken till våra politiska partiers webbplatser (källa: SimilarWeb.com).

Som bekant ser jag sociala medier som satelliter som, förutom att bidra till den viktiga relationsskapande dialogen på de sociala plattformarna, även bidrar till att förse webbplatser med trafik. För att visa sociala mediers relevans vad gäller att säkra trafik till de politiska partiernas webbplatser använder jag nu SimilarWeb.com.

Jag tittar även på totalen webbtrafik till de politiska parterna och nedan ser vi data från de tre första månaderna 2018. Om antal besök till de politiska webbarna skulle motsvara väljare skulle landets tre största partier utifrån denna trafik motsvara Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Enligt normaliseringsperspektivet borde Moderaterna vara på andra plats på bas av valresultat 2014.

I snitt har de politiska partierna 172 374 besök per kvartal, vilket omvandlat per månad innebär 57 458 besök.

Intressant att allianspartierna samtliga ligger under medel vad gäller antal webbesök. Ett sätt att säkra besök är till exempel att styra (aktiva) medlemmar till sajten för tillgång till viktig information. Ett annat att länka från sociala medier.

I relation till detta är det värt att minnas att det nu endast är Centerpartiet som har sin Facebook-sida öppen för följare att starta egna inlägg. (I mars fick Centerpartiet in 118 inlägg på detta sätt på deras Facebook-sida.) De sista av de övriga partierna stängde denna möjlighet på Facebook under 2016. Det är förmodligen ett antal standardfrågor som väljarna/följarna ställer, varför det borde vara lätt att förbereda landningssidor, till vilka länkar delas i sociala medier. Håller du med?

Det är intressant att leka med tanken att detta arbetssätt skulle kunna generera mer webbtrafik ifall följare som gjort inlägg, får svar som just stöttas av en länk till webbplatsen. Och därmed enklare för partiet att mäta vilka frågor som är aktuella för väljarna. Och var oklarheter föreligger där partiet kanske behöver arbeta igenom och tydliggöra sin ståndpunkt. Vad tror du?

Nedan syns en sammanställning över våra 8 riksdagspartier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling för kvartal 1 2018.

Webbtrafik per parti – kvartal

I snitt har de politiska partierna 172 374 besök per kvartal (57 458 besök per månad).

Socialdemokraterna – över

Socialdemokraterna ligger över medel vad gäller besök till webbplatsen.

Miljöpartiet de gröna – över

Läs mer

Sociala medier och tv växer snabbast som politisk kommunikationsväg vid val.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har mätt kampanjexponering 1982-2014 för väljarnas direktkontakter med partierna i samband med valrörelser.

Sociala medier och åsiktsreklam i tv var de kanaler som ökade mest mellan valen 2010 och 2014. Alltså dessa var de mest växande kanaler med vilka väljarna fick direktkontakt med de politiska partierna.

Jag skriver inte mer utan låter detta stärka denna analysbloggs fokus på vikten av närvaro i sociala medier. Även för politiska partier.

Vad tror du resultatet kommer bli relaterat årets valrörelse?

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala politiker – Lotta Edholm tänker kontext.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag försöker prioritera sociala medier högt i mitt dagliga arbete. Ofta ger det ett bra genomslag och ett direkt gensvar från mina målgrupper. Jag är aktiv på Facebook (både som ”vanlig person” och med en sida), Twitter och Instagram.

Jag försöker tänka målgruppsanpassat i mina inlägg och fokuserar även mycket på den berömda mixen. Känslor, aktualitet och ideologi är mina tre ledord här. Jag tänker även på att göra inlägg som är engagerande och har en mening. För det är ju bara att gå till sig själv; ser jag något som tilltalar mig och får mig att reagera i sociala medier så kommer jag med största sannolikhet att interagera. Det är samma för mina besökare, och interaktion vill vi ju såklart ha.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag har en medarbetare som hjälper mig med det tekniska kring att till exempel sätta ihop filmer, och att hålla koll på den ”mix” jag har sagt att jag vill ha.

Vi arbetar parallellt med traditionella medier och digitala/sociala medier, och försöker få till en jämn fördelning av våra nyheter och våra budskap. Även här tänker vi mycket på målgruppen och förstås tilltal. Vem tar emot budskapet var och i vilken kontext? Det styr vad vi sprider var och när. De olika medierna går ju dessutom  alltmer ihop med varandra. Publiceringar sker ofta parallellt i gammalmedia och i sociala medier.

Vi har den senaste tiden sett att rörlig bild är något som Facebook styrt mot. Jag tror en av lärdomarna är att se till att hålla koll på hur de plattformar man använder utvecklas tekniskt, om det är filmproduktioner eller livesändning till exempel som prioriteras, eller något annat. Och att hela tiden följa upp att mottagarna faktiskt tycker att det är intressant och värt att följa.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Tips från digitala politiker – Olle Thorell gör 1 video per dag.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagsledamot Olle Thorell (S) sina tankar, utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag ser de sociala medierna, framförallt Facebook som en utmärkt plattform för dialog med väljarna, och ett sätt att föra ut vår politik. Väljarna idag hittar man inte på torgmöten, på möten i folkets hus, eller på traditionella samlingsplatser.

