Digitala järtecken: Annie Lööf, Miljöpartiet och Folkpartiet

Jag upplever att väldigt många organisationer/företag i Sverige inte har någon djupare koll på de digitala sociala plattformarna som Facebook, Twitter, Instagram osv. Och då är kunskapen ofta ännu lägre vad gäller många av de digitala (gratis)verktyg som finns, och krävs, för att kunna bedöma och säkra hela den digitala närvaron (som t.ex. Google Analytics för webbnärvaron).

Google Trender analyserar sökningar på Google för att beräkna hur många sökningar som utförts (på sökordet) i relation till det totala antalet sökningar. Nyligen skrev jag Nätet avslöjar valutgång? baserat på de indikationer som våra sökningar på nätet gav kopplat årets val. Min kontenta är att nej, valvinnare i sig är svårt att utse, däremot finns klara indikationer på partiernas genomslag. Och därmed möjlig framgång.

Både Fredrik Reinfeldt (M) och Jan Björklund (FP) har fått kritik för deras avsaknad av personlig digital närvaro, till skillnad från de övriga alliansledarna, och partiledarna, vilka är aktiva på olika digitala (sociala) plattformar.

Alliansens partiledare Google val 2014I rollen som statsminister har man oavsett personlig Facebook/Twitter-närvaro en stor genomslagskraft och relevans, vilket även blir tydligt av sökgrafen ovan. I årets val kommenterades Annie Lööf som något av en oväntad raket vad gäller närvaro och genomslag. Men om vi tittar på Google Trends senaste åren är det uppenbart att Annie Lööf legat på andra plats efter statsministern, och med en rejäl peak i årets riksdagsval.

Dock verkar ej Lööf i sig bidragit till Centerpartiets framgång i EU-valet enligt denna kurva. Vilket även stämmer med min egen känsla; att det var övriga inom Centerpartiet som syntes och lyfte de frågor som attraherade väljarna i maj.

Både MP och Fi gjorde som bekant ett bra EU-val; staplarna med peakar längst till höger nedan visar maj respektive september.

Miljöpartiet Feministiskt initiativ Google val 2014Många har förundrats över att Miljöpartiet gjorde ett så ”dåligt” riksdagsval kopplat med den medvind partiet uppvisade i EU-valet i maj. Enligt denna graf är det samtidigt tydligt att MP har en sjunkande trend sedan 2006. Samtidigt är valdeltagandet betydligt olika vad gäller EU-val och riksdagsval. Valdeltagande EU-valet:

Valdeltagande EU-val 2014

Valdeltagandet i maj var endast var 51,07% att ställas mot valdeltagandet i riksdagsvalet, 85,81% (+34,74%). Valdeltagande riksdagsvalet:

Valdeltagande Riksdagsval 2014

Det kan verka som att ökningen för MP i EU-valet indikerar bestående framgång, samtidigt som vissa faktorer är viktiga att väga in. Trenden för MP de tre senaste valen är alltså en minskning. I jämförelse med faktiska resultat så stämmer dock inte hela kurvan; MP fick 2006 5,24%, 2010 7,34% och 2014 6,89%. 2006 var alltså nätaktiviteten högre än det faktiska valresultatet.

Även Folkpartiet uppvisar en motsvarande utveckling som Miljöpartiet med en tydlig minskning över de tre valåren vilket även matchar resultaten i valen: 2006 7,5%, 2010 7,06% och 2014 5,42%. Ungefär oförändrad digital söknärvaro i EU-valen 2009 och 2014 (FP tappade en plats i årets val).

Folkpartiet Google valresultat

Förhoppningsvis kan våra politiskt aktiva av detta förstå vikten av nätet och dess indikationer, samt lära sig förstå och dra slutsatser kopplat intresse och genomslag baserat på nätaktiviteten. Självklart kräver all tolkning inför beslutsfattande en djupare analys och genomgång av flertalet underlag.

Sverige som ofta ses som en ledande IT-nation behöver i mina ögon även politiska partier som är uppdaterade (eller varför inte i framkant!?) på den digitala utvecklingen, vilka kan dra nytta av nätet och alla relaterade plattformar för att nå och möta väljare. Demokratiperspektiv? Sverige har tills nyligen haft en Digital Agenda, vilken nu är borttagen från Regeringens hemsida. Järtecken? (Digitaliseringskommissionens sajt finns dock fortfarande.)

Må gott,

LG

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *