Författararkiv: Lars Själander

Partikommunikation i sociala medier – mars 2018

Månadens bästa inlägg gjordes av Medborgerlig Samling, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet. Feministiskt initiativ fortsätter tappa följare på Facebook. Instagram bästa plattformen för engagemang.

Summering mars

Som bekant gör jag detta valår en serie med Tips från digitala politiker. Roligt se att Expressen och DN nu gör innehåll på liknande ämne, som: Här är politikens nya arena: Så styrs samtalet på Facebook (betalvägg). Här kan du se inslaget via en av de intervjuade politikerna, Helena Lindahl, som du även kan läsa om här i denna analysblogg.

Här kan du läsa Expressens artikel som lyfter att Sverigedemokraterna lyckas bäst på sociala medier.

Det har varit mycket runt Facebook och bakgrunden med Cambridge Analytica och vad detta agerande för med sig. Med Mark Zuckerberg intervjuad i Washington om företagets syn på olika företeelser och beteenden, och vad Facebook gör för att stävja missbruk. Som en konsekvens kommer det nu att bli tydligare vem som ligger bakom en politisk annons eller åsikt. Här kan du läsa mer om Facebooks samarbete med svenska myndigheter. Och här kan du läsa mer utförligt om vad Facebook gör för att värna säkerhet i samband med val.

Även EU gör sitt i denna mycket viktiga (demokratiska) fråga och har släppt A multi-dimensional approach to disinformation. Report of the High level Group on fake news and online disinformation.

Moderaterna har fokuserat på en annan (lika) viktig aspekt och delat IT-säkerhet för moderater för att hjälpa säkra den egna it-säkerheten för politikerna. Föredömligt i mitt tycke.

Jag skrev nyligen om den digitale experten Martin Borgs som Moderaterna värvat som nationell digital valledare för valåret. Socialdemokraterna har nu (åter)värvat David Orlic detta valår, som kommer arbeta som rådgivare till valledningen. Övriga digitala valrekryteringar fortgår också, nu med Centerpartiet som söker en content producer.

Om du vill veta mer om framgångsfaktorer för politisk opinionsbildning har Kantar Sifo listat dessa här.

Notera gärna nedan plattformarnas total vad gäller följare kontra plattformens genererade interaktion/engagemang. Det är endast Instagram som tydligt visar en större del engagemang än följare. Rätt budskap? Rätt paketering? Rätt följare? Oavsett, rätt plattform för att få engagemang. De partier och partiledare som inte satsar där bör ta sig en funderare.

Storlek och interaktion

Storlek betyder i sig inte så mycket om den inte åtföljs av interaktion, eller åtminstone reaktion. Ett stort antal följare kan även locka de osäkra.

Det är värt att observera att Sverigedemokraterna på de fyra plattformarna som denna blogg bevakar, är det riksdagsparti som legat i topp vad gäller engagemang på samtliga fyra. Engagemang kan som bekant både vara positivt och negativt, men oavsett så får partiet respons på sina budskap. Och därmed spridning.

Facebook – Socialbakers

Denna månad är det ett parti vars storlek även matchar del av interaktioner.

Utmanande månad för Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Minsta partiet Medborgerlig Samling säkrar plats 5 vad gäller andel interaktioner, före flera av de etablerade partierna.

Twitter – Socialbakers

Läs mer

Svenska partiledare i sociala medier – mars 2018

Alliansens partiledare säkrar 80 procent av totalen interaktioner på Instagram. Annie Lööf och Ebba Busch Thor har bäst framgång på Instagram. Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt toppar Facebook. Twitter delas av Jonas Sjöstedt och Jan Björklund, en plattform där många liberaler har framgång. Tre partiledare ses ha sponsrat inlägg i mars.

Endast 5 av 12 partiledare (10 partier) finns med officiell aktiv profil på Instagram. Annie Lööf har både flest följare och säkrar mest interaktioner bland samtliga partiledare på Instagram.

Som ny partiledare har Ulf Kristersson en bit kvar för att komma upp till topp 3 i sociala medier (med Stefan Löfven och Jimmie Åkesson), där han enligt normaliseringsperspektivet borde befinna sig, med tanke på att Moderaterna intar andra plats i väljarstorlek. Han har samtidigt inte en egen Twitter-profil.

