månadsarkiv: februari 2018

Lärdomar från valet 2014 – forskning om digital valrörelse

Jag är en stor vän av historia. Dels på grund av personligt intresse, dels för att just genom att förstå och lära av historien kan vi få verktyg för framtiden. Det är nu fyra år sedan supervalåret 2014 vilket omfattade både EU-val och riksdagsval. I år har vi ”endast” riksdagsval men är därmed inte mindre intressant. Detta inlägg är därför ägnat åt vad akademin och andra källor gjort för analyser och forskning baserat på valet 2014 som kopplar till sociala medier.

Intressant notera att man lyfter det så kallade normaliseringsperspektivet, vilket innebär att partiernas väljarstorlek borde återspeglas i antal följare i sociala medier. Vilket inte riktigt är fallet. Något jag själv ofta lyft sedan jag startade denna analysblogg 2013. Jag valde till exempel att bevaka Feminististiskt initiativ, som enda icke-riksdagsparti, vilka till valet 2014 säkrade en mycket stor följarskara i sociala medier (men som sedan inte omvandlades i motsvarande väljarröster). Enligt normaliseringsperspektivet, med några undantag, så kan vi nu se de tre största partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, speglas i storlek i följartoppen på de flesta sociala plattformar.

Från Göteborgs universitet kommer Partival och sociala medier. Avgjorde sociala medier valet 2014 för Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna? Här lyfter jag följande utdrag, som bland annat kopplar ihop sociala medier med faktiskt röstande:

Låt oss börja med att knyta an till uppsatsens frågeställning, om huruvida en potentiell Fi- eller Sd- väljares aktivitet i sociala medier hade påverkan på benägenheten att rösta på respektive parti, och säga att resultaten tyder på det. Det verkar som att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Fi-väljare innebar en mer sannolik röst på Fi i riksdagsvalet och att högre aktivitet i sociala medier för en potentiell Sd-väljare innebar en mer sannolik röst på Sd i riksdagsvalet, åtminstone när det gäller deltagarna i E-panelen 2014.

Hur valet 2018 kommer sluta är ännu för tidigt att säga men en kvalitativ gissning är att även då kommer sociala mediers eventuella betydelse att vara ett ämne för diskussion. Sverigedemokraternas tid som ett litet och nyetablerat parti är numera borta, medan Feministiskt initiativ i många avseenden slår från samma utgångsläge som de gjorde 2014. Hur sociala medier kommer att användas av partierna, om andra medieformer kommer att göra intåg och vad som kommer att fälla avgörandet för väljarna som går till valurnorna nästa gång återstår för oss att uppleva, beskriva och analysera.

Från Mittuniversitetet kommer Vinnande kampanjer, förlorade val Partiernas politiska kommunikation i valrörelsen 2014. Här lyfter jag följande utdrag:

Under de senaste valrörelserna har det spekulerats kring om nätet skall ta över de traditionella mediernas roll och få sitt stora genombrott som kommunikationsverktyg i valrörelsen (Strömbäck & Nord 2013). Det som lyfts fram är internets möjligheter att på olika sä involvera och aktivera väljaren i det praktiska kampanjarbetet, som i sin tur skapar möjligheter till dialog om den politik som genomförs. Internet och sociala medier har också på kort tid utvecklats till att bli viktiga delar i det svenska kampanjarbetet. Genom nya digitala kanaler har arenorna för kommunikation och interaktion med väljarna ökat, samtidigt som möjligheten att nå ut med sitt eget budskap/material (som inte tolkats av journalister etc.) blivit större. I dag beskrivs sociala medier som en bra kanal att nå ut till väljarna. Det finns också en förhoppning om att politisk kommunikation på sociala medier skall skapa ett större intresse av politiken, men också att avståndet mellan politiker och väljaren skall minska.

Även om man många gånger pratar om sociala medier som en kanal, skiljer arbetssättet mellan de olika arenorna. På Facebook mobiliseras de egna samt köps riktad annonsering, på Twitter når man opinionsbildare, tar debatter och bemöter kommentarer och på Youtube läggar man ut filmer och på Instagram lägger man upp bilder/ kortfilmer. Även tempot i de olika kanalerna skiljer sig åt. Twitter beskrivs som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur man bemöter kommentarer och frågor skiljer mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook, det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook.

Idag arbetar samtliga partier aktivt med internet och sociala medier. Det används som en kanal för att mobilisera potentiella väljare och för att nå ut till nya grupper av väljare, samt att väcka intresse för olika politiska aktiviteter. En jämförelse med valrörelsen 2010 visar att det skett en betydande ökning i fråga om möjligheten att mobilisera väljare och de egna partimedlemmarna.

Om utvecklingen av svenska valkampanjer ska fångas i ett enda ord är det rimligt att beskriva utvecklingen som en modernisering, eller snarare professionalisering, av kampanjarbetet. I korthet handlar det om att partierna arbetar med allt mer professionella metoder och utnyttjar särskild expertkompetens när valkampanjerna planeras, genomförs och utvärderas.

Sociala medieplattformar var viktigare arenor än vid tidigare val och mediebevakningen var generellt bredare, genom till exempel fler partiledardebatter.

Nuförtiden är vinsten med sociala medier kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Det finns också stora möjligheter i målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Men det finns fortfarande utmaningar. Inledningsvis är inte svenskarna så politiskt aktiva, vilket kan ses som ett hinder. På sociala medier är användarna inte främst på plats för att prata politik utan för att umgås med vänner.

Det finns därför all anledning för de politiska partierna att försöka utveckla sin närvaro på internet och i de sociala medierna ytterligare, för att skapa ökade kontaktytor med potentiella sympatisörer och väljargrupper. Partierna behöver således skapa framgångsrika strategier för att kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier i framtida kampanjer. Bland svårigheterna kan nämnas att det är omöjligt för partierna att styra/kontrollera det egna budskapet när det sprids vidare i sociala medier som till exempel bloggar, Facebook, Twitter och YouTube.

Partierna arbetar aktivt med att hitta rätt ton och närvaro i de olika sociala medie-kanalerna. Det är dock inte bara fördelar med sociala medier, utan det finns även nackdelar. Sociala medier har blivit en arena för att tycka till och sprida åsikter. Utspel och diskussioner tenderar också att allt oftare bli både snabbare och tuffare. Något som inte alltid är så lyckat, då många användare inte tänker på att allt som skrivs lämnar digitala fotspår. Oavsett parti har sociala medier skapat merarbete för partierna. Medlemmar som uttrycker åsikter i strid med partiets värderingar och/ eller ståndpunkter i eget namn eller anonymt ställer till problem. ”Hatstormar” får uppmärksamhet i traditionella medier och kräver snabb respons.

Internet och sociala medier kommer att bli allt mer centrala som kommunikationskanaler till väljarna, samtidigt som de traditionella medierna i de närmast kommande valrörelserna sannolikt fortsätter att vara de opinionsmässigt mest betydelsefulla.

I mångt och mycket handlar det om att kombinera eget material på nätet med bloggar och klipp för att göra den egna webbsajten intressant för besökare. Lyckas man kombinera användningen av partisajter, nyhetssajter och sociala medier kan dessa få stor betydelse för framtida valrörelser, i synnerhet i ett land med så omfattande internetanvändning som Sverige.

Från Mediestudier hämtar jag När makten står på spel – JOURNALISTIK I VALRÖRELSER.

Den stora vinsten med sociala medier är kopplad till organiserings- och mobiliseringseffekter. Genom sociala medier finns möjligheter till målgruppsstyrning och att kunna arbeta snabbt i sin kommunikation. Partierna har under supervalåret helt integrerat de sociala medierna i kampanjarbetet och har strategier för hur de arbetar med dem. Partierna arbetar också aktivt med att hitta rätt tonalitet och närvaro. På Facebook mobiliseras de egna och samtidigt köps riktad annonsering (reklam). Twitter används för att nå opinionsbildare, ta debatter och bemöta kommentarer. På YouTube köps reklam och läggs ut filmer och på Instagram publiceras bilder och filmer. Även tempot i de olika kanalerna är nu etablerat och skiljer sig åt. Twitter beskrivs återigen som en snabb kanal, Facebook och Youtube som något lugnare. Även hur partierna bemöter kommentarer och frågor skiljer sig mellan kanalerna. Den största skillnaden finns mellan Twitter och Facebook – det ställs till exempel inte samma krav att bemöta kommentarer på Twitter som på Facebook. I kommentarsfälten på Facebook vill partierna också ha ”städat”.

Avslutningsvis, från Göteborgs universitet och Partiforskningsprogrammet hämtar jag Partierna och sociala medier i valet 2014.

Utvecklingen av sociala medier som kombinerar hastighet, spridningsmöjligheter, transparens och interaktivitet ger partier nya möjligheter att nå ut och mobilisera väljare samt organisera sig internt. Samtidigt kan partierna få det svårare att behålla kontroll över informationen och bilden av partiet. På sociala medier blir det viktigare för partierna att använda strategier som kan skapa och kontrollera flödet av nyheter och information.

Vad blir då min egen konklusion av ovan? Sociala medier har landat och används. I detta nådens år 2018 ganska genomtänkt dessutom (även om jag kan uppleva att uppföljning och mätning inte är först på agendan). Frågan känns mer som om osäkerhet runt hantering och utfall påverkar partierna.

Nu är sociala medier fortfarande ganska nya kanaler om man jämför med de traditionella. Så inför valet 2022 bör vi få se en än tydligare nischning, och plattformsval, anpassat för partiernas huvudfrågor – och (tillsammans) med de som har intresse av dessa frågor.

Det var alltså en tillbakablick från resultat och slutsatser av valet 2014. Vad är dina tankar inför årets valrörelse? Någon ovan som triggade några tankar?

Imorgon kommer ett nytt inlägg med 3 tips som kan bidra till att säkra den politiska spelplanen digitalt – och stötta framgång och väljare 2018. Stay tuned, som vi säger i Sverige.

Må gott,

LG

Dela gärna ur bloggen, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala politiker – Daniel Forslund möter sin tribe

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar landets första innovationslandstingsråd Daniel Forslund (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

För mig handlar det om kommunikation. Dubbelriktad kommunikation. Att diskutera och förstå.

Och för mig är LinkedIn och Twitter just nu mina huvudsakliga kanaler, där jag lägger cirka 70 procent av min digitala tid. Dessa plattformar tycker jag är bäst för att nå en specifik målgrupp som följer just mina ämnen, diskussionerna blir djupare och man lär av varandra. Det ger mig energi och ny kunskap, där samtal kan pågå i dagar och veckor om ett spännande tema. Då får jag feedback och tips om nästa steg, nya lösningar som jag vill införa i vården eller hinder som måste bort för att kunna göra detta.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag lägger mycket tid på att tala vid olika möten, forum och konferenser, vilket ger en direkt återkoppling på mina budskap. Vilket i sin tur leder till att jag alltid får nya följare i sociala medier där dialogen och utbytet kan fortsätta långt efter att mötet är slut.

Jag kollar av mina sociala medier kontinuerligt på väg mellan möten och så vidare. Säkert uppemot en timma på dagtid, och kanske flera timmar på kvällstid ibland när diskussionerna går varma på nätet. Jag tycker det är viktigt att målgruppsanpassa min kommunikation, vilket gör att vissa plattformar är mer privata för mig som Facebook och Instagram. Samtidigt har jag en officiell sida på Facebook där politikern Daniel Forslund finns att möta (se länk nedan).

Jag märker själv att jag tar bort och slutar följa de som är för splittrade i sin kommunikation, särskilt på Twitter. Det är viktigt att våga nischa sig, då hittar man sin trogna publik, en slags ”digital tribe” som blir mitt informella nätverk av rådgivare. Där hittar jag både vårdpersonal, IT-utvecklare och engagerade patienter som hjälper mig att utveckla vården.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier?

Alla plattformar har riktigt bra analysverktyg, så jag brukar ha koll på vilka budskap som funkat bäst, både vad gäller form, språk och innehåll.

Att undersöka spridning och synlighet är ett bra sätt att lära sig själv hur man ska formulera sig, vilken typ av budskap som ger mest synlighet, när på dagen man ska publicera sina inlägg och så vidare.

Facebook: https://www.facebook.com/liberaldaniel/
Twitter: ‏@liberaldaniel

 

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Sociala valet 2018 – hur digitala är våra partier?