Det politiska samtalet förs på nya arenor och de sociala medierna är en sådan arena. Där tycker jag att det är viktigt att finnas och synas, ta plats och ta dialog. Även kring svåra och känsliga frågor. Även med dem som inte tycker som jag. Filterbubblorna är starka och polariseringen växer.

Distansen mellan folkvalda och väljare riskerar växa om vi som folkvalda inte finns eller syns där väljarna ställer sina frågor, vädrar sina uppfattningar och bygger sin världsbild.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag lägger ut ett videoklipp om dagen på min facebooksida, har gjort så sedan 2 maj 2017, alltså över 300 klipp nu. Om aktuella ämnen och med en socialdemokratisk vinkel förstås.

Även Twitter, instagram och Youtube finns jag på och använder de klipp jag producerat. Jag deltar i trådar där mina klipp delats – om tonen är rimlig och trollen inte tagit över och tiden finns. Lägger två-tre timmar om dagen på sociala medier och politisk kommunikation där.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Jag följer mina visningar på Facebooks statistikverktyg och noterar vad som får mest spridning. Vill inte vara en provokatör som bara jagar fler visningar genom att ha en vulgär ton och göra spektakulära grejer bara för att nå fler. Jag tror jag nått så många som jag gjort hittills genom att vara genuin, visa att jag menar det jag säger och brinner för det jag gör.

Det är en kamp därute mot fake news, domedagsprofeter, populister, demagoger och ytlighet. Jag försöker vara en alldeles vanlig betongsosse som menar det han säger och säger det han menar. Sen är jag envis också. Daglig närvaro och regelbundenhet tror jag är viktigt för att nå ut. Konsekvens i budskap och uppsåt, men variation i ämnesval och bredd tror jag är bra också. Man ska bli överraskad och undra vad han hittar på imorgon.

Jag gör alla mina klipp själv, och använder en gratis Apple-app som heter Clips. Den har en autotextningsfunktion så den skriver text medan jag talar. Mycket fiffigt och tidsbesparande. Ett klipp på två minuter tar mig cirka 15-20 minuter att göra.

Jag har inget stöd i att skriva manus, med tekniken eller utvärdera statistiken. Hade jag det skulle jag vara mer systematisk i mina utvärderingar, men det verkar funka bra hittills. Jag har miljontals visningar och räckvidden är långt utanför den krets som jag tidigare nått med mitt arbete.

Facebook: https://www.facebook.com/sosseolle/
Twitter: https://twitter.com/olle_thorell

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – februari 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Patent- och registreringsverket (PRV) beskriver ett varumärke (mina understrykningar):

Ett varumärke är ett kännetecken som utmärker din specifika vara eller tjänst och skiljer den från andras. Det skapar igenkänning hos dina kunder.

Frågan om varumärket ser jag är så viktig, att jag nu lyft ut detta segment ur Partikommunikation i sociala medier för att säkra att frågan får den uppmärksamhet den behöver och förtjänar.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Varför ”agiterar” jag då om kommunikation och varumärke? (Bortsett från att det är kul!) En anledning är att Jag fortfarande är lite förbluffad av en kommentar jag fick av en politiskt aktiv för några år sedan, när jag hävdade vikten av profession inom kommunikation och därtill kopplad utbildning för att lyckas säkra budskap, och då fick svaret att ”det kan man lära sig på YouTube”. Tänka sig, hade jag vetat att det var så enkelt hade jag kunnat spara mycket tid och studielån. (Aningens ironi för dig som inte känner mig.)

Flera partier har nu i min mening skärpt till styrningen, och därmed indirekt sagt, stödet till lokala föreningar i landet. Samtidigt verkar fortfarande några partier se denna faktor som sekundär. Sedan jag började med denna analys, på bas av Smampions underlag, så har nedan skett.

Tre partier har gjort en bra ”uppstramning” och rensning:

  • Kristdemokraterna – i samband med ny logotyp
  • Liberalerna – i samband med nytt partinamn och logotyp
  • Vänsterpartiet

Två partier uppvisar god skötsel:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna

Två partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Som sagt, jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas hindrande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men risken är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt.

Jag har sett genom åren att flera partier ändrar sin logotyp tillfälligt, till exempel i samband med (Stockholm) Pride. Även här brister det så tillvida att inte alla konton ändras (riks), eller, att inte alla ändras tillbaka samtidigt efter utsatt tid. Rörigt. Skärpning.

En av de få organisationer som jag ser relativt oproblematiskt kan tillåta sig att laborera med och ibland helt ändra sin logotyp är Google SÖK. Och detta då de är ett dagligt household-name och användarna är (dagligen) återkommande. Eller Nike och Viking Line som kan använda logotypen utan namnet. Långt och hårt arbete med produkter och varumärke – och kommunikation ligger bakom detta.

Nedan följer ett urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Svenska partiledare i sociala medier – februari 2018

Nyhet: analys och jämförelse av Sveriges partiledare i sociala medier. Annie Lööf toppar Instagram. Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt säkrar 80 procent av totala andelen interaktioner på Facebook.

Som bekant lyfter denna analysblogg sedan flera år våra politiska partier och analyserar deras närvaro i sociala medier. Nu i och med valåret 2018 presenterar jag en ny feature: analys av våra partiledares närvaro i sociala medier. Nördgodis!

3 partiledare, Jimmie Åkesson, Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven, säkrar tillsammans – och jämnt fördelat 77,26 procent av totalen interaktioner på Facebook. Vilket alltså lämnar 22,74 procent att dela på till övriga 7 partiledare: Annie Lööf, Ebba Busch Thor, Gudrun Schyman, Ulf Kristersson, Jan Björklund, Isabella Lövin och Gita Nabavi. Tuff utmaning?

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf säkrar nästan hälften av totalen interaktioner för samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en resa att göra för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek.

I februari presenterades en undersökning av YouGov vad gäller våra partiledares popularitet. Undersökningens resultat är inte så positiv läsning då majoriteten partiledare inte klarar att ta sig över 3 på en 5-gradig skala. Endast en, Ulf Kristersson gör det. Knappt. Personligen tycker jag popularitet i detta fall är ett svårt ord; jag skulle hellre se en mätning av upplevt förtroende. Politiker sägs ju vara inom förtroendebranschen, som bekant.

Storyclash

Jag premiärtestar nu resultat med stöd av det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. (Jag håller ännu på att lära mig förstå mer om upplägget och verktyget. So far, so good.) De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats, Stefan Löfven – Annie Lööf – Jonas Sjöstedt – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Stefan Löfven

Stefan Löfvens genomslag baserade sig ganska jämnt fördelat mellan Instagram och Facebook, samt  på foton i februari.

Annie Lööf

Annie Lööfs genomslag baserade sig i huvudsak på Instagram och foton i februari.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och artiklar i februari. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Följare, ökning:

  1. Jonas Sjöstedt: 4 200 stycken
  2. Annie Lööf: 1 100 stycken
  3. Stefan Löfven: 608 stycken

Aktivitet:

  1. Annie Lööf:  87 inlägg
  2. Jonas Sjöstedt: 65 inlägg
  3. Stefan Lööf: 46 inlägg

Interaktionsgrad:

  1. Annie Lööf: 108,7 procent
  2. Stefan Löfven: 53,9 procent
  3. Jonas Sjöstedt: 41 procent

Dina tankar om detta verktyg?

Smampion

Jag har tittat på Smampions registrerade sidor för februari och samtliga fyra plattformar för att spåra våra partiledare. YouTube ger inget utslag för kanaler för partiledare.

Fyra partiledare har lyckats ta sig in på topplistorna.

Facebook – Jonas

Bland topp 5 på Facebook återfinns Jonas Sjöstedt.

Twitter – Ebba

Bland topp 5 på Twitter återfinns Ebba Busch Thor.

Instagram – Annie, Ebba och Stefan

Bland topp 5 på Instagram återfinns Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Stefan Löfven.

Socialbakers

Jimmie, Annie och Jonas har en bra närvaro och effekt, blir min spontana reflektion efter att ha tittat på Socialbakers underlag över resultat och plattformar. Vilket också backas av övriga verktyg ovan.

De som indikerar utmaningar är Isabella Lövin, Gustav Fridolin, Jan Björklund och Gita Nabavi. Gita Nabavi är dock helt ny och det ska bli intressant följa eventuell klättring på listorna över sociala medier.

Facebook

Twitter

Tyvärr har jag inte lyckats få komplett data över antal följare denna gång.

En anledning att Jimmie Åkesson inte säkrar högre interaktion kan bero på den mycket låga innehållsaktiviteten. I januari 1 tweet och i februari endast 1 retweet.

Instagram

Några överraskningar på bas av data ovan? Hur tror du framtiden kommer utvecklas för våra partiledare? Behöver samtliga finnas på alla plattformar re: målgrupper?

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Datakällor: Storyclash, Socialbakers och Smampion.

Tips från digitala varumärken – VildaKidz: framgång som öppnade för möte med Mark Zuckerberg

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter (källa: Socialbakers och Smampion). Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar VildaKidz sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar. Framgång som till och med uppmärksammats av Facebook och Mark Zuckerberg.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Utan sociala medier skulle inte VildaKidz vara så framgångsrikt som det är idag. För oss är det jätteviktigt att nå vår målgrupp, det vill säga föräldrarna, men även barn och unga, och då måste vi finnas där de finns och det är på sociala medier. Vi gör barnen och de unga delaktiga, vi låter dem få bestämma vilka aktiviteter de vill att vi ska anordna. Vi får ALLTID fullbokat på alla våra 200 aktiviteter och 987 önskedagar som vi har per år.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Vi lägger ner cirka 4-8 timmar per dag på sociala medier och att svara på frågor, mejl, anmälningar etc plus att lägga upp nya aktiviteter.

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro? Läs mer