Alliansens partiledare säkrar 80 procent av totalen interaktioner på Instagram. 46 procent på Twitter och 22 procent på Facebook. Kanalval eller skärpning?

Regeringspartiernas plus Vänsterpartiets partiledare säkrar 54 procent av totalen interaktioner på Facebook, 39 procent på Twitter, och 20 procent på Instagram. Bra andel av Facebook men utmaning på Instagram med tanke på yngre väljare?

Så vad gäller interaktioner på de sociala plattformarna säkrar Alliansens partiledare 148 procent vs regeringen+Vänsterpartiets partiledare 113 procent i sociala medier, om man ska göra en iindelning enligt gängse blockjämförelser.

Nya och lilla partiet Medborgerlig Samlings partiledare Ilan Sadé säkrar 13 procent av interaktionerna på Twitter.

Undersökning i mars vad gäller partiledarnas förtroende bland väljarkåren visar störst positiv förändring för Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor.

Storyclash

Jag testar nu nytt datastöd med det verktyg österrikiska bolaget Storyclash levererar – utifrån fokus på våra partiledare. De sociala plattformar som mäts är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Och samlad plattformsdata presenteras. Återkoppla gärna dina tankar på data nedan.

Nedan syns hur samtliga partiledare placerar sig – fördelat på antal interaktioner. Bland dessa har jag valt ut de tre på pallplats denna månad, Jonas Sjöstedt – Annie Lööf – Ebba Busch Thor – med relaterad individuell data, för att ge en bild av vad detta verktyg kan leverera och hur.

Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedts genomslag baserade sig i huvudsak på Facebook och status, bilder och artiklar i mars. N.B. Jonas Sjöstedt har ingen profil på Instagram.

Annie Lööf

Läs mer

Tips från digitala politiker – Helena Lindahl kanalfokuserar.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier denna analysblogg bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig av digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Helena Lindahl (C) sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag har valt att fokusera på Facebook, då det är den plattform som jag känner passar mig bäst. För mig är kärnan att kunna föra ett samtal med personer i framförallt Västerbotten, men även i övriga norra Sverige.

Min grundtanke är att försöka diskutera frågorna ur ett köksbordsperspektiv och förklara hur olika politiska händelser berör exempelvis företagare, skogsägare eller boende på landsbygden. Därför försöker jag också så långt det går att undvika krångligt politikerlingo.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det är faktiskt svårt att säga eftersom sociala medier och traditionella medier flyter ihop väldigt mycket för mig. Det finns egentligen inte en sådan avgränsning.

Jag skriver ganska mycket debattartiklar, men även när jag skriver så finns det en tanke på sociala medier. Det är ofta så att lite längre texter kan vara ett bra material för Facebookföljare som vill fördjupa sig, och det underlättar också om man vill förklara en komplex fråga.

Jag ser också att det jag gör i sociala medier, inte minst videomaterial, ganska ofta leder till uppmärksamhet i traditionella medier och förstärker min synlighet i tidningar och tv.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Politiska partier kvartal 1 2017 vs 2018 – Google-sökning på partier

Sverigedemokraterna dominerar SÖK-intresse på Google. Ökat SÖK-intresse för övriga partier 2018.

Google Trender gör det möjligt att följa hur vi svenskar söker på olika saker, som ett tecken på intresse, som till exempel politiska partier. Givetvis omöjligt att säga om intresset är positivt eller negativt, bara att det finns. I detta valårets år 2018 har jag valt att bevaka Google Trender för att se hur våra sökningar speglar våra partier.

Jag har sett en del leverantörer som nu börjar promota dessa underlag som ett underlag för att indikera hur det går i valet. Om så är fallet är upp till var och en att bedöma. Varför en söker kan vi inte få svar på. Att en söker ger däremot Google Trender underlag på. Ett av de vanligaste sökorden i Sverige är till exempel Facebook, och detta för att komma till login.

Nedan kommer sökningarna på mina 10 bevakade politiska partier i en kvartalsöversikt för både 2017 och 2018. Det som mest står ut om vi tänker på normaliseringsperspektivet är att Sverigedemokraterna får mycket fler sökningar än vad deras partistorlek motsvarar. De övriga partierna speglas väl av stöd i väljarkåren med tillfälliga toppar beroende på olika faktorer.

En viss utplaning mellan partierna går att utläsa för 2018 där förra årets dominerande i år ”utmanas” av ökade sökningar på de andra partierna. Effekt av valår och ökat intresse bland väljarkåren att finna fakta?

Regeringspartierna plus Vänsterpartiet samt Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ

2017 kvartal 1

2018 kvartal 1

Allianspartierna plus Medborgerlig Samling

Läs mer

Nyhet: Socialbakers analysverktyg – kostnadsfritt för dig

En av anledningarna till att jag startade denna analysblogg 2013 var att jag upplevde att alltför få förstod möjligheterna med sociala medier. Mycket tack vare att man inte förstod hur tolka datan, eller hur få tag på den – på ett förståeligt sätt. Därför har jag genom åren lierat mig med flera olika leverantörer för att visa på möjligheter. Nu finns chansen att använda Socialbakers analysverktyg utan kostnad. Organisation, varumärke, politiker – öppet för alla med en officiell sida.

Jag har länge länkat till Smampion och deras tjänst där man kan lägga till sin sida för kostnadsfri rankning, vilket hundratals läsare har dragit nytta av.

Socialbakers, med vilka jag arbetat i olika former i snart 10 år, har nu också släppt möjligheten att kostnadsfritt testa deras verktyg, och se hur de paketerar social data du behöver. Socialbakers erbjuder detta gratis för plattformarna Facebook och Instagram.

Den data från Socialbakers som jag varje månad arbetar med och visar här i olika former, är kanske en tiondel av allt som finns att tillgå. Därför skulle jag verkligen rekommendera att testa och mäta din sida/sidor mot dina/era konkurrenter, och se och dra nytta av de tips och slutsatser datan ger dig.

Du kan lägga till upp till 5 sidor som du kan få analyserade och bevakade, där du får svar på:

Här hittar du tjänsten beroende på sida (sidor) du vill mäta:

Facebook

Instagram

Lycka till med dina (förbättrade) analyser- och återkoppla gärna vad du tycker.

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – mars 2018

Varumärket säkrar väljare

Kan du säga vilken färg som utmärker Socialdemokraterna? Eller Medborgerlig Samling? Och vad skiljer de gröna partierna Miljöpartiet och Centerpartiet åt i utseende? Vet du vilka som är partiledare för Feministiskt initiativ? För Moderaterna? Svaren på dessa frågor är en del av den kommunikativa helhet som utgör och skapar bilden av ett varumärke – och ett politiskt partis igenkänning.

Som kommunikatör är min utgångspunkt att strukturerat arbete med varumärkets igenkänning och enhetlighet tydligt stöttar framgång för organisationer. Vilket därigenom underlättar igenkänning för kunder och intressenter – och därmed intäkter och/eller önskade effekter för organisationen. Som (navelskådande) organisation är det lätt att hamna i en bubbla med tro att ”alla” har samma vetskap om organisationen, och självklart känner till namn, färger och hur man uttrycker sig. Internt som externt. Tror du det kan du gå tillbaka till första stycket i detta inlägg.

Jag har vid olika tillfällen i samband med presentationer om ”Varför varumärke?” frågat grupper om de kan säga något om till exempel livsmedelskedjan ICA eller banken Nordea. En gemensam faktor som brukar framkomma direkt är för ICA färgen rött, och för Nordea färgen blått. Aldrig några tveksamheter faktiskt.

Och just i ICA:s fall är det då viktigt att komma ihåg att kedjan består av en mängd fria ICA-handlare, men vilka har att förhålla sig till samma utseende. Ett gemensamt varumärke. Därmed sagt, ICA-handlare Janne i Mjölby har inte blå inredning och blå logotyp, och ICA-handlare Soraya i Piteå har inte COOP-grönt utseende på sin butik och arbetskläder. Samma logotyp och förutsättning för varumärket gäller för alla. Oavsett.

Och varför säger jag då dessa ”självklarheter”? Jo, när jag började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken för några år sedan så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kunde man kanske säga ”good enough”. Vilket jag ser som farligt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För, vilka partierna är och hur de ser ut är INTE självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade.

Det är dessutom mycket kostsamt att som organisation måsta förhålla sig till olika färger och former! En logotyp/visuell identitet = ett ansvar = en samlad bild.

Jag kan förstå om man ”tassar försiktigt” från riksorganisationen för att inte upplevas kontrollerande och strypande för lokalt engagerade, uppvisande bra kompetens och driv. Men konsekvensen är att lokalt valda uttryckssätt inte kommer stötta helheten och igenkänning av partiet. (Tänk på ICA-handlarna.) Så mitt tips är: håll logotypen enad och samma för alla. Riksorganisationen ansvarar för att alla lokala föreningar har vetskap om och tillgång till korrekt form för rätt plattform. Och alla eventuella lokala avsteg ska godkännas centralt (som vid tillfälliga Pride-anpassningar till exempel).

Sedan jag började med denna analys och genomgång för några år sedan, på bas av Smampions underlag, så har en hel del (positivt) skett. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar. Vad är då status för tillfället?

Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken mars 2018

Fyra partier uppvisar god till mycket god skötsel av den visuella identiteten:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Kristdemokraterna
  • Vänsterpartiet

Tre partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Jag ser det som en stor utmaning att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna. Förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. En sak jag nu lyft i flera år är att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.
  • Centerpartiet.
    • Tydligen har en ny/reviderad logotyp tagits i bruk som inte verkar synkroniserats/uppdaterats i hela landet.

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 3 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Politiska partier mars 2018 – Google-sökning på partier

I detta valårets år 2018 har jag valt att lägga till en bevakning på Google Trender för att se hur våra sökningar speglar våra partier. Jag har sett en del leverantörer som nu börjat promota sina tjänster på bas av dessa underlag för att indikera hur det kommer att gå i valet. Den bedömningen är upp till var och en att göra på bas av sökningar i Sverige. Varför man söker kan vi inte få svar på. Att man söker ger däremot Google Trender underlag på. Intresse-indikator. Ett av de vanligaste sökorden i Sverige är till exempel Facebook, och detta för att det är vanligaste vägen att komma till login.

Google Trender gör det möjligt att enkelt följa hur vi svenskar söker på olika saker som ett tecken på intresse, som till exempel politiska partier. Givetvis omöjligt att säga om intresset är positivt eller negativt, bara att det finns. I samband med valåret 2018 inför jag denna enkla översikt för att följa trender och utveckling som är av relevans generellt för den digitala närvaron. Om det sedan ger en indikation om resultatet den 9 september låter jag vara osagt.

Det som mest står ut vad gäller sökningar, om vi tänker på normaliseringsperspektivet, är att Sverigedemokraterna får mycket fler sökningar än vad deras partistorlek motsvarar. De övriga partierna speglas väl av sitt konstaterade stöd i väljarkåren med tillfälliga toppar beroende på olika faktorer.

Sveriges tre största partier – mars

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna

Om vi tillämpar det så kallade normaliseringsperspektivet så borde sök-intresse motsvara partiernas storlek, vilket inte är fallet i Google Trender. Det tredje största partiet, Sverigedemokraterna, får mest intresse i SÖK. Moderaterna näst mest och Socialdemokraterna minst. Alltså, helt omvänt i storlek från väljarunderlag 2014.

Samma fördelning såg vi förra månaden. Skillnaden mellan månaderna var att Moderaterna hade en högre andel sökningar i februari.

Partiledare Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson – mars

Läs mer

Val 2018: Digital dörrknackning – Socialdemokraterna och Moderaterna

Digital dörrknackning – 2010-talets svar på utdelning av trycksaker och fysisk dörrknackning.

Du som följt denna analysblogg ett tag vet vikten jag sätter till en bra och genomtänkt digital närvaro för att säkra genomslag. Och vad gäller politik, lika ”ointresserad” är jag av utdelning av flygblad vid någon (tunnelbane)station i arla morgonstund till (o)intresserade. Eller, (obesökta) torgmöten där de närvarande redan är frälsta eller beordrade att närvara.

Med dessa tankar i bakhuvudet så tackade jag ja till en inbjudan att lyssna till inspirations-föreläsningar vid the Point 2018, arrangerat av Diplomatgruppen. Mitt huvudfokus var ett samtal mellan Martin Borgs, digital valledare Moderaterna, och Helena Salomonson, kommunikationschef Socialdemokraterna, om ämnet Digital dörrknackning. Ett utmärkt namn för vår nya digitala tid.