Google Trender: Sverigedemokraterna genererar högst intresse. Fyra partier spårar oss digitalt med hjälp av Facebook. Resultat för politiska partier i sociala medier tertial 3 2017. Medborgerlig Samling ökar synlighet.

Hur digitala är våra partier? är en ganska svår fråga att svara på. Det beror på vad som ska mätas till att börja med. Och vem definierar och inventerar nivå på intern digital kompetens – likvärdigt? (Kanske något att titta på för den kommande Digitialiseringsmyndigheten i Sundsvall, eller Valmyndigheten – som äntligen lanserat en ny och responsiv webbplats.) De riktigt krassa kanske säger att svaret på digital kompetens och framgång får vi den 9 september. Denna blogg är då ganska unik så tillvida att den ger underlag av tillväxt och respons på innehåll vad gäller våra partier i sociala medier.

SvD skriver att ”Valet 2018 kommer att slå rekord när det gäller hur stora resurser som läggs på sociala medier. Men mätt i pengar domineras partiernas valbudgetar fortfarande av traditionella medier som tv och utomhusreklam”. Ok, tablå-tv kan jag förstå, särskilt med tanke på att var fjärde väljare i år är pensionär. Personligen hoppas jag vi kommer att få se mindre av (glest besökta) torgmöten – om det inte kommit in kraftiga önskemål om denna form från lokala intressenter. Annars är de nog mest ett möte för de redan frälsta och aktiva som ofta är de som deltar. Möjligen att torgmöte kan ses som ett lockbete i förhoppning att kunna säkra tv-tid. Oavsett, en resurskrävande kommunikationsform – i jämförelse med ett motsvarande inspelat eller direktsänt budskap på Facebook, där följarna kan ställa frågor. Och få svar. Direkt.

Digital checklista

Den digitala PR-konsulten Jerry Silfwer, eller Doctor Spin, har tagit fram en checklista, The Digital Politician, för att kunna bedöma om en politiker är digital. Är du själv politiker eller representerar du ett politiskt parti, kolla in listan och se hur många parametrar du kan bocka av? Den sista punkten om CTA (Call to Action) är något jag själv i denna blogg skulle vilja se mer relaterat av, om inte annat för att se om någon påverkan på engagemangsgrad på innehåll.

CTA rimmar även väl med Facebook Analytics som i detta inlägg, Measure and Understand your Business with these 5 Metrics, bland annat lyfter Conversion, vilket förutom Engagement borde vara något av det viktigaste för en politiker att mäta.

Följ gärna den nya serien av Tips från digitala politiker, där senast partiledare Jonas Sjöstedt berättade om sitt arbete i och med sociala medier.

Populist.se

En sajt med det intressanta namnet Populist.se säger sig ha ”fingret på den svenska Twitterpulsen” och visar där upp intresset för de 10 partier denna blogg bevakar samt Piratpartiet. Om någon mot all förmodan skulle se denna bevakning som ett facit för hur valet kommer att gå, skulle Twitter-aktiviteten ge följande ögonblicksbild av rankning (procent):

  1. Sverigedemokraterna: 18,4
  2. Socialdemokraterna: 16,8
  3. Moderaterna: 15,1
  4. Centerpartiet: 9,6
  5. Feministiskt initiativ: 9,6
  6. Kristdemokraterna: 7,7
  7. Vänsterpartiet: 7,4
  8. Medborgerlig Samling: 5
  9. Liberalerna: 4,3
  10. Miljöpartiet: 3,5
  11. Piratpartiet: 2,6

Topp 3 partier här är desamma i både valundersökningar såväl som i storlek på Facebook, om än i varierande ordning. Feministiskt initiativ och Kristdemokraterna ligger betydligt över i jämförelse med övriga underlag. Medborgerlig Samling som nykomling tar plats över etablerade Liberalerna, medan Miljöpartiet och Piratpartiet ligger under 4 procent.

Men som sagt, ta detta för vad det är: en indikator över andel relaterade nyheter på en plattform (Twitter).

Google Trender

Det var ett tag sedan jag nämnde Google Trender då SÖK inte är fokus för denna analysblogg, utan sociala medier. Men ibland intressant att komplettera den digitala kartan och se hur sökningar i Sverige ser ut vad gäller våra politiska partier. Google Trender visar enbart intresse över tid. Om sedan detta intresse är positivt eller negativt har vi ingen aning om.

Jag har denna gång gjort tre olika jämförelser: de tre största partierna, regeringspartierna med stödparti, samt allianspartierna. Med därtill kopplad geografisk sökning i Sverige.

Landets tre största partier – SÖK-intresse januari 2018

Som synes nedan så genererar Sverigedemokraterna störst intresse av de tre största partierna.

Regeringspartierna samt Vänsterpartiet – SÖK-intresse januari 2018

Jag har även valt ut regeringspartierna samt stödpartiet Vänsterpartiet för en jämförelse.

Allianspartierna – SÖK-intresse januari 2018

Intresset för Allianspartierna ser ut som nedan:

Facebook-pixel

För ett tag sedan nämnde jag Facebook-pixeln som gör att partierna kan spåra besökare och i förlängningen även styra budskap till målgrupper de vill nå – och påverka. I artikeln Så kartlägger partierna dig inför valet med hjälp av Facebook så har Aftonbladet granskat riksdagspartierna där fyra partier använder sig av dessa pixlar för att samla in data:

  • Socialdemokraterna
  • Sverigedemokraterna
  • Centerpartiet
  • Liberalerna

Sociala medier tertial 3 2017

Smampion har nu släppt sin Tertial 3 2017-rapport: Topp 10 företag och organisationer med den bästa utvecklingen och närvaron (Facebook). Rapporten är bruten i 14 huvudkategorier där du kan se hur ett varumärke relaterar inom din bransch. Som Politik, vilket i sig har flera underkategorier. Jag lyfter nedan ett antal av de övergripande resultaten.

Facebook listor

Nu kommer även Facebook Lists där vi användare kan göra egna topplistor, i linje med mer personliga uppdateringar. Och där undrar jag ifall unga/nya (osäkra) väljare kan komma att välja denna feature för att dela sina funderingar inför valet med sina vänner? Jag tänker en topplista över vilka partier man kan tänka sig att rösta på. Från mest troligt till otroligt.

Vad är dina tankar baserat på ovan?

Må gott,

LG

Dela gärna innehåll, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala politiker – Jonas Sjöstedt bryter åsikter

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar partiledare Jonas Sjöstedt (V) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag ser de sociala medierna som en möjlighet till samtal och information, egentligen inte så annorlunda mot att möta folk på annat sätt.

Jag vill att den som vill ska kunna se vad jag gör i politiken, men också argumentera och bryta åsikter. Det är ett ovärderligt verktyg som verkligen når många.

Ibland är jag mer personlig, jag vill inte bara vara en partimegafon. Jag märker också att det uppskattas.

Jag skriver själv, och svarar när jag har tid. Jag läser också mycket – både åsikter och nyheter via sociala medier. Twitter är ett viktigt medel för att nå journalister och opinionsbildare.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag scannar av sociala medier ett par gånger om dagen, oftast när jag får en lucka i arbetsdagen, på tåget eller tunnelbanan. Jag skriver när jag hinner eller om det sker något viktigt som jag vill dela.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro?

Räckvidden ökar hela tiden. Ibland kan ett inlägg på Facebook nå hundratusentals och få flera hundra kommentarer.

Filmer, bilder och det mer personliga är ofta det som väcker mest gensvar.

Det är först på senare tid som jag utvärderar närvaron lite mer systematiskt tillsammans med de som arbetar med mig på Vänsterpartiet. Vi drar också stor nytta och inspireras av denna analysblogg för att lära mer om sociala medier.

Facebook: https://www.facebook.com/Jonas-Sjöstedt-261331320599298/
Twitter: @jsjostedt

 

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Framgång i sociala medier 2018 – har ni vad som krävs?

Får sociala medier det fokus och resurser funktionerna behöver – och förtjänar? Hur säkras kompetensen? Kan resultaten av närvaron tolkas?

Visst är det skönt att bli bekräftad? Jag har nu arbetat med kommunikation i sociala medier i över 10 år. Och denna 5-åriga blogg är resultatet av min upplevelse av bristande kompetens inom området, och mer specifikt analys och uppföljning. På senare år har det växt fram gott om kreativ kompetens och kunskap om plattformarna. (Sverige har ju nu även ett antal ”digital natives” eller digitala infödingar jämnåriga med Facebook, födda 2004 (cirka 112 000 enligt SCB).)