Jag vill passa på ett ge en eloge till Martin och Helena då det var ett konstruktivt samtal, där de båda lyssnade på, interagerade med och lyfte varandras insatser och framgångar. Ett positivt föredöme. (I samband med valet 2014 deltog jag i en panel med LO vad gällde (digitala) omnikanaler, där jag bland annat hävdade att sociala medier var relationsbyggande, medan min ”motpart” hävdade att det handlade om makt. Inget så diametralt olika framkom dock mellan Martin och Helena.)

Mina anteckningar och funderingar:

  • Det digitala dygnet. Vi talar nu om det digitala dygnet: vad göra och hur fördela?
    • Socialdemokraterna har bland annat så kallade kwittrande pensionärer, där Twitter agerar stöttande budskapsplattform.
    • Socialdemokraterna tar mycket stöd och hjälp (lokala) Facebook-grupper
    • Moderaterna framhåller nu vikten att till exempel ägna restid åt kanalerna på nätet, samt även att kolla av (och interagera) på nätet före/efter fysiska möten.
      • Att lyfta och förorda ett nytt förhållningssätt och arbetssätt, översätter jag det med.

Val 2018: Politiska partier Facebook 2017 vs 2018, kvartal 1

De sju ”gamla” riksdagspartierna har marginellt ökat andel följare på Facebook på ett år, och tappat 15 procent av totalen interaktioner. Sverigedemokraterna har både flest följare och mest interaktioner. Liberalerna tappar markant vad gäller andel interaktioner.

Hur ser ställningen ut mellan partierna vad gäller storlek och interaktion i en jämförelse mellan kvartal 1 2017 och 2018 på den största sociala plattformen Facebook? Har det blivit fler följare av politiken totalt? Engagerar partierna likadant i år som för ett år sedan? Vilka är vinnarna och förlorarna?

Kantar Sifo lyfter i sin väljarbarometer för april tre partier som ”vunnit” sedan förra valet: Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. i jämförelsen nedan, som tittar på första kvartalet 2017 vs 2018 på Facebook, så är det även här tydligt att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet gått framåt. Bilden av Centerpartiet är däremot inte lika självklar vid denna kanaljämförelse.

Partiernas förändring på Facebook 2017 vs 2018:

  • Totalen följare av partierna på Facebook har ökat med 87 000 stycken på ett år (totalt 811 000 följare).
  • Totalen interaktioner med partierna på Facebook har ökat med 319 000 stycken på ett år (totalt 1,2 miljoner interaktioner). 25 procentig ökning: bra för demokratins och politikens betydelse?
  • Sverigedemokraterna är nu störst både vad gäller antal följare och del av totalen interaktioner.
  • Liberalerna och Feministiskt initiativ har tappat mest vad gäller interaktioner.
  • Sidstorlek 2017 vs 2018 (procent av total):
    • Regeringspartierna plus Vänsterpartiet tappar: 38,76 procent vs 37,46 procent
    • Alliansen ökar: 22,33 procent vs 24,9 procent
    • Total storlek samtliga (utom Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling):
      • 2017: 61,09 procent
      • 2018: 62,36 procent
  • Interaktion 2017 vs 2018 (procent av total):
    • Regeringspartierna plus Vänsterpartiet tappar betydligt: 33,5 procent vs 22,62 procent
    • Alliansen tappar: 26,82 procent vs 22,28 procent
    • Total interaktion samtliga (utom Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling):
      • 2017: 60,32 procent
      • 2018: 44,9 procent
    • Sverigedemokraterna samt Medborgerlig Samling har plockat upp de övrigas interaktionstapp från 2017.

Politiska partier Facebook kvartal 1 2017

Politiska partier Facebook kvartal 1 2018

Läs mer

Ny data och analys för mars 2018

Jag har fått förfrågningar om jag pausat bloggen. Andas ut. Svaret är nej. Däremot har jag i samband med att Facebook gjort diverse ändringar som påverkar analyser, passat på att flytta bloggens domän, skaffa nytt webbhotell och hosting.

Det är nu ett antal nya inlägg och analyser på gång. Kolla förbi på söndag.

Må gott,

LG