Samtidigt skulle jag ändå säga att just uppföljning av resultat i sociala medier inte verkar stå högst på agendan. Och kanske är det därför denna blogg kontinuerligt växer, kopplat till att organisationerna märker att kostnaderna för kanalerna växer. Och resurskraven ökar. Uppföljning förväntas och krävs. Och då kommer frågor som, hur och vad gör man? Vilka leverantörer till stöd finns det? Vad är bra? Hur gör andra? Några av de frågor denna analysblogg söker ge svar på.

Därför är det trevligt att läsa underlag från Sveriges Annonsörer som tar upp 5 saker som dagens marknadschef måste ha koll på i en digital värld. Där det tydligt trycks på sociala medier och uppföljning, mer än ”reklamkreativitet” som sådan. (Vilket givetvis också behövs för bra genomslag och uppmärksamhet. Inte antingen eller.) Efterfrågan att ”fixa” virala inlägg känns ganska passé, även om härligt om de ändå skulle uppstå – baserat på bra omvärldskunskap och slutledning av data. Eller hur?

Detta förstärks även av Dagensanalys som skriver Har man ingen närvaro på sociala medier så finns man inte. Hear hear, kommer från denna skribent. Äntligen.

Och denna närvaro understryks nu även av Orvesto Konsument 2017:3. Som synes av grafer nedan intar sociala medier som sådana, samt sociala plattformar specifikt, en stor del av hur vi svenskar kopplar upp oss, dagligen och per vecka.

Och därmed också vilka källor som kan ses som primära vad gäller mycket av vår kunskapsinhämtning. Ergo, vad du följer och får i ditt flöde på Facebook, och vad dina kompisar delar på Instagram, har alltså en mycket stor chans att få din uppmärksamhet. Och därmed påverka din uppfattning och kunskap om diverse frågor. (På tal om digitala bubblor.)

Om du vill ha en checklista på vad som krävs av en person som arbetar med sociala medier så vill jag tipsa om denna artikel: 10 key traits and skills for today’s social media manager. Där står till exempel vad gäller analys: A social media manager should be the guiding light in your business when it comes to measuring your performance across various social channels. Learning the ins and outs of social media metrics and judging which are meaningful for your business is essential for a social media manager. Samtidigt vill jag återigen flagga för att sociala medier nu börjar bli så diversifierade samt varje kompetens så specifik, så att hitta ett sådant allomfattande Kinderegg kan bli svårt. Som sagt, sociala medier är nu fundament i varumärkens kommunikation. Säkra de resurser som därmed krävs. Och investera i dem.

Och med denna ökande vikt av sociala medier, kan jag inte påstå att jag blev förvånad att läsa Facebook patenterar teknik som avgör din samhällsklass. Facebooks överlevnad baseras på annonsintäkter, och ju bättre annonsering träffar och landar rätt, desto mer intäkter för Facebook. Och därför lätt att förstå drivet att säkra mer och mer kunskap om oss användare. Etiken i detta överlämnar jag åt lagstiftaren samt övriga kompetenta.

Vad tänker du om ovan? Är ni väl rustade för att lyckas med sociala medier? Vilken/vilka kompetenser saknas?

Må gott,

LG

Dela gärna, ange: Källa: www.lgwallmark.com

Tips från digitala varumärken – VildaKidz: framgång som öppnade för möte med Mark Zuckerberg

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter (källa: Socialbakers och Smampion). Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar VildaKidz sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar. Framgång som till och med uppmärksammats av Facebook och Mark Zuckerberg.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Utan sociala medier skulle inte VildaKidz vara så framgångsrikt som det är idag. För oss är det jätteviktigt att nå vår målgrupp, det vill säga föräldrarna, men även barn och unga, och då måste vi finnas där de finns och det är på sociala medier. Vi gör barnen och de unga delaktiga, vi låter dem få bestämma vilka aktiviteter de vill att vi ska anordna. Vi får ALLTID fullbokat på alla våra 200 aktiviteter och 987 önskedagar som vi har per år.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Vi lägger ner cirka 4-8 timmar per dag på sociala medier och att svara på frågor, mejl, anmälningar etc plus att lägga upp nya aktiviteter.

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro? Läs mer

Framgångsrika varumärken i sociala medier – januari 2018

Foto plus video utgör 87 procent av innehållsmängden på Facebook. Volvo Buses, ICA och Unibet tar samtliga pallplatser för månadens bästa innehåll på respektive plattform. Försäkringskassan tar plats bland månadens bästa svarsfrekvens på Facebook. Kristdemokraterna, Medborgerlig Samling och Sverigedemokraterna tar sig in bland landets Twitter-topp.

Sammanfattning januari

I januari gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 87 (75) tweets, 29 (40) Facebook-inlägg och laddade upp 4 (4) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg per dag samt nästan tre inlägg per dag på Twitter. För YouTube produceras ett inlägg – per vecka.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook var 93 (94) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook uppgår nu till 23 (27) procent.

Breakit har räknat ut att Facebook omsatte 1,4 miljarder i Sverige 2017, och har 6,2 miljoner användare. Grattis får man väl säga.

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

Nedan ser vi hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på Facebook och Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.)

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal följare och interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 27 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på Volvo Buses och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 13 327 interaktioner per inlägg.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Månaden visar en återkommande mix av varumärken. SJ uppvisar återigen lägsta svarstid. Nykomlingen Försäkringskassan tar plats bland de 5 bästa.

Nedan Smampions topplista över Responsgrad:

Läs mer

Partikommunikation i sociala medier – januari 2018

Sverigedemokraterna skapar mest interaktion på samtliga sociala plattformar. Hanif Bali och Jonas Sjöstedt ökar mest på Twitter. Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet är störst på LinkedIn. På YouTube tronar Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Miljöpartiet och Feministiskt initiativ fortsätter som enda partier att tappa följare på Facebook, samt har lägst tillväxt på Instagram.

Sammanfattning

Jag har i flera inlägg berört hur årets val, i värsta fall, kan komma påverkas av ”fake news” och andra icke-underbyggda källor. Och på förekommen anledning har nu statsministern efterlyst partiledarsamtal om falska konton, med direkt hänsyftning till sociala medier. Han säger: ”Vi har en diskussion mellan partiledarna överlag om valrörelsen. I det ligger absolut ett åtagande för oss som partier att agera på ett moraliskt oantastligt sätt. Det är viktigt.”. Information och uppföljning på och för anställda och sympatisörer kanske blir aktuellt i årets valarbete då? Själv gillar jag ordvalet: moraliskt oantastligt. Det är tungt.

SVT presenterade nyligen riksdagspartiernas valbudgetar inför årets val. Lägst budget har Liberalerna med 15-20 miljoner, och mest Socialdemokraterna med 100 miljoner kronor. Centerpartiets kommunikationschef Ola Spännar säger att de i årets valrörelse lägger större tonvikt vid digitala- och sociala medier.

Även Moderaterna och Socialdemokraterna säger att de kommer att lägga mer budget på digital närvaro och dialog. (Är det nu jag får utbrista: Äntligen!)

Mediemätaren för januari visar vilka sakfrågor som lyfts i sociala medier, som på Twitter och Facebook:

Hur ser svenskarnas förtroende ut för olika inrättningar? Edelmans Trust Barometer 2018 visar vad gäller ”Government” att det i Sverige skett en marginellt positiv ökning sett till de senaste tre åren. Positivt för politikernas koppling till statliga fundament?

Medieakademins förtroendebarometer 2017 kan vi se förtroendet för de politiska partierna. Centerpartiet är det parti som får högst förtroende. Miljöpartiet och Moderaterna tappar stort över tid.

Min subjektivtobjektiva poängbedömning för januari visar att Sverigedemokraterna, Medborgerlig Samling och Vänsterpartiet är de tre partier vilka har bäst närvaro i sociala medier.

Sveriges 10 största samt 5 mest växande politiska sidor

Facebook

Ett ytterligare plus med att analysera våra politiska partier, förutom demokratiaspekten, är att det ger chansen att upptäcka nya politiker. På Facebook har Helena Lindahl (C) vuxit mest av de politiska profilerna med egna sidor. Kanske vi får se henne i denna blogg i årets serie av Tips från digitala politiker?

Landets största samt 5 mest växande politiska Facebook-sidor: Läs